Säkraste vägen till jobb
Utbildning. Inget gymnasieprogram ger så god chans till jobb efter examen som transport. Simon Van de Moosdijk är en av dem som redan hade fast jobb när han tog studenten 2025.
– Jag är riktigt nöjd, säger Simon om arbetet på Sjöbergs åkeri i Piteå.
– Jag kör betongbil som huvudsyssla men det blir även grusbil, och virke. Det flyter runt lite.
Simon Van de Moosdijk har också varit ambassadör för gymnasiets transportutbildning genom Transportbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya). Den yrkesutbildning som åter visat sig ge bäst chans till snabb etablering på arbetsmarknaden.
Fast för Simon var möjligheten till trygg anställning och fast lön kanske ändå inte huvudskälet till att han själv valde transportprogrammet på gymnasiet.
– Nä, egentligen inte. Även om det är bra att veta tror jag att det går att hitta jobb ändå om man är tillräckligt driven. För mig var naturbruk också ett alternativ till transport, som jag valde – har alltid gillat och fascinerats av lastbilar, har nog blivit inspirerad av farfar nere i Holland som körde i 50–60 år.
Simon Van de Moosdijks pappa flyttade till Sverige för 23 år sedan och själv har Simon nyligen flyttat hemifrån och blivit sambo i Öjebyn, numera en stadsdel i Piteå. Att han skulle få jobb hos sin nuvarande arbetsgivare var han rätt säker på efter sommaren innan han började tredje året på gymnasiet på Strömbackaskolan i staden.
– Jag gjorde min första APL-period hos Sjöbergs åkeri och sedan började det med att jag hade jobb helger, med plogjouren.
Det fortsatte med jobb på sommaren och även en sista termin med arbetsplatsförlagt lärande (APL) hos åkeriet före studenten.
”Fantastisk siffra!”
Av avgångseleverna 2025 på fordons- och transportprogrammet, inriktning transport, fick 82 procent arbete som lastbilschaufför direkt efter sin yrkesexamen. Det visar Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämndens (Tya:s) årliga gymnasiebarometer gällande etableringsgrad efter gymnasiet.
– Det är verkligen en fantastisk siffra att en så hög andel går direkt ut i jobb på arbetsmarknaden även under en lågkonjunktur, säger Lena Törnstrand, projektledare på Tya.
– Examensgraden är också hög, och utbildningen öppnar ju för att studera vidare för dem som vill det.
Även Skolverkets senaste statistik visar liknande resultat. Av eleverna som gick ut fordons- och transportprogrammet år 2020 var 79 procent fast förankrade på arbetsmarknaden tre år efter avslutad utbildning. Det är den högsta etableringsgraden av samtliga gymnasiets yrkesprogram, där motsvarande siffra är 64 procent.
Lena Törnstrand framhåller dock att bristen på utbildningsplatser samtidigt är ett fortsatt problem, både för individen och på samhällelig nivå.
– Vi har utmaningar med att få beslutsfattare att satsa på fler utbildningsplatser. Det kommer att leda till kompetensbrist, och det är ett problem inte bara för transportbranschen, säger hon.
Gymnasiets transportprogram är en dyr utbildning att hålla jämfört med andra gymnasieutbildningar. Utrustning och fordon kostar. Men på längre sikt ändå lönsam, enligt Tya:s projektledare. För kommunerna handlar det om skatteintäkter:
– Det ger i princip skattebetalare från dag ett. Man får hoppas att beslutsfattare vågar tänka långsiktigt och välja transport, i stället för en utbildning som kostar mindre, även om vi självklart är medvetna om att alla under en lågkonjunktur brottas med ekonomin.
Attraktiv utbildning
Allt fler söker till transportprogrammet. I snitt har gymnasierna som erbjuder utbildningen 1,83 sökande per plats.
Förra året startade två helt nya transportutbildningar, i Ljusdal och på Gotland. Samtidigt räddades Malgomajskolan i Vilhelmina från nedläggning.
Men det räcker inte till. I vissa regioner, som Blekinge och Västmanland, går det 2,6 sökande till varje plats på transportprogrammet.
– För ungdomarna i län med så högt söktryck blir det extra svårt att genomföra sina yrkesdrömmar. En negativ effekt av det är att ungdomar väljer andra program och sedan kanske hoppar av, något som innebär ökade kostnader för samhället också, säger Lena Törnstrand.
Trenden med allt fler tjejer på transportinriktningen år efter år tycks bromsat in. I år är det 31 procent kvinnliga elever jämfört med 33 procent läsåret 2024/2025. Enligt Tya:s projektledare är det egentligen för tidigt att säga om det handlar om en tillfällig nedgång eller att trenden brutits.
– Men jag tror att det går lite upp och ner, inte att det handlar om ett trendbrott. Och man ska ha med sig att det handlar om att minskningen på två procentenheter innebär 38 färre elever till antalet, säger hon.
Ambassadör för programmet
Simon Van de Moosdjik är samma förmiddag, i mitten av februari, på väg upp från Piteå mot norr med betonglast. Han jobbar heltid, vanligen 7 – 16, men ibland blir det extra.
– I fredags förra veckan var det en stor gjutning och då blev det till 21. Och ibland plogjour, snö eller sand, säger han.
På åkeriet är Simon, född 2006, yngst.
– Men det är blandade åldrar bland chaufförerna upp till pensionsåldern. Och flera pensionärer kommer in och jobbar vid behov, säger han.
På Sjöbergs åkeri arbetar i dag drygt 40 lastbilschaufförer. Åkeriet är ett familjeföretag som startade i början av 1960-talet, då främst med timmer- och flistransport, i dag också betong och cement samt betongpumpning i hela Norrland.
Simon Van de Moosdijk var tidigare ambassadör för transportprogrammet.
Om det egna gymnasiet, Strömbackaskolan, har han bara gott att säga: Bra lärare, ny utrustning och maskiner, perfekt förberedande för yrkeslivet och fint belägen vid ett sandtag nära älven.
– Det var väldigt lärorika år och extremt kul. Jag vill locka ännu fler! säger Simon.
Här kan du se en film där han själv berättar om uppdraget som ambassadör för transportprogrammet, som är utlagd på Tyas hemsida, tya.se.
