De laddar med kunskap om konflikt
Bevakning. En lunchrestaurang som klassrum: Två veckor innan avtalet löper ut samlades bevakningspersonal till konfliktskola i Västberga i södra Stockholm.
Vad händer om parterna inte kommer överens? Är det risk att det blir strejk den 1 juni? Vilka olika konfliktåtgärder finns det? När är det dags att ta på västen som strejkvakt? Vilka får strejka, egentligen? Vad kan arbetsgivaren ta till för motåtgärder? Får man lön om man inte arbetar?
Den sista maj löper bevaknings- och säkerhetsavtalet ut. Förhandlingar för nytt kollektivavtal har inletts med arbetsgivarparten, Säkerhetsföretagen. Men de är långt ifrån klara.
– Det har varit mycket frågor och vår skyldighet inom facket är att ge svar. Konfliktskolan fyller uppenbart ett behov, säger Jörgen Öhman, tillförordnad ordförande i Avarnklubben.
Fackklubben är en av de största inom Tranport. Till Avarnklubbens konfliktskola var samtliga kollektivanställda på Avarn i Stockholm, både medlemmar och icke medlemmar, välkomna.
Ett tjugotal transportare kom på onsdagskvällen till utbildningen, som hölls i en lokal i närheten av Avarns lokaler i Västberga. Konfliktskolan fick flytta ut från den ordinarie klubblokalen hos säkerhetsbolaget.
Utbildningen genomfördes två kvällar, både den 16 och den 17 maj. Det var medvetet med tanke på bevakningsanställdas arbetstid. Spegelvända scheman var orsaken till att även klubbens medlemsmöte, efter utbildningen, hölls både på tisdagen och onsdagen.
– Alla ska ha en chans att komma. Det kan ändå vara svårt att få folk att komma efter långa arbetspass, säger Jörgen Öhman.
På plats var också gamla klubbordföranden, Alexander Saviharju, ny ordförande för Transports Stockholmsavdelning. Liksom ombudsmännen med ansvar för bevakningsavtalet på avdelningen, Mikael Ladman och Magnus Kinnunen.
Magnus Kinnunen, som också sitter i avtalsdelegationen, inledde med att tala om vad arbetsgivarsidan vill. Det gäller bland annat önskan om att införa individuella löner, i stället för dagens tarifflöner och att det ska räcka för arbetsgivaren att enbart skicka ut scheman och lönespecifikationer digitalt.
Både förslagen säger Transport helt nej till. Liksom Säkerhetsföretagens önskan att kunna förlänga provanställningsperioden, från sex till tolv månader.
– Aldrig i helvete, vi tycker att redan sex månader är för långt, sa Kinnunen.
Så lyftes vad Transport vill uppnå, bland annat:
- Sänkt arbetstid med tolv timmar i månaden.
- Branschvanetillägg för den med många år i yrket.
- Schema senast 14 dagar innan en schemalagd period startar.
- Höjd lön för nyanställda.
- Högre lön (5,5 procent) och högre ob-ersättning.
Flera på mötet hade också frågor om hur det fungerar i dag i praktiken, bland annat när det rör dispenser för övertidsarbete.
Sedan handlade det om årets avtalsrörelse. Och det alla delegationer har med sig till förhandlingarna, oavsett avtalsområde: Pengar, pengar, pengar.
– Det har sett rätt bra ut hittills med de avtal som är klara, sa Mikael Ladman.
Lönehöjningarna ligger för i stort sett samtliga över märket, industrinfackens normerande procentsats. Som Transport tidigt avvisade som riktlinje när det handlar om de egna kollektivavtalen.
Men att Transport i årets avtalsrörelse valt att stå utanför LO-samordningen betyder inte att yrkesgrupper inom förbundet som när de slåss för bättre kollektivavtal saknar backning, underströk Ladman:
– Ni står inte ensamma i kampen, det finns en vilja från andra yrkesgrupper inom förbundet att ge stöd.
Vad händer då när bevakningsavtalet löper ut, den sista maj?
– Jag tror inte att man kommer slå på den stora trumman, att det om det blir tal om konflikt blir andra åtgärder än strejk, sa Mikael Ladman.
Övertidsblockad och nyanställningsstopp kan vara sådana konfliktåtgärder som blir aktuella. Något som nämndes på konfliktskolan var också punktinsatser på strategiska platser, som entimmes arbetsnedläggning vid flygplatser och i hamnar. Kostar lite för Transport, skrämmande bara som tanke för arbetsgivaren.
Men den som ville veta konkret tågordning vid en konflikt fick svaret att det inte går att säga exakt; i sakens natur ligger att konflikter ska skapa ett slags kaos för arbetsgivaren och då går det inte att vara så förutsägbar.
Det är Transports förbundsstyrelse som beslutar om strejk. Liksom det är förbundsstyrelsen som tar beslut om hur hög strejkersättningen blir från ”strejkkassan”.
Arbetsgivarsidan kan svara med att stänga ute de anställda från ett företag – lockouta – och då är det enbart fackets medlemmar som får ersättning. Vid en total lockout får alltså de som inte är med i facket varken lön och pengar från strejkkassan. Vid en partiell kan arbetsgivaren enbart stänga ute fackets medlemmar och ge de icke organiserade arbetarna tillträde till arbetsplatsen.
Men så långt som kommer det sannolikt inte gå i år, enligt dem som talade på Avarnklubbens konfliktskola. Vilket också hördes röster som beklagade. Att Transport ska vara ett kampförbund rådde dock enighet om.
Förhandlingarna för nytt bevakningsavtal återupptas i slutet av månaden, den 30 och 31 maj.
