Professor: ”El enda hållbara lösningen för vägtransporter”
Åkeri. För att nå klimatmålet krävs eldrivna vägtransporter. Den slutsatsen drar Maria Bratt Börjesson i en ny rapport. Hon vill att staten tar ansvar för utbyggnad av elnät längs vägarna.
Elvägar mellan storstäderna kan sänka utsläppen från tunga lastbilstransporter med en tredjedel, heter det forskningsrapporten Transportsektorn och klimatpolitiken. Bakom den står Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Hon slår fast att det krävs en ny politik för att förverkliga riksdagens mål, att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn med 70 procent till år 2030.
Många av de åtgärder som hittills lyfts fram är relativt verkningslösa, enligt rapportförfattaren. Ökad kollektivtrafik och mer cykling har relativt liten effekt när det gäller att minska utsläpp från transportsektorn. Höjda skatter på drivmedel är betydligt mer effektiva, men det varnar Bratt Börjesson för: Transporter är redan högre beskattad än övriga sektorer och har bekymmersamma fördelningseffekter i ett så glest befolkat land som Sverige. Beskattningen riskerar att slå särskilt hårt mot hushåll med långa transportavstånd, framhåller rapporten.
Vägtrafiken fortsätter att öka trots hög beskattning av drivmedel och stora summor avsatta till alternativ till vägtrafik, ”en uppsjö åtgärder” för att använda Maria Bratt Börjessons ord. På lång sikt ser hon därför elektrifiering som den enda hållbara lösningen för transportsektorn.
I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Maria Bratt Börjesson att arbetet för att minska utsläppen skulle underlättas om fler beslutsfattare och debattörer visade mer intresse för i vilken grad olika åtgärder faktiskt minskar utsläppen. Och hon vill att staten tar ansvar:
– En förutsättning är att de statliga elbilsbonusarna trappas ned i takt med att elbilarna faller i pris. Staten borde i stället lägga krutet på att ta ansvar för elektrifieringen i form av utbyggnad av elnät längs vägnätet så att tillräcklig effekt når fram, säger Maria Bratt Börjesson i ett pressmeddelande.
– För tung trafik kan elvägar vara en lösning. Marknaden kommer inte att klara av detta eftersom elnäten utmärks av skal- och systemeffekter.
Nya elsträckor planeras
Trafikverket planerar för närvarande omfattande test av elvägar. På uppdrag av regeringen ska det statliga verket bygga en pilotanläggning för elväg. Den kommer att bli nästan tre mil lång. I början av nästa år ska det beslutas om vilken sträcka man ska satsa på. Valet står mellan Örebro – Hallsberg och hamnen Norvik/Nynäshamn – Stockholm Årsta.
På världens första allmänna elväg är det däremot färdigkört. I alla fall i Sverige. Elsträckan mellan Gävle och Sandviken togs ned tidigare i år, men utrustningen kan bli aktuell att använda i projekt på autobahn i Tyskland.
Hösten 2019 satsade regeringen också fem miljoner kronor årligen på en ny elektrifieringskommission, som ska jobba inom transportsektorn. Kommissionens uppdrag är att skynda på investeringar i elvägar och laddinfrakstruktur för lastbilar.
Maria Bratt Börjessons rapport Transportsektorn och klimatpolitiken är utgiven inom föreningen SNS forskningsprojekt Hållbar samhällsbyggnad.
