”Med ett fackförbund blir hamnarbetarna starkare!”
Hamn. – Domen från Arbetsdomstolen visar tydligt vilket begränsat inflytande Hamnarbetarförbundet har över löner och andra anställningsvillkor. Det bästa deras medlemmar kan göra efter bakslaget är att gå med i Transport. Ett enat kollektiv blir starkare!
Uppmaningen kommer från Peter Winstén och Per-Olof ”P-O” Norgren. Båda har ett långt förflutet som hamnarbetare innan de blev anställda i Transport och började jobba fackligt på heltid.
Winstén är numera avtalssekreterare och djupt involverat i den pågående lönerörelsen. P-O Norgren är central ombudsman med ansvar för flyg och hamn. Han har en nyckelroll i de pågående förhandlingarna om ett nytt avtal för landets 3 000 stuveriarbetare.
Såväl Peter Winstén som Per-Olof Norgren har in på huden upplevt splittringen i hamnarna. Hur stämningen påverkats av att det funnits två rivaliserande fack. Fack som ibland samarbetat, men som också bekrigat varandra i decennier.
– Det har varit destruktivt på många sätt. Därför är det bra att Arbetsdomstolen satt ner foten. Ska jag vara ärlig har jag svårt att förstå varför någon hamnarbetare väljer att vara med i fackförbund som inte kan påverka kollektivavtalet eller teckna lokala avtal ute på arbetsplatserna, säger P-O Norgren.
Mitt i Transports avtalsrörelse kom utslaget från Arbetsdomstolen (AD).
Vid första ögonkastet ser det kanske ut som en vanlig tvist om schemaläggning och brist på fackligt inflytande. Men ytterst handlar det om den svenska kollektivavtalsmodellen och vad det innebär för ett fackförbund att ha ett ”förstahandsavtal”.
För att förstå domen krävs en kort historisk tillbakablick. För omkring 50 år sedan var hela fackföreningsrörelsen inne i en förändringsprocess. Det fanns mängder av små avdelningar som slogs i ihop till större.
Transport gjorde samma sak, man bildade storavdelningar där tanken var att även hamnarbetarna skulle ingå. Beslutet togs på flera kongresser i rad, men på vissa orter var stuveriarbetarna kritiska.
De vägrade rätta in sig, blev uteslutna ur Transport och bildade Svenska Hamnarbetarförbundet (HF). Det var på våren 1972.
Nu är vi framme vid mars 2019.
Efter 47 år utan kollektivavtal och utan fredsplikt strejkar HF för ett eget avtal. Konflikten blir kostsam. Sveriges Hamnar viker sig och skriver på en uppgörelse. Ett avtal som är i stort sett identiskt med Transports Hamn- och stuveriavtal.
I HF dricker man bubbel och jublar.
Men vad är det egentligen förbundet fått? Ett så kallat hängavtal? Ett andrahandsavtal? Vilket inflytande ger det?
Redan när avtalet skrivs försöker Sveriges Hamnar få in ett klargörande. En skrivning som slår fast att HF:s andrahandsavtal inte kan tillämpas ”avseende anställningsvillkor …” I en andra mening sägs: ”Rätten och skyldigheten att ingå i förhandlingar om lokala avtal tillkommer enbart parten i förstahandsavtalet.”
Alltså Transport.
HF får inte ens spela andrafiolen.
De två meningarna stryks på sluttampen. Ett krav för att HF ska lägga ner strejkvapnet. Sveriges Hamnar hävdar att strykningen saknar betydelse. Rättspraxis finns redan. Och det vet HF, kommer Sveriges Hamnar att hävda i Arbetsdomstolen.
Redan i april 2019, efter bara en månad med det nya avtalet, får HF chansen att provtrycka ballongen. Vad är det nya avtalet värt?
Det sker genom en tvist i Göteborgs hamn, på containerdepån APM Terminals. APMT, som under lång tid retat upp hamnarbetarna, vill lägga om schemat.
Bolagets viktigaste kund – rederiet 2M-alliansen – vill ändra fartygsanlöpen och det krävs nytt schema för stuveripersonalen.
I många branscher är det relativt enkelt för arbetsgivarna att ändra arbetstiderna. Men genom Transports stuveriavtal har arbetarna fått ett unikt inflytande.
Arbetstiden är i avtalet låst till dagtid, klockan 07 till 16:30. Andra scheman kan förekomma. Men. Då krävs lokal överenskommelse med facket.
I paragraf 4C formuleras det så här:
”Vid behov av olika former av skiftarbete förläggs, efter överenskommelse mellan de avtalsslutande parterna, arbetstiden enligt lokalt upprättat arbetstidsschema…”
Tidigare var innebörden enkel. Den fackliga avtalsslutande parten var Transport. I praktiken hade förbundet ett slags vetorätt, om hamnarna ville införa skift.
Men efter mars 2019 finns det plötsligt tre ”avtalsslutande parter”.
Man kan tycka att de två likalydande kollektivavtalen – Transports och HF:s – är glasklara. Arbetsgivaren APM Terminals borde ha gjort upp med båda hamnfacken om nytt schema.
Det är precis den uppfattningen HF går till Arbetsdomstolen med. Men det blir alltså bakläxa. I Sverige finns en rättspraxis som säger att först tecknade avtal gäller. Det är för att undvika avtalskrockar och att anställda på en och samma arbetsplats har olika villkor.
Det var denna princip som Sveriges Hamnar ville förtydliga, men som HF vägrade skriva in i överenskommelsen. Arbetsdomstolen väljer ändå att gå på arbetsgivarnas linje. Det strider mot praxis och får helt enkelt orimliga konsekvenser om en arbetsgivare ska tvingas förhandla fram dubbla överenskommelser om schemat, resonerar AD.
Vad betyder domen för Transport?
Peter Winsten säger:
– Nu är det klarlagt att stuveribolagen tecknar avtal med Transport som enda motpart.
Just nu pågår förhandlingarna om ett nytt rikstäckande stuveriavtal. Transport är i gång, HF börjar den 30 november.
Vad händer om HF tecknar avtal före Transport? Blir det förstahandsavtalet de kommande åren?
Peter Winstén säger:
– Jag har faktiskt svårt att tro att Sveriges Hamnar skulle göra det, med de erfarenheter arbetsgivarna har med sig i bagaget.
Winstén förklarar att juridiken kring ”först tecknade avtal” är komplicerad. Inför varje avtalsrörelse säger fackförbunden upp de gällande avtalen – med sju dagars fortsatt löptid. Det är först om facket varslar om konflikt som avtalet sägs upp helt och det blir avtalslöst tillstånd.
– Så länge Transport inte varslat spelar det ingen roll om HF hinner före, det blir ändå Transports uppgörelse som blir ”först tecknade avtal”. Vad som händer om vi löser ut ett konfliktvarsel och HF hinner i mellan med ett avtal återstår att reda ut. Fast jag tror aldrig att vi får det scenariot, förtydligar Peter Winstén.
I debatten om HF och dubbla kollektivavtal är det många som undrar varför de två hamnfacken inte samarbetar och förhandlar tillsammans. Vad säger Transport om det?
– I åratal har HF kritiserat våra avtalsuppgörelser och marknadsfört sig som ett mer demokratiskt fackförbund. Varför ska man då sitta vid vårt förhandlingsbord? Det är nog trassligt när det är två parter som ska enas. Jag har väldigt svårt att se att Transport har något att vinna på att samförhandla, säger Peter Winstén.
P-O Norgren påpekar att det finns gott om exempel där det blir problem när olika fack konkurrerar om medlemmarna:
– Det logiska är att vi har ett fackförbund för hamnarbetare, inte två.
Hur tror ni att HF kommer att agera nu? Avstå från att teckna ett nytt riksavtal som än en gång blir andrahandsavtal?
P-O Norgren säger:
– Svårt att ens gissa. HF har ju skjutit sig själva i foten. Konflikten de drog i gång har ju påverkat strejkrätten. I med lagändringen kan facket bara strejka för att få ett kollektivavtal. Och om de då inte vill ha ett avtal…
AD-domen blev inte bara en motgång för Transports konkurrentfack. Både HF och Transport kan långsiktigt gynnas av de två andra frågor som domstolen också tog ställning till.
Den första handlar om arbetsgivarnas skyldighet att mbl-förhandla. En schemaändring som den på APM Terminals är en större förändring som kräver förhandling enligt mbl 11. I vart fall med HF, som inte har rätt att delta i själva schemaförhandlingarna.
AD anser också att schemaändringen är så ingripande att APMT också måste göra en riskbedömning tillsammans med fackliga skyddsombud. Och där har även HF rätt att få vara med.
Peter Winstén och P-O Norgren tycker att spelreglerna blivit klarare efter AD-domen. Men för arbetsgivarna kan balansgången bli knepig, påpekar de.
Låt säga att en hamn vill göra en större ändring arbetstiderna. Då ska en uppgörelse träffas med ett fackförbund – Transport. Men samtidigt har HF rätt till mbl-förhandling.
I vilken ordning ska förhandlingarna tas?
– Det får Sveriges Hamnar reda ut med sina medlemsföretag. Uppstår det tveksamheter, kommer vi att ha synpunkter och HF springer garanterat till Arbetsdomstolen direkt, säger Peter Winstén.
