Hamnarbetarförbundets företrädare syns till vänster. Flera av dem hördes i Arbetsdomstolen. Till höger syns ett antal Transportfunktionärer som lyssnade på huvudförhandlingen.
Close
Hamnarbetarförbundets företrädare syns till vänster. Flera av dem hördes i Arbetsdomstolen. Till höger syns ett antal Transportfunktionärer som lyssnade på huvudförhandlingen.
Close
Avtalsstriden

Djup klyfta mellan parterna

Hamn. För ett och ett halvt år sedan tecknade Hamnarbetarförbundet kollektivavtal med Sveriges Hamnar. Men parterna är fortfarande inte eniga om hur avtalet ska tolkas.

Sveriges Hamnars förhandlingschef Joakim Ärlund gjorde ett kort framträdande som vittne under den första förhandlingsdagen i Arbetsdomstolen, AD.

Joakim Ärlund. Foto: Lena Engstrand
Joakim Ärlund. Foto: Lena Engstrand

– Under medlingen som ledde fram till avtal ville vi verkligen ha med en skrivning om vad det innebär att ha ett andrahandsavtal. Så att vi skulle slippa en massa långa och dyra processer i Arbetsdomstolen. Enligt oss är rättsläget klart. Men vi ville ändå ha hängslen och livrem för att försäkra oss om att slippa sitta här. Men till slut måste man väga priset för en konflikt, som kan kosta uppemot en miljard kronor per dag, mot att ha den här skrivningen. Vi gjorde vad vi ansåg vara bäst för Sverige. Nu sitter vi här, sa han.

När förhandlingarna tagit slut och några dagar gått sedan parterna lämnat Arbetsdomstolen låter Ärlund självsäker när han säger:

– Det finns redan en praxis som gäller första- och andrahandsavtal. Därmed räknar vi med att enbart förstahandsavtalet kommer att tillämpas.

Inga avtal med HF

Sveriges Hamnar har haft samma linje sedan förhandlingarna om centralt kollektivavtal inleddes. Och innan bläcket ens hunnit torka på avtalet, skickades ett cirkulär ut till arbetsgivarorganisationens medlemsföretag. Budskapet var glasklart. Ingen får teckna en lokal uppgörelse med Hamnarbetarförbundet (HF). Det företag som gör så kan räkna med dryga viten och eventuellt uteslutning.

– Jag räknade med att Hamnarbetarförbundet snabbt skulle försöka teckna lokala uppgörelser. Helt enkelt av skälet att de inte vill acceptera vad det innebär att få ett andrahandsavtal, säger Ärlund.

Enligt Sveriges Hamnar innebär andrahandsavtalet fredsplikt och ett antal så kallade organisationsrättigheter. Till exempel att HF får utse skyddsombud, får betald ledighet för fackligt arbete och förhandla enligt medbestämmandelagen.

– Det man inte får är inflytande över löner, arbetstid och anställningsvillkor.

Det som skilde det första medlarbudet och det allra sista, när HF och Sveriges Hamnar drabbade samman, är strykningen av ett par meningar. Den mest centrala handlar om rätten att ingå lokala överenskommelser. Strykningen kom efter månader av strejker och lockouter.

– Egentligen var det som stod en återgivning av vad som är rättsläget. Skälet att vi ville ha med skrivningen är att Hamnarbetarförbundet vägrat att acceptera att det är så. Till slut fick vi acceptera att man inte kan skriva ned allt som gäller på svensk arbetsmarknad i ett medlarbud.

Flera möjliga scenarier

Erik Helgeson, förbundsstyrelseledamot i HF, vittnade också i AD. När Transportarbetaren når honom på telefon ser han flera möjliga scenarier framför sig.

Erik Helgeson. Foto: Jan Lindkvist
Erik Helgeson. Foto: Jan Lindkvist

– En sak har jag lärt mig under resans gång. Om man lyssnar på folk som är tvärsäkra blir man jävligt blåst. Du hörde Ärlunds vittnesmål, när han sa att han ville ha ett papper som förklarade rättsläget, för att slippa hamna i domstol. De ville säkerställa att vi inte skulle förhandla lokalt och uppnådde inte det.

Men tror inte du att det skulle bli svårt att ha två olika avtal på samma arbetsplats?

– Egentligen inte. Det handlar om två fack som är bundna av fredsplikt. Jag har svårt att se en situation där arbetsgivaren tecknar avtal om olika arbetstid för olika fackförbund. Men för mig är det en senare fråga.

Erik Helgeson anser inte att lokala förhandlingar skulle förändra särskilt mycket. Eftersom förbunden har samförhandlat vid flera hamnar historiskt.

– I hamnar där vi har medlemmar har vi gjort så i årtionden. Ibland med Transport, ibland inte. Det här handlar om vardagen på våra arbetsplatser. Vissa där vi har majoriteten av, eller till och med alla, medlemmar.

”Ogörligt”

Joakim Ärlund på Sveriges Hamnar anser inte att det är praktiskt möjligt att nå uppgörelser med två förbund på hamnarna. Han säger:

– Det är ogörligt. Rättsläget säger att det inte ska kunna ske. Men om man trots det leker med tanken: Vid skiftarbete. Ska vissa börja klockan åtta och andra nio, beroende på vilket fack de är med i? Ska du ha högre lön om du är med i ett visst fack?

Erik Helgeson anser att systemet till viss del är riggat mot dem, som förbund utan centralorganisation. Dels för att arbetsdomstolens sammansättning är som den är, och dels för att konflikträtten har begränsats.

– Jag ser framför mig ett scenario där företag kan byta avtalsrelationer genom att rita om organisationen eller skapa nya bolag. Då blir det nya fack som har först tecknade avtal. Värnet mot det har varit konflikträtten, att kunna strejka för dina egna medlemmar. Men det är inte tillåtet längre. Du kan inte slåss för hur villkoren ska tillämpas. Jag vet att de säger att ”det löser vi inom LO”. Men till exempel Unionen har flera gånger visat att de inte har några problem med att klampa in i vilket avtalsområde som helst.

Hur ser parterna på en eventuell förlust i principfrågan om lokala uppgörelser?

Ärlund:

– Vi har förberett hur vi ska agera oavsett utgång.

Helgeson:

– Om vi förlorar får vi sätta oss ner och kolla på vilka grunder och om det är värt att ta det vidare internationellt (till ILO eller EU-domstolen).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Bärgat: Avtalad arbetstidsförkortning

Avtal. Underskrifter och tårta – i slutet av januari signerade arbetsgivare och fack en tidsöverenskommelse, en av de första i sitt slag, hos Bärgningstjänsten på Hisingen i Göteborg.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Jobben räddade i Helsingborgs hamn

Hamn. Helsingborgs hamn har dragit tillbaka de sista varslen om uppsägning. Jobben räddades efter att Transport och Helsingborgs hamn har kommit överens om ett nytt skiftschema.

Lyftande flygplan

Flygvärdar och flygvärdinnor vill byta fack till Transport

Flyg. Under en längre tid har kabinanställda inom flyget kontaktat Transportarbetareförbundet. De tycker inte att de får det stöd de behöver av fackförbundet Unionen, och vill byta fack. – Vi är beredda att ta över flygvärdinnorna och flygvärdarna, säger Transports förbundsordförande Tommy Wreeth.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Tidningsbuden drabbas hårt av Tidöpartiernas höjda försörjningskrav för migrantarbetare. Bilden är en arkivbild.

”Försörjningskravet blir moment 22”

Migrantarbetare. En rundringning till några av Transports avdelningar tyder på att Transportarbetareförbundet kommer att få fler ärenden som gäller migranter 2024, när deras nuvarande arbetstillstånd löper ut.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Taxibilar vid Stockholms Centralstation och Azeem Yousaf på tidningsbudsfilialen.

Två migrantarbetare vittnar

Arbetsvillkor. ”Majid” och Azeem lämnade Pakistan för Sverige – i tron att arbetsvillkoren var bättre här. Med höjt inkomstkrav för migrantarbetare tvingades Majid säga upp sig och börja köra taxi. Tio, elva timmar per dag. Azeem skadade sig i jobbet, men är kvar som tidningsbud.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Premo: ”Vi vill samverka med facket”

Migrantarbetare. Premo välkomnar att tidningen tar upp de förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring. – Tyvärr är det lite för sent eftersom förändringen redan trätt i kraft, säger Premos HR-chef Maria Björnefur och vd Jan Persson.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Transports avtalssekreterare Peter Winstén. Foto: Pernilla Ahlsén

”Bäst vore behovsprövad arbetskraftsinvandring”

Migrantarbetare. Transport ser höjningen av inkomstkravet som rimlig: Arbetskraftsinvandringen måste vara reglerad. Men beklagar samtidigt att den nya nivån införts utan övergångsperiod. Konsekvensen blir att tusentals som redan bor och arbetar i landet drabbas.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Migrantarbetare. Den 1 november mer än fördubblade regeringen inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare. Några övergångsregler finns inte. Den som tjänar under 27 360 kronor i månaden riskerar både att förlora arbetet och att utvisas. Transportarbetaren har pratat med två migrantarbetare, arbetsgivare och Transport.

Fysioterapeuten Lotta Melander guidar Patric Örnfjärd genom övningarna på yogamattan.

Stroken blev en vändpunkt i livet

Hälsa. Att vara sann mot sig själv, kan det vara läkande? För strokedrabbade Patric Örnfjärd är svaret ett självklart ja. Han övar på Basal Kroppskännedom. I dag är han tacksam för sin stroke, för genom den har han fått träffa sig själv i en bättre version.