Ninni Westerlund
…utbildningsansvarig vid Assistancekåren, som i samarbete med Vreta utbildningscentrum utanför Linköping tagit fram en gymnasieutbildning till bärgare.
Är det första formella bärgarutbildningen i landet någonsin som startar i höst?
– Det tycks historiskt ha funnits lite olika valbara kurser, inriktningar och specialanpassade utbildningar för enstaka elever. Men detta är definitivt första gången det rör sig om ett helt program med riksintag.
Vad betyder det att det är riksintag?
– Det är oerhört viktigt och i längden en jättepoäng att en elev från exempelvis Umeå, Ystad eller Arvika ska genomföra sin gymnasieutbildning på Vreta i Linköping men göra APL, arbetsplatsförlagt lärande, på sin hemmaort – kunna bo hemma och samtidigt få direktkontakt med den lokala, potentiella arbetsgivaren genom sin APL-plats.
– När eleven går ut till sommaren ligger det nära till hands att ta ett sommarjobb eller ett vikariat på sin APL-plats, eller på en närliggande station, för att sedan sikta på att få en fast tjänst till hösten.
Hur känns det?
– Helt otroligt kul! Det var Vreta som tog initiativet. När Calle (Carl-Fredrik Carlsson, APL-ansvarig på skolan, redaktionens anmärkning) ringde mig och sa ”vi har inte hunnit tänka så mycket ännu” så svarade jag ”det är lugnt, jag har tänkt på det i nio år!” Bärgningsbranschen har behövt detta länge. Men tror inte det varit läge – förrän nu.
Hur har intresset varit?
– Både när skolan hade öppet hus i november och i sociala medier har intresset varit stort. Många föräldrar var nyfikna när det var öppet hus och hade väldigt många konstruktiva frågor och funderingar. Dessutom var det många tjejer som visade intresse vilket är oerhört kul!
Yrket som bärgare verkar kräva väldigt många och olika slags kvalifikationer?
– Båda ja och nej. Yrket landar lite mitt emellan olika branschstandarder och många tror att det finns undantag och dispenser som faktiskt inte finns. Det ställs mycket krav på våra chaufförer eftersom yrket är väldigt brett och omväxlande. Regelverket hänger inte riktigt med verkligheten och olika avtalskunder har olika krav. Det innebär att arbetsgivaren måste ligga steget före och olika arbetsgivare har därför olika krav, mycket baserat på den egna faktiska verksamheten.
– Kör man mycket myndighetsuppdrag och åt Trafikverket är det en kravställning. Kör man mycket transporter en annan. Men för Assistancekåren är det oerhört viktigt att våra chaufförer har rätt kompetens för uppdraget, arbetar aktivt med sin arbetsmiljö och att fordonen och bärgningsföretagen har rätt tillstånd. Så jag kan förstå att platsannonser kan avskräcka. Men kraven sticker egentligen inte ut i förhållande till övriga yrkesgrupper som arbetar längs med våra svenska högriskvägar.
Hur ser upplägget för utbildning?
– Det som är så bra med Vreta, som är störst i landet när det gäller fordonsprogrammet, är att de redan innan vi kom in i bilden kunde tillgodose i princip allt som en bärgningschaufför behöver i form av körkort och behörigheter, som YKB, APV, ADR och Kran. Sedan kommer vi, Assistancekåren, in när gäller att specificera krav på bärgningschaufförens arbetsmiljö, arbetssätt och ren bärgningsteknik.
– I utbildningen ingår 25 veckor APL, uppdelat på tre år. Assistancekåren täcker hela landet och i teorin kan den göras med utgångspunkt från 142 orter. Men vissa orter kommer att vara mer lämpade för praktik än andra, beroende på tillgången på handledare.
– Och sedan gör vi detta för hela branschen. Naturligtvis kommer inte Vreta att hindra någon elev som väljer att ha sin APL hos ett annat bärgningsföretag. Men jag hoppas så klart att vårt engagemang ska leda till fler hjältar i våra färger längs med Sveriges vägar!
