Ökade klyftor oroar LO
Almedalen 2018. – Inkomstklyftorna i Sverige är ännu inte alarmerande, men vi är det land där de växer allra snabbast. Fortsätter utvecklingen kommer vi mer och mer att likna ekonomier med stora löneskillnader. Och det är allvarligt.
LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson har hektiska dagar i Almedalen. På måndagen gick han i clinch med Carola Lemne, avgående vd i Svenskt Näringsliv.
Debatten handlade om ökade inkomstklyftor. Sverige har historiskt sett haft små skillnader, men de har vuxit markant på senare år.
Både Thorwaldsson och Cecilia Hermansson, forskare på Kungliga tekniska högskolan (KTH), beskrev utvecklingen som ett problem. Carola Lemne höll inte med:
– Visst, inkomstskillnaderna har ökat, men löneskillnaderna har nästan inte ökat alls. Den stora klyftan finns mellan de som har arbete och de som inte har. Det är ett problem och en utmaning som vi måste jobba med.
– Lösningen är att komma i jobb. Alla tjänar på det. Individen, samhället och samhällskontraktet.
LO-basen kontrade:
– Det är inte bara jag som inte håller med Carola Lemne. Även omvärlden ser våra växande klyftor som problematiska. Fortsätter vi addera år där skillnaderna växer kommer vi att likna ekonomier där vi inte har något att hämta.
– Det finns bara dåliga saker med stora inkomstskillnader. Det är ett av våra mest akuta problem att göra något åt.
KTH-forskaren Cecilia Hermansson bekräftade att inkomstklyftorna har ökat under lång tid i Sverige. Huvudförklaringen är inte större lönespridning, utan ökade kapitalinkomster för gynnande grupper. En ökande andel äldre och singelhushåll påverkar också.
Debattpanelen fick frågan om klyftorna är ett problem som nästa regering bör ta tag i.
– Ja, svarade Karl-Petter Thorwaldsson. Och jag hoppas verkligen att även oppositionen är intresserad av att hitta en lösning. Det är inte bra att ha ping-pong-politik när det gäller skattefrågor.
– I dag har vi väldigt höga skatter på inkomster. Vanliga löntagare betalar mycket högre skatt än människor som får inkomster via exempelvis aktieutdelning. Vi bör göra en skatteväxling och sänka skatterna för låginkomsttagare och höja dem för höginkomsttagare.
Carola Lemne höll med om att skatten är för hög på arbete. Hon anförde också att för många som har höga kapitalinkomster är det en engångsföreteelse, efter försäljning av exempelvis en bostad.
Lemne fick frågan om vilken skatteåtgärd som är mest angelägen. Svaret blev att sänka marginalskatten. Utspelet fick Thorwaldsson att gå i gång:
– Surprise, surprise! Carola Lemne valde den enda skatten som träffar de som tjänar mest pengar. Naturligtvis är det helt fel ände att börja i. Har vi växande klyftor ska vi väl inte låta dem växa ännu mer! I stället ska vi förstås sänka skatten för de som tjänar minst.
– Gör vi inte det får vi fler människor som känner sig som förlorare. Människor som lättare dras till partier med extrema åsikter. Det är ingen slump att USA:s president Donald Trump siktat in sig på stålverksarbetare som förlorat sina jobb.
– Det är enkelt att vinna över missnöjda människor för en populistisk politik. Vi är inte vaccinerade mot det i Sverige heller. Det är bättre att hålla ihop! Tillväxten i ett land gynnas av små skillnader.
Carola Lemne gick till motangrepp:
– Det där stämmer inte. Vi är inte i närheten av USA. Arbetstagarna i Sverige har fått en stadig reallöneökning. Faktiskt lika mycket som höginkomsttagarna. De här uppgifterna du hänvisar till om klyftor och tillväxt gäller i utvecklingsländer. Sambandet gäller inte i länder som vårt.
KTH-forskaren Cecilia Hermansson pekade på ”lågt hängande frukter”, som politikerna kan börja med. Exempelvis fastighetsskatten som är ”regressiv” i stället för ”progressiv”.
– Vi har ett problem. Alla i Sverige har fått det bättre, den absoluta fattigdomen går ner. Men den relativa fattigdomen ökar. Ett samhälle som dras isär kan få problem med tilliten. Man måste absolut se över skatten för dem som tjänar allra minst.
Svenskt Näringslivs Carola Lemne försvarade en modell där de med ”mest talang, som jobbar hårdast” måste tillåtas att tjäna mer.
– Jag tror att klyftorna kommer att fortsätta öka. Det är inte ett problem för samhället. Vi behöver det. Avundsjukan får inte styra, sa Lemne.
Karl-Petter Thorwaldsson skakade på huvudet:
– Det där är en extrem åsikt! Du är ganska ensam i världen om att tycka att den här utvecklingen inte är ett problem. OECD, Världsbanken… alla pratar om att vi behöver mindre klyftor, mer jämlikhet.
– Vem vinner på ökad fattigdom? Fattigdom är aldrig kul. Det finns inget glädjande alls i det. Bara nackdelar. Låt oss hålla ihop det svenska samhället bättre, det vinner alla på.
