Djup klyfta mellan parterna
Hamn. För ett och ett halvt år sedan tecknade Hamnarbetarförbundet kollektivavtal med Sveriges Hamnar. Men parterna är fortfarande inte eniga om hur avtalet ska tolkas.
Sveriges Hamnars förhandlingschef Joakim Ärlund gjorde ett kort framträdande som vittne under den första förhandlingsdagen i Arbetsdomstolen, AD.
– Under medlingen som ledde fram till avtal ville vi verkligen ha med en skrivning om vad det innebär att ha ett andrahandsavtal. Så att vi skulle slippa en massa långa och dyra processer i Arbetsdomstolen. Enligt oss är rättsläget klart. Men vi ville ändå ha hängslen och livrem för att försäkra oss om att slippa sitta här. Men till slut måste man väga priset för en konflikt, som kan kosta uppemot en miljard kronor per dag, mot att ha den här skrivningen. Vi gjorde vad vi ansåg vara bäst för Sverige. Nu sitter vi här, sa han.
När förhandlingarna tagit slut och några dagar gått sedan parterna lämnat Arbetsdomstolen låter Ärlund självsäker när han säger:
– Det finns redan en praxis som gäller första- och andrahandsavtal. Därmed räknar vi med att enbart förstahandsavtalet kommer att tillämpas.
Inga avtal med HF
Sveriges Hamnar har haft samma linje sedan förhandlingarna om centralt kollektivavtal inleddes. Och innan bläcket ens hunnit torka på avtalet, skickades ett cirkulär ut till arbetsgivarorganisationens medlemsföretag. Budskapet var glasklart. Ingen får teckna en lokal uppgörelse med Hamnarbetarförbundet (HF). Det företag som gör så kan räkna med dryga viten och eventuellt uteslutning.
– Jag räknade med att Hamnarbetarförbundet snabbt skulle försöka teckna lokala uppgörelser. Helt enkelt av skälet att de inte vill acceptera vad det innebär att få ett andrahandsavtal, säger Ärlund.
Enligt Sveriges Hamnar innebär andrahandsavtalet fredsplikt och ett antal så kallade organisationsrättigheter. Till exempel att HF får utse skyddsombud, får betald ledighet för fackligt arbete och förhandla enligt medbestämmandelagen.
– Det man inte får är inflytande över löner, arbetstid och anställningsvillkor.
Det som skilde det första medlarbudet och det allra sista, när HF och Sveriges Hamnar drabbade samman, är strykningen av ett par meningar. Den mest centrala handlar om rätten att ingå lokala överenskommelser. Strykningen kom efter månader av strejker och lockouter.
– Egentligen var det som stod en återgivning av vad som är rättsläget. Skälet att vi ville ha med skrivningen är att Hamnarbetarförbundet vägrat att acceptera att det är så. Till slut fick vi acceptera att man inte kan skriva ned allt som gäller på svensk arbetsmarknad i ett medlarbud.
Flera möjliga scenarier
Erik Helgeson, förbundsstyrelseledamot i HF, vittnade också i AD. När Transportarbetaren når honom på telefon ser han flera möjliga scenarier framför sig.
– En sak har jag lärt mig under resans gång. Om man lyssnar på folk som är tvärsäkra blir man jävligt blåst. Du hörde Ärlunds vittnesmål, när han sa att han ville ha ett papper som förklarade rättsläget, för att slippa hamna i domstol. De ville säkerställa att vi inte skulle förhandla lokalt och uppnådde inte det.
Men tror inte du att det skulle bli svårt att ha två olika avtal på samma arbetsplats?
– Egentligen inte. Det handlar om två fack som är bundna av fredsplikt. Jag har svårt att se en situation där arbetsgivaren tecknar avtal om olika arbetstid för olika fackförbund. Men för mig är det en senare fråga.
Erik Helgeson anser inte att lokala förhandlingar skulle förändra särskilt mycket. Eftersom förbunden har samförhandlat vid flera hamnar historiskt.
– I hamnar där vi har medlemmar har vi gjort så i årtionden. Ibland med Transport, ibland inte. Det här handlar om vardagen på våra arbetsplatser. Vissa där vi har majoriteten av, eller till och med alla, medlemmar.
”Ogörligt”
Joakim Ärlund på Sveriges Hamnar anser inte att det är praktiskt möjligt att nå uppgörelser med två förbund på hamnarna. Han säger:
– Det är ogörligt. Rättsläget säger att det inte ska kunna ske. Men om man trots det leker med tanken: Vid skiftarbete. Ska vissa börja klockan åtta och andra nio, beroende på vilket fack de är med i? Ska du ha högre lön om du är med i ett visst fack?
Erik Helgeson anser att systemet till viss del är riggat mot dem, som förbund utan centralorganisation. Dels för att arbetsdomstolens sammansättning är som den är, och dels för att konflikträtten har begränsats.
– Jag ser framför mig ett scenario där företag kan byta avtalsrelationer genom att rita om organisationen eller skapa nya bolag. Då blir det nya fack som har först tecknade avtal. Värnet mot det har varit konflikträtten, att kunna strejka för dina egna medlemmar. Men det är inte tillåtet längre. Du kan inte slåss för hur villkoren ska tillämpas. Jag vet att de säger att ”det löser vi inom LO”. Men till exempel Unionen har flera gånger visat att de inte har några problem med att klampa in i vilket avtalsområde som helst.
Hur ser parterna på en eventuell förlust i principfrågan om lokala uppgörelser?
Ärlund:
– Vi har förberett hur vi ska agera oavsett utgång.
Helgeson:
– Om vi förlorar får vi sätta oss ner och kolla på vilka grunder och om det är värt att ta det vidare internationellt (till ILO eller EU-domstolen).
