;
Eric Donell, förbundsordförande i Riksförbundet Attention. Foto: Susanne Kronholm
Close
Eric Donell, förbundsordförande i Riksförbundet Attention, varnar för att stramare ersättningar leder till fattigdom bland personer med funktionsnedsättning.
Close

”Personer med funktionsnedsättning straffas”

Politik. Den 1 oktober 2025 skärpte regeringen reglerna för aktivitetsstöd till personer som går arbetsmarknadsutbildningar, praktiserar eller arbetstränar för att komma i jobb. "Personer med funktionsnedsättningar straffas för att samhället inte förmår ge rätt stöd."

Så säger Eric Donell, förbundsordförande i Riksförbundet Attention som organiserar personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (som bland annat adhd och autism) och deras familjer.

Effekterna av regeringens beslut att trappa ner ersättningsnivån för dem som passerat eller snart passerar 100 dagar med aktivitetsstöd från Försäkringskassan börjar nu synas, konstaterar han. Ersättningen kommer att sänkas ytterligare var hundrade dag.

Skärpta regler för aktivitetstöd

Regeländringen berör personer som deltar i olika program via Arbetsförmedlingen, exempelvis jobb i utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar eller går en arbetsmarknadsutbildning. De gäller också arbetssökande personer som praktiserar, arbetstränar eller deltar i något annat program hos Arbetsförmedlingen för att få jobb.

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). (skärmbild)
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). (Skärmbild.)

Skärpningen av bestämmelserna, både när det gäller aktivitetsstöd och a-kassa, är ett led i regeringens genomförande av den så kallade arbetslinjen. I ett pressmeddelande från arbetsmarknadsdepartementet skriver regeringen:

”Ersättningsnivån för det inkomstbaserade aktivitetsstödet trappas ner i takt med tiden i arbetslöshet, för att stärka drivkrafterna att söka och ta arbete.”

– För att fler snabbare ska gå från arbetslöshet till arbete behöver systemen utformas så att det lönar sig att arbeta. Långvarig arbetslöshet riskerar att leda till utanförskap och därför genomför vi nu reformer som tydliggör vikten av att ta ett jobb, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i pressmeddelandet.

”Handlar om förutsättningar”

Eric Donell i Riksförbundet Attention är kritisk till synsättet att nedskurna ersättningar och försämrad ekonomi skulle öka drivkrafterna för personer med funktionsnedsättningar att söka jobb.

– För vår målgrupp handlar det sällan om motivation utan om förutsättningar. Det måste finnas reella möjligheter att komma ut ur arbetslöshet och faktiskt få ett jobb. Många mår dåligt, har psykisk ohälsa och specialistvården, som i dag i stort bär ansvaret för gruppen, har inte kapacitet att möta behovet, säger han.

Och fortsätter:

– Detta innebär, om man ska vara krass, att personer med aktivitetsstöd som inte fått rätt hjälp och förutsättningar straffas för att samhället inte förmår ge rätt stöd. Eller för att arbetsgivare inte vill eller vågar anställa personer med funktionsnedsättning eller behov av stöd från arbetsgivaren.

Att bara ”piska på” arbetssökande med nya krav leder till motsatsen, sämre förutsättningar att klara sig, anser Eric Donell.

– Man ställer ju inte samma krav på att samhället, vården, Arbetsförmedlingen, arbetsgivarna med flera ska ge rätt förutsättningar så att arbetssökande lyckas få ett arbete, säger han.

Hänvisas till socialbidrag

Redan 2019 slog Attention larm om att Försäkringskassans hårdare bedömningar för att bevilja aktivitetsstöd gör att unga vuxna med funktionsnedsättning i stället hänvisas till socialbidrag.

Nu har reglerna skärpts ytterligare. Vad innebär det?

– Att personer som redan kämpar och har fått det betydligt sämre, nu kommer att straffas ytterligare och få det ännu tuffare. Det innebär också att man flyttar över det ekonomiska ansvaret till kommunerna i ännu högre utsträckning.

– Det kommer att skapa ännu större påfrestningar på kommunernas ekonomi. Alternativt kommer det att leda till att fler hamnar i ytterst tuffa situationer där de inte får ekonomiskt bistånd, säger Eric Donell.

Många unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) hamnar i situationer där de blir beroende av att anhöriga ger dem ekonomiskt stöd, berättar Eric Donell. Han varnar för att de kan hamna i livslång fattigdom.

– Kraven för ekonomiskt bistånd är så tuffa. Det är väldigt svårt att komma ur den situationen.

”Alla har olika förutsättningar”

Eric Donell betonar att de allra flesta vill jobba och bidra till samhället, men att alla har olika förutsättningar.

– Under lång tid har det exempelvis varit alldeles för långa handläggningstider kring lönebidrag. Det kanske gör att arbetsgivare drar sig för att anställa en person med behov av stödet.

Eric Donells råd till politikerna inför stundande val är:

– Säkerställ en fungerande skola så att unga klarar utbildningsmålen. Skapa en tillgänglig och fungerande vård och öka incitamenten för arbetsgivare att anställa utifrån mångfald. Men lägg inte skulden och ansvaret för arbetslöshet hos individen, när vi har ett samhälle som inte är anpassat för, utan i stället sätter upp svårigheter för, personer med NPF.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mange:
    19 april, 2026

    Japp, jag är en av dom som har diagnos och straffats av bolag för att dom ansåg att min diagnos var mer som en "förkylning" och ansåg att den skulle gå över och allt skulle vara som för en "vanlig person" efter 2 veckor, TROTS att det fanns muntliga avtal oss emellan, SKIT kul, verkligen SKITKUL...

    Fick gå ner i vad jag kunde fakturera för att kunna "säga ifrån" körningar, förlorade skapligt på det, så nu är jag "psyksjuk" i deras ögon.

    Högrfungerande Autist som älskar att köra tradare :(

  2. Jonas:
    26 februari, 2026

    Vårt samhälle är inte anpassat för medborgare med NPFdiagnoser. Jag min fru har en son med autism och min fru jobbar med personer med olika diagnoser.
    Hon är också duktig på att fylla i ansökningsformulären samt motivera att vår son behöver hjälp. Tack vare detta har vi lyckats skrapa ihop en rejäl slant som han kan använda när det exempelvis blir dags för eget boende. Jag skulle själv aldrig ha klarat av att fylla i alla dessa handlingar för att hjälpa honom. Vi har varit på träffar med andra föräldrar till NPFbarn och alla säger att ekonomin är en av de svåraste frågorna. Jag tycker att det är ett misslyckande för ett modernt samhälle när de anhöriga ska lägga massa tid på att jaga vård och ekonomiska resurser istället för att stötta sina barn.

  3. Ann Wirsén Meurling:
    14 februari, 2026

    En jätteviktig fråga! Vet flera begåvade unga som sen gymnasiet varken kunnat få studielån eller vara inskrivna i a-kassa då de inte klarar 100%. Samhället måste inse att det 1) finns ett stort värde i dessa personers <100% arbets- eller studieförmåga, 2) det blir enorma kostnader både för personerna och samhället om vi fortsätter att kasta dem under bussen. Samtidigt som läkarna "räddar" barn som föds i v 22 där samtliga kommer att få stora problem under uppväxten, tar vi inte vara på dem vi redan har som ofta både kan och vill bidra till samhället.

  4. Carina Kårén:
    13 februari, 2026

    Bra artikel! Det är verkligen en stark sanning. Människor med olika diagnoser har det fruktansvärt tufft för vårt samhälle. Det har blivit bara värre och värre. Förutom deras lidande med ett livslångt handikapp tvingas de leva med både utanförskap och fattigdom. Jag vet vad jag talar om eftersom jag har barn med diagnos och även barnbarn. I 40 år har jag tampats med myndigheter. Socialtjänst, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. För att inte tala om den ekonomiska hjälp jag har varit tvungen att bistå med. Det är en skam för Sverige som faktiskt kan bättre.

Lästips:

Brist på skyddsvakter hotar totalförsvaret: Behövs dubbelt så många

Beredskap. Bevakningsföretag riskerar att förlora personal till militär vid krig eller kris. Samtidigt kommer behovet av skyddsvakter öka för att försvara Sveriges viktigaste anläggningar. – Det behövs ungefär dubbelt så många som jobbar med bevakning i höjd beredskap som i fredstid, säger Jonas Wannberg på Bya.

Teslas verkstad i Segeltorp. Foto: Lilly Hallberg

Teslakonflikten analyseras på uppdrag av regeringen

Konflikt. Regeringen har gett Medlingsinstitutet i uppdrag att analysera den långvariga Teslakonflikten, unik för svensk arbetsmarknad. I myndighetens uppdrag ingår att lämna kommentarer för att trygga den svenska modellen.

Tommy Wreeth. Foto: Petrus Iggström

Du ska aldrig behöva acceptera hot och våld

Ordförandeord. Hot, våld och rädsla på jobbet är tyvärr något många möter. För dig som är taxichaufför eller kabinanställd kan det vara aggressiva resenärer.

Avtal 2027
Här är några av tidningsdistributörernas viktigaste frågor i avtalsrådet. Foto: Dexter Svärd Huss

”Man är mänsklig men inte övermänsklig”

Tidningsbud. Sex arbetsnätter i veckan, obetald extratid och paketleveranser när papperstidningarna minskar. Här är några av tidningsbudens viktigaste frågor i avtalsrådet. ”Fritiden försvinner helt och hållet”, säger Elin Larsson, tidningsbud i Nässjö.

DRAGBILD_Så förändrar robotar lagerarbete Foto: Dexter Svärd Huss

Så förändrar robotar framtidens lagerarbete

Lagerarbete. En AI som lär sig de bästa rutterna i lagret, en hylla som ”går” till människan och kranar som plockar varor själva. Traditionellt lagerarbete står inför stora förändringar när jobben automatiseras. Vad ska människorna göra i stället?

Avtal 2027

Röster från avtalsrådet

Avtal. Lön, tid, ob-tillägg, steg i lönetrappan – på Transports tredje avtalsråd diskuterades vilka krav som ska med i förhandlingarna för nya kollektivavtal för miljöarbetare och flygets kabinpersonal.

”Både högre lön och mer ledigt”

Miljö. Miljöarbetarna Joachim Falk, från Skellefteå, och Linus Alm Lundberg, från Skara, talar om avtalskrav inför nästa års avtalsrörelse.– Hemifrån har jag med mig krav på högre lön och mer ledighet, gärna en sjätte semestervecka, säger Linus Alm Lundberg.

Olivia Gajewski och Jonna Thulin. Foto: Dexter Svärd Huss

”Trött flygpersonal utgör en risk för flygsäkerheten”

Kabin. Långa arbetsveckor, förseningar som äter upp ledigheten och ob-ersättning är viktiga frågor på kabinpersonalens avtalsråd, där Olivia Gajewski, SAS Connect, och Jonna Thulin, Sunclass Airlines, deltar. – Du ska kunna umgås med familj och vänner, säger Jonna Thulin.

Avtal 2027

Hamnarbetarna vässar kraven inför avtalsrörelsen

Hamn & stuveri. Högre löner, kortare arbetstid och bättre villkor för extraanställda. Det är några av kraven som hamnarbetare från hela landet har med sig till Transports avtalsråd.

Bolt får köra färdtjänst i Stockholm

Servicetrafik. I en aktuell upphandling har åtta taxibolag tilldelats uppdrag att köra färdtjänst och sjukresor åt Region Stockholm. Ett av företagen är Bolt, som förra året stoppades från att köra skolskjutsar och omsorgstrafik i Sigtuna.

Hyllade kartan för chaufförer fortsätter leverera

Åkeri. För drygt tio år sedan började lastbilschauffören Anders Armgren lägga ut parkeringar och ställplatser på en Googlekarta. Till dags datum har kartan haft nära sex miljoner besökare.

Fråga facket
Vad gäller vid kombinerad tjänst som chaufför/transportledare/­terminalarbete? Illustration: Martin Heap

Vad gäller vid kombinerad tjänst?

Transport. Vad gäller vid kombinerad tjänst som chaufför/transportledare/terminalarbetare och när slutar inbetalningarna till tjänstepensionen? Det är två frågor som Transports experter svarar på denna gång.

Ali Al Taha Al Zoubi får BYA:s pris: årets kollega 2026. Foto: Dexter Svärd Huss

Väktaren Ali är årets kollega

Skydd 2026. En glad och positiv inställning, oavsett situation, lönade sig. Ali Al Taha Al Zoubi har valts till årets kollega i säkerhetsbranschen 2026. "Det känns jättebra och betyder väldigt mycket för mig", säger Ali Al Taha Al Zoubi.

;