Man som röker en joint.
Droger på jobbet

Helgens joint kan kosta dig jobbet!

Arbetsrätt. Se upp! En joint i helgen kan kosta dig jobbet. Renhållaren Johnny fick sparken efter arbetsgivarens drogtest.

– Vi måste lyfta frågan om droger på jobbet och hur det kan påverka ditt jobb, säger Lena Hunt Wiberg som arbetar på DHL Storage i Borås och sitter i Transports förbundsstyrelse.

Att problemen skulle vara större inom Transports branscher tror hon inte. Hon upplever en allmän samhällstrend där narkotika blivit allt lättare att få tag i, inte minst bland unga.

Cannabis, främst hasch och marijuana, är i dag det vanligaste berusningsmedlet efter alkohol i Sverige, enligt sajtendroginformation.nu. Liberala krafter och vissa vårdföreträdare vill avkriminalisera eget bruk, som i Kanada och flera amerikanska stater. Även Norge är på väg i den riktningen.

Narkomaner ska inte skuld- och straffbeläggas, de ska erbjudas vård, sa psykologiprofessor Markus Heilig nyligen i SVT. Men inrikesminister Mikael Damberg (S) höll fast vid Sveriges hårda narkotikapolitik. Kom ihåg att det är de kriminella gängen du göder när du köper knark, löd budskapet från fler debattörer med samma linje.

Vad man än anser om Sveriges drogpolitik kvarstår fakta: att använda droger är ett brott i Sverige. Håll det i minnet när arbetsklimatet hårdnar, organisationer slimmas och juridiken, enligt många fackliga företrädare, tar överhanden framför social omsorg och samarbete mellan parterna.

På arbetsgivarorganisationernas hemsidor rullar jurist efter jurist fram. Samtidigt varnar Transport och andra LO-förbund för kommande försämringar i lagen om anställningsskydd. Liksom att redan beslutade förändringar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan leda till ansvarsflykt bland arbetsgivarna.

Budskapet kan summeras: En joint på fredagskvällen kan kosta dig jobbet. Miljöarbetaren Johnny (läs artikeln här) fick känna det inpå huden.

 

Drogmissbruk tas upp vid riskbedömningar av arbetsmiljön, och regionala skyddsombudet Daniel Wallfors på Transport i Halmstad hjälper också företag att ta fram riktlinjer och handlingsprogram för alkohol och narkotika.
Drogmissbruk tas upp vid riskbedömningar av arbetsmiljön, och regionala skyddsombudet Daniel Wallfors på Transport i Halmstad hjälper också företag att ta fram riktlinjer och handlingsprogram för alkohol och narkotika. Foto: Jan Lindkvist

Daniel Wallfors är regionalt skyddsombud på Transports avdelning i Halmstad och hjälper då och då medlemmar som fått problem på jobbet på grund av missbruk. Vissa företag vill hjälpa sina anställda och hanterar detta föredömligt, förklarar han.

– De har rutiner och tar tag i rehabiliteringen. Andra håller sig till att narkotika är olagligt och säger upp eller avskedar personen. Ofta finns det problem bakom missbruket och innan någon kommer påverkad till jobbet har det gått väldigt långt.

Drogmissbruk tas upp vid riskbedömningar av arbetsmiljön och Daniel Wallfors hjälper också företag att ta fram policyer för alkohol och narkotika.

Det dröjde innan alkohol- och spelberoende klassades som sjukdomar. Och Wallfors anser att lagstiftningen inte hänger med, när utvecklingen går mot mindre drickande och mer användning av droger. I praktiken innebär det att facket har lättare att stoppa avsked och uppsägningar och kräva rehabilitering, när en medlem missbrukar alkohol.

(Avsked innebär omedelbar hemgång utan lön medan uppsägning ger en tidsfrist, med lön).

Vid narkotikaberoende är det svårare att rädda jobben. Det framgår även i studier av domar som rör alkohol- och narkotikamissbruk, berättar Daniel Wallfors. Särskilt svårt blir det när personer kör bil och tunga fordon påverkade. I tjänsten. Det kan klassas som misskötsel, att den anställda inte levt upp till sina skyldigheter gentemot arbetsgivaren. Och utfört en brottslig handling.

– Detta kan vara skäl för avsked, säger Daniel Wallfors.

Han försvarar på intet sätt missbruk, som även medför en risk för kollegor och omgivning. Men människor som sparkas ut kan sjunka ännu djupare i sitt missbruk och till slut dö, varnar han.

– Det är oerhört kallt av en arbetsgivare att bara sparka en anställd. Att lyckas ta sig ur ett beroende är väldigt kopplat till om man får hjälp.

En del arbetsgivare tycker det är besvärligt att ta tag i problemet och koppla in företagshälsovården. De gör bara precis vad de är skyldiga till, beskriver Wallfors.

– Visst, det är jobbigt och kostar pengar. Men det finns också arbetsgivare som är väldigt generösa och beredda att bekosta olika behandlingsmetoder, säger Daniel Wallfors.

 

Transports ombudsman Martin Jonsson på Halmstadsavdelningen har i olika sammanhang diskuterat droger och åtgärder med länsstyrelsen, polisen och politiker. Mer utbildning och kunskap är nyckeln, anser han.

Jonson förhandlade för renhållaren Johnny och trodde att medlemmens jobb skulle gå att rädda. Men trots drogpolicy och bra samtal med arbetsledningen verkställdes avskedet.

Martin Jonsson poängterar:

– Om parterna på allvar vill att vi ska ha nyktra, drogfria arbetsplatser ska de inte skrämma utan hjälpa folk. Människor måste få mer än en chans!

Som nykter sedan tio år tillbaka är Martin Jonsson ett levande exempel på att man kan ta sig ur missbruk, säger han. Fast han märker av att fler arbetsgivare vill sparka personal, som fastnat i polisens alkokontroller.

– Blir du av med körkortet, kan du inte jobba och får gå, resonerar många.

Den typen av händelser resulterar ofta i att anställda ”köps ut”, mot några månadslöner. Uppgörelsen hemligstämplas sedan.

– Vi når aldrig fram till behovet av rehabilitering, fast det här gäller personer med flera olika problem.

Martin Jonsson brukar hänvisa arbetsgivare till droghjälps-organisationen Alna. Han vet inte om droganvändningen ökar ute på arbetsplatserna.

– Men kanske blir människor mer benägna att självmedicinera på grund av stress, press och sämre psykiskt mående, funderar han.

 

Regionala skyddsombudet Anders Dristig på Transports avdelning i Uddevalla trycker på arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt arbetsmiljölagen och socialförsäkringsbalken, som presenteras tydligt på Försäkringskassans webb.

– Företag kan begära hjälp från Försäkringskassan och få ekonomiskt stöd vid rehabilitering, när en anställd behöver sjukskrivas. Det brukar jag tipsa om!

Narkotikamissbrukare har ofta alkohol som sitt andra berusningsmedel, så arbetsgivare kan inte ducka för sitt rehabiliteringsansvar, påpekar Dristig.

– Det omfattar både alkohol och andra berusningsmedel. Arbetsgivare kan hävda att en anställd utfört en brottslig handling. Men det fråntar inte företaget ansvaret för rehabilitering.

Arbetsgivare brukar kontakta facket för att få veta vad som gäller, berättar Anders Dristig.

– Det är viktigt att den berörda går med på att delta i ett rehabiliteringsprogram, går och testar sig regelbundet och vill bli ”ren”. Extra viktigt om du kör lastbil ute på vägarna, betonar han.

Rehabiliteringen kan skifta. Men i början bör personen vara hemma med lön och sedan lämna ett nytt drogprov efter några veckor. Att ta sig ur missbruk kräver båda tid och tålamod. Återfall är vanligt i början, förklarar han.

– Det kan vara svårt för arbetsgivare, som vill göra rätt. Vad händer om jag säger upp en person? Om han tar livet av sig? Får jag skulden då?

Dristig berättar om en åkerichaufför som festat hårt kvällen innan och blåste rött vid alkotest. Företaget skickade hem honom i betald taxi, sparkade honom, men ändrade sig efter att Transport ogiltigförklarat uppsägningen. Det blev ett uppvaknande för både arbetsgivare och anställd.

– Den här killen var med i facket. Hur det går för dem som står utanför får vi inte veta.

I ett annat fall installerade en medlem alkolås i sin privata bil, och fick ha jobbet kvar. Alkolås installeras allt mer i väktarnas rondbilar och blir också vanligare i tidningsbudens fordon, förklarar Dristig.

– Grundfrågan för arbetsgivaren måste vara: Missköter en anställd sitt jobb? Är svaret nej ska bolaget försöka hjälpa personen. Uppsägning är slöseri med arbetskraft, säger Anders Dristig.

 

Johan Nyman är regionalt skyddsombud på Transports Göteborgsavdelning. Han betonar att det ”inte finns någon automatisk sparka-knapp att trycka på” när en anställd har missbruksproblem.

– Även om en del arbetsgivare tror det. Men vi brukar komma överens när vi pratat ett tag, säger han.

Nyman tror att det ökade drogtestandet på arbetsplatserna medför att fler missbrukare upptäcks. Och att adhd och andra diagnoser, utan behandling, kan bidra till att människor självmedicinerar.

 

Gunilla Hamberg, regionalt skyddsombud på Transports avdelning i Östersund, berättar om en däckmontör och en taxiförare med drog- och alkoholbesvär. Däckkillen fick hjälp, men klarade inte rehabiliteringen. Båda två sade upp sig, själva.

– Jag tror taxichauffören skämdes för att han satt sig i bilen påverkad, i tjänsten. Mitt råd till arbetsgivare är: Fråga hellre en gång för mycket än att låta det gå för långt. Missbrukare förnekar gärna i det längsta, men kan bli hjälpta för livet, säger hon.

 

Regionala skyddsombudet Bert Johansson på Malmöavdelningen hjälpte en miljöarbetare som rökte cannabis. Han var på väg att förlora jobbet, men fick i stället behandling.

– Nu är han ren och till och med arbetsledare. En riktig solskenshistoria eftersom han också fick behålla familj och barn.

 

Martin Miljeteig är Transports centrala ombudsman för arbetsmiljöfrågor. De senaste två åren har attityden hårdnat på arbetsgivarsidan, upplever han.

– Lagar, god sed och praxis säger att företag ska ta företagshälsovården och Försäkringskassan till hjälp för att försöka få missbrukande och sjuka personer tillbaka i arbete. I stället väljer företagen allt oftare att avskeda människor.

– Schenker har sagt upp alla våra tidigare överenskommelser om hantering av droger och skapat nya krav och regler för att slippa ansvaret för missbruk. Det är ingen slump.

Kundernas ökade krav på att få drogtesta chaufförer på sina anläggningar bidrar till utvecklingen, anser Miljeteig.

– Det ställer till problem med GDPR och den personliga integriteten. Men för många arbetsgivare är det viktigare att värna om kunden än att följa lagen.

Martin Miljeteig kritiserar företag som tar fram nya riktlinjer för missbruk, utan att samarbeta med skyddsombud och förhandla med facket. Han oroar sig också för att Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter, som träder i kraft den 1 juni 2021, ska tunna ut arbetsgivarnas ansvar.

– I sin iver att förenkla reglerna skapar myndigheten mer konflikter. Jag befarar att fler arbetsgivare kommer att hänvisa till brottslig handling och sparka, i stället för att rehabilitera människor som inte mår bra.

Miljeteig pekar på flera kommunala bolag som utmärker sig för att avskeda i stället för att erbjuda behandling. Inställningen hämtar de från sina arbetsgivarorganisationer, hävdar han.

– Om arbetsgivare inte längre ska ta ansvar för anställda som missbrukar. Vad är då nästa steg? Vilka skador och sjukdomar ska de friskriva sig från?

Företagen tummar också på sitt ansvar att försöka omplacera personer med nedsatt arbetsförmåga, anmärker Martin Miljeteig.

– I vissa fall krävs bara lite anpassning och hjälpmedel, men arbetsgivaren väljer i stället att göra sig av med slitna medarbetare.

Arbetsmiljöombudsmannen anser att Arbetsmiljöverkets ledning avskärmat sig från arbetarna och närmat sig Svenskt Näringsliv.

– Resultatet bli mer otrygga arbetsplatser och fler centrala förhandlingar med arbetsgivare som anser att de själva avgör vad som är grund för avsked.

Olika måttstock gäller för arbetare och tjänstemän, hävdar Martin Miljeteig.

– Naturligtvis försvarar vi inte att medlemmar kör påverkade. Men arbetare behandlas hårdare och hotas oftare av avsked, även för förseelser som fortkörning, säger han.

Transports försäkringsansvariga Sture Thorsell anser att även Försäkringskassan brister i sitt rehabiliteringsansvar.

– I dag ägnar sig kassan mest åt medicinska bedömningar, för att avgöra om sjuka ska få ersättning eller skickas ut på öppna arbetsmarknaden, menar han.

 

Fotnot: Psykologiprofessor Markus Heilig vid Linköpings universitet medverkade i debattprogrammet Sverige möts den 10 februari 2021.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Per:
    27 mars, 2021

    Ett till viss del delikat problem. Det blir svårt för personer utan körkort att vara anställd i ett företag där det krävs körkort. Utförs drogtesterna på uppmaning av företaget behöver det inte leda till brottsrättslig och eller administrativ utredning(ar). Dock finns det risk för att arbetsgivaren vill avskeda personen i fråga.
    Men, om en person som är anställd där det enligt anställningen krävs körkort blir det svårt vid när denne inte innehar körkort, i vissa fall kan en omplacering vara möjlig.
    Ett av kraven för körkortsinnehav är pålitlighet i nykterhetshänseende. Det innebär att ett ingripande i körkortsinnehav även kan göras i andra sammanhang än drog och rattfylleri, tex vid LOB och vid narkotikapåverkan. Värt att tänka på är att ett ingripande är en administrativ åtgärd vilket innebär att ett körkort kan återkallas även om narkotikan brukats där det inte varit straffbart, tillåtet.

  2. stevO:
    8 mars, 2021

    Hur hanterar man testerna på hasch och marijuana? För att du ska fällas för drograttfylla, då måste man ta ett test som visar att personen faktiskt är påverkad av sina droger. Tex, du kan inte bli fälld för drograttfylla, om du tog hasch och marijuana dagen innan. Däremot kan du då bli fälld för själva brukandet.

    Men om man gör ett test på jobbet, som bara visar att du att du har tagit hasch eller marijuana dom senaste dagarna, men inte påverkad på jobbet? Gör man någon skillnad i detta?

    Och hur skulle man agera om man har tagit hasch eller marijuana, i ett land där det är lagligt, och du sedan åker på en drogkontroll 2 dagar senare på jobbet?

    Rent juridiskt har du ju inte gjort något olagligt, vad kan arbetsgivaren göra då?

Lästips:

Ordningsvakter byts ut mot väktare

Bevakning. Psykisk press på ensamma väktare och oro för vårdpersonalens säkerhet. Ordningsvakter, väktare och Transports regionala skyddsombud reagerar kraftigt på kommande indragningar av ordningsvakter vid Skånes universitetssjukhus.

Skyddsombudsmärke, Transport

Skyddsombuden räddar liv

Arbetsmiljö. Den här veckan infaller Europeiska arbetsmiljöveckan. Den 27 oktober uppmärksammas särskilt de som har uppdraget att bevaka arbetsmiljön, uppmärksamma brister på jobbet, minska riskerna och rädda liv – de fackliga skyddsombuden.

Faksimil "Securitas förfalskade covidintyg"

Skyddsombud stoppas av tystnadsplikt

Bevakning. Transports skyddsombud har länge känt sig motarbetade av Securitas och Microsoft i Gävle. Nu har samtliga valt att lämna sina uppdrag. Fackets regionala skyddsombud får heller inte göra skyddsrond på techjättens serverhallar – omfattande sekretess sätter stopp i grinden.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.