Erland Olauson har tidigare suttit i LO-ledningen. Han spelade en avgörande roll när parterna kom överens om strejkrätten 2018.
Close
Erland Olauson har tidigare suttit i LO-ledningen. Han spelade en avgörande roll när parterna kom överens om strejkrätten 2018.
Close
Avtalsstriden

”Förstaavtalet ska alltid gälla”

Hamn. Att Hamnarbetarförbundet har ett eget kollektivavtal ska inte påverka Transports förhandlingsposition i hamnarna. Det säger Erland Olauson, jurist och före detta avtalssekreterare i LO.

Erland Olauson var arkitekten bakom parternas förslag som ledde till begränsning av strejkrätten förra året. Den gör att det bara är tillåtet att strejka för att få till ett kollektivavtal och var en direkt reaktion på konflikterna vid containerhamnen i Göteborg. Just den begränsningen har inte särskilt mycket att göra med om Hamnarbetarförbundet ska ha rätt att teckna lokala avtal eller inte. Det finns en praxis som är betydligt äldre än så, säger han.

– Grundregeln är att om det finns ett kollektivavtal som reglerar arbetsvillkoren för de anställda, och det sedan kommer ett nytt fack som begär ett eget avtal, då ska det först tecknade avtalet gälla. Praxis i Arbetsdomstolen säger det.

– Fack nummer två kan inte ändra anställningsvillkoren för berörda arbetstagare. Det spelar ingen roll vilken förbundstillhörighet arbetstagarna har. Först träffade avtal innebär att arbetsgivaren åtagit sig att tillämpa villkoren för alla anställda, säger Erland Olauson.

Transports avtal gäller

Han har inte följt den aktuella tvisten närmare. Men säger ändå att det är Transports centrala avtal om regler kring arbetstid som gäller. Så länge Transport och arbetsgivaren inte har kommit överens om något annat lokalt. Olauson satt med och dömde när Transport fick Arbetsdomstolen att underkänna en lokal överenskommelse mellan Shorelink och Hamnarbetarförbundet.

– Domen talade om att inget annat förbund får förhandla fram avvikelser i avtalet. Hur domstolen kommer att döma nu vet jag inte, men det är den principen som har blivit praxis.

– I det pågående målet är Transport och Hamnarbetarförbundet bundna av riksavtal. Om Hamnarbetarförbundet fått teckna ett lokalt avtal hade det kunnat angripas rättsligt av Transport, som brott mot stuveriavtalet, eftersom Transport har det först tecknade avtalet.

Konfliktåtgärder

Begränsningen i strejkrätten innebär att det bara är tillåtet att ta till konfliktåtgärder för ett eget avtal. Just nu är Hamnarbetarförbundets avtal likalydande med Transports. Men även om HF vid nästa avtalsrörelse strejkar fram ett avtal, med skarpare skrivelser kring lokala överenskommelser, tror Erland Olauson inte att det skulle påverka något i praktiken.

– En annan part än den som har förstahandsavtalet har alltid rätt att vidta stridsåtgärder för att få ett eget avtal. Men det får ingen verkan gällande anställningsvillkoren. Så var rättsläget långt innan begränsningarna.

Därmed, säger Erlandson, kan exempelvis Hamnarbetarförbundet inte ta till stridsåtgärder för att ”tvinga” arbetsgivaren att göra en annan tolkning av avtalstexten än den domstolarna slagit fast.

Varför ska förstaavtalet ha ensamrätt på att reglera anställningsvillkor?

– Det hänger samman med att man inte vill ha en situation som den man hade i England förr. Där kunde flera olika förbund ha egna avtal för folk som jobbade med samma sak på arbetsplatserna. Första facket strejkade sig till ett avtal, och så kom nästa fack och strejkade för sitt.

– Det var så omfattande stridsåtgärder att det till slut blev möjligt för Margaret Thatcher att införa generella strejkförbud. Principen är till för att få ordning och reda på arbetsmarknaden, säger Erland Olauson.

”Djungelns lag”

Han berättar att andra länder än Sverige har en ordning med fler begränsningar för hur och när arbetstagare får strejka och vilka åtgärder som ska till först.

– Exempelvis att ett visst antal medlemmar måste rösta om det, eller hur omfattande stridsåtgärderna får vara.

– I Sverige finns inget sådant, här råder djungelns lag. Du får vidta vilka stridsåtgärder du vill, så länge syftet är att sluta ett avtal. Men när avtalet väl gäller råder i princip hundraprocentig fredsplikt. Det skulle inte funka om man kunde strejka för att rubba själva systemet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Claes Thim, ombudsman Transport avd 5 Stockholm. Foto: Petra Hägglund

Nu ökar dödsolyckorna på jobbet igen

Debatt. Pandemin är långt ifrån över men om vi ska nämna något positivt så har allt fler kunnat gå tillbaka till arbetet. Nu var det väldigt många som inte kunnat arbeta hemifrån men åtskilliga arbetsplatser stängde ner eller minskade kraftigt på sin verksamhet. Baksidan? Från minskade dödsolyckor ser vi nu helt plötsligt en ökning. Elva arbetare fler än 2020 har fått sätta livet till på grund av livsfarlig arbetsmiljö. Totalt 42 människor som är våra vänner, mammor, pappor eller syskon som aldrig mer fick komma hem.

Utstationeringsavtalet tecknades den 6 december och gäller från och med årsskiftet. Foto: Samskip

Facket tecknar avtal med lettiska Samskip

Åkeri. Transport har tecknat ett så kallat utstationeringsavtal med lettiska Samskip. Avtalet kommer efter år av förhandlingar

Redan före flygkrisen ville Gate gourmet gå över från Transports till Hotell- och restaurangfackets cateringavtal med sämre villkor för medlemmarna. Tvisten mellan företag och fack började hösten 2020 och slutade med förlikning den 3 september 2021. Enligt uppgörelsen betalar företaget allmänt skadestånd till 62 uppsagda medlemmar. Foto: Justina Öster

Uppsagda: ”Kanske kom företaget för billigt undan”

Cateringarbetare. Pengarna ger plåster på såren. Men det hade varit spännande att se hur det gått om Transport och Gate gourmet mötts i Arbetsdomstolen. Så reagerar några cateringarbetare som sagts upp och får skadestånd i en uppgörelse mellan parterna.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.