;
Debatt

Var stolta över att ni är chaufförer, tjejer!

Debatt. Jag blir sååå skogstokig! Läste i Transportarbetaren om den stackars tjejen som kämpade som kranbilschaufför och blev så illa bemött av både kunder och en del så kallade kollegor.

Det är 2021 nu, men vi verkar inte ha kommit någon vart när det gäller hur tjejer bemöts i mansdominerade världar…

I tidigare nummer berättade tidningen att det här även förekommer på gymnasienivå, där elever borde känna sig trygga och i lugn och ro få lära sig vad jag anser vara det absolut bästa yrket i världen.

Att jag fick stå ut med mycket skit när jag började köra för 20 år sedan kan jag förstå. Vi var inte så många tjejer i branschen då och vi få som fanns upplevdes säkert av många som ett hot mot något, som ansågs vara manligt och macho….

Varje dag fick jag stå ut med sexistiska skämt, påhopp och blev ifrågasatt. Fick jag en fin körning eller lastbil så hette det ofta bland kollegor att jag hade ”knullat mig till det”.

MEN att det fortfarande existerar sånt här nu, 2021, när antalet tjejer har ökat markant. Det är verkligen INTE okej! Man blir så trött, att det fortfarande existerar är helt horribelt.

Jag brinner verkligen för den här frågan och försökte för några år sedan starta ett kvinnligt nätverk ihop med en annan chaufför. Jag vill att alla som har minsta lilla intresse av chaufförsyrket ska få möjlighet att upptäcka vilket fantastiskt arbete det är. UTAN att det ska förstöras av knäppgökar som saknar vett och etikett.

Jag har en känsla av att inte heller Transport, som fackförbund, driver frågan så hårt som man borde göra. Kanske har jag fel? Jag hoppas det och vill återigen engagera mig i denna viktiga fråga. Nu är vi ju många fler kvinnliga medlemmar, så vi borde kunna göra våra röster hörda.

Jag vill att tjejer ska kunna njuta och vara stolta över sitt yrkesval, utan att konstant behöva hantera en massa meningslös skit.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transports ombudsman Olov Wiklund i Luleå kände igen ett åkeri i Gällivare där han varit på förhandling. Foto: Lilly Hallberg

Tord Petterssons tavlor fick nytt hem hos Transport i Luleå

Konst. Fyra lådor konst hamnade hos avdelning 26 Norrbotten. Verken visar transportarbetares vardag. Nyrestaurerade hänger tavlorna nu på avdelningskontoret i Luleå.

Jessica Nyberg startade ett eget åkeri – med knallrosa lastbilar. Foto: Dexter Svärd Huss

Jessica, 36, hanterar trafikdårar i knallrosa lastbil: ”Tjejer är bättre förare”

Åkeri. Åkeriägaren Jessica Nyberg, 36, sticker ut på vägarna. Hon förklarar varför tjejer behövs bakom ratten – och avslöjar sitt bästa knep för att hålla lugnet bland trafikdårar. – Jag tycker att det är roligt att få inspirera unga tjejer att våga, säger hon.

Sven Sawatzki, ombudsman Transport avdelning 17. Foto: Privat

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;