;
Davids krönika

Bokmöten i trolltider

Davids krönika. Luft, kraft, styrka gav årets seminarium Boken på arbetsplatsen på Runö kursgård i Åkersberga. Arrangörer var Transport, Kommunal och Byggnads. Det handlade om arbetsplatsbiblioteken, ungefär som de vägkrogsbibliotek Transport ännu driver.

Ett trettiotal bokombud från hela landet, de flesta medlemmar i nämnda förbund, var samlade i tredagarsseminariet. Författarna och poeterna Aino Trosell, Peter Gustavsson, Freke Räihä och Anna Arvidsdotter talade och läste ur sina böcker.

Men det riktigt fina var blandningen av människor, inte bara från olika landsändar utan också födda i andra länder. Alla med intresse för kultur och litteratur och vad den kan göra för oss till vardags och i det fackliga arbetet.

”Hurdå?” Undrar säkert någon. ”När man läser böcker blir väl inga barn gjorda!”

Nä, kanske inte just då. Men allt hänger ihop. Språket, att vänja sig vid att läsa texter och att ta del av andras erfarenheter. Och så en del, andra, närapå oavsiktliga effekter.

Som just vägkrogsbiblioteken där idén till dem kläcktes på ett sådant här seminarium i början av 2000-talet. En undersökning hade visat att 50 procent av alla manliga kroppsarbetare aldrig öppnade en bok. Minst var läsandet, inte oväntat, bland chaufförer.

Då kom man på att om inte chaufförerna kommer till böckerna så får böckerna komma till chaufförerna. Så med hjälp av avdelningarna startade Transport och Hotell- och restaurangfacket bibliotek med ljudböcker på vägkrogar.

Ingen hade väl kunnat tro att det skulle bli en sådan succé. Pressen hakade på och skrev spaltkilometer. Tv-journalister åkte med lastbilar härs och tvärs i landet och intervjuade chaufförer. Transport och hela chaufförskårens anseende steg då det visade sig att många boklyssnande chaufförer blev mer belästa än bibliotekarier.

Så kan det gå när liten tuva rätar upp stort lass. Och i dessa trolltider när det mesta är fake news på nätet, känns det viktigt med verkliga möten mellan människor. Och det känns mäktigt att vara bland de som tror på att kunskap och gemenskap kan förändra saker. Som att vi är något slags pionjärer i arbetarrörelsens början, då man for längs vägarna, agiterade och fick människorna med sig.

Det kanske låter naivt men här någonstans behöver vi börja om, med möten och agitation med böcker och ljudböcker som grund. En dag kommer det att löna sig. På samma sätt som vägkrogsbiblioteken lyfte delar av fackföreningsrörelsen och åkeribranschen. För litteraturen är till för oss – alla!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Per Anders Eriksson:
    23 juni, 2024

    Så rätt i tiden, David! Det behövs verkligen en människa- till- människa nytändning!

Lästips:

Arbetstidsförkortningen måste bli verklighet – hur ser vägen framåt ut?

Debatt. Under flera år har svenska arbetare fått höra att nästa stora arbetslivsreform är kortare arbetstid med bibehållen lön. Frågan har lyfts fram som en av arbetarrörelsens viktigaste framtidsfrågor.

Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Alexandras krönika. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

John Antonsson. Foto: Petrus Iggström

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;