Man som röker en joint.
Droger på jobbet

Helgens joint kan kosta dig jobbet!

Arbetsrätt. Se upp! En joint i helgen kan kosta dig jobbet. Renhållaren Johnny fick sparken efter arbetsgivarens drogtest.

– Vi måste lyfta frågan om droger på jobbet och hur det kan påverka ditt jobb, säger Lena Hunt Wiberg som arbetar på DHL Storage i Borås och sitter i Transports förbundsstyrelse.

Att problemen skulle vara större inom Transports branscher tror hon inte. Hon upplever en allmän samhällstrend där narkotika blivit allt lättare att få tag i, inte minst bland unga.

Cannabis, främst hasch och marijuana, är i dag det vanligaste berusningsmedlet efter alkohol i Sverige, enligt sajtendroginformation.nu. Liberala krafter och vissa vårdföreträdare vill avkriminalisera eget bruk, som i Kanada och flera amerikanska stater. Även Norge är på väg i den riktningen.

Narkomaner ska inte skuld- och straffbeläggas, de ska erbjudas vård, sa psykologiprofessor Markus Heilig nyligen i SVT. Men inrikesminister Mikael Damberg (S) höll fast vid Sveriges hårda narkotikapolitik. Kom ihåg att det är de kriminella gängen du göder när du köper knark, löd budskapet från fler debattörer med samma linje.

Vad man än anser om Sveriges drogpolitik kvarstår fakta: att använda droger är ett brott i Sverige. Håll det i minnet när arbetsklimatet hårdnar, organisationer slimmas och juridiken, enligt många fackliga företrädare, tar överhanden framför social omsorg och samarbete mellan parterna.

På arbetsgivarorganisationernas hemsidor rullar jurist efter jurist fram. Samtidigt varnar Transport och andra LO-förbund för kommande försämringar i lagen om anställningsskydd. Liksom att redan beslutade förändringar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan leda till ansvarsflykt bland arbetsgivarna.

Budskapet kan summeras: En joint på fredagskvällen kan kosta dig jobbet. Miljöarbetaren Johnny (läs artikeln här) fick känna det inpå huden.

 

Drogmissbruk tas upp vid riskbedömningar av arbetsmiljön, och regionala skyddsombudet Daniel Wallfors på Transport i Halmstad hjälper också företag att ta fram riktlinjer och handlingsprogram för alkohol och narkotika.
Drogmissbruk tas upp vid riskbedömningar av arbetsmiljön, och regionala skyddsombudet Daniel Wallfors på Transport i Halmstad hjälper också företag att ta fram riktlinjer och handlingsprogram för alkohol och narkotika. Foto: Jan Lindkvist

Daniel Wallfors är regionalt skyddsombud på Transports avdelning i Halmstad och hjälper då och då medlemmar som fått problem på jobbet på grund av missbruk. Vissa företag vill hjälpa sina anställda och hanterar detta föredömligt, förklarar han.

– De har rutiner och tar tag i rehabiliteringen. Andra håller sig till att narkotika är olagligt och säger upp eller avskedar personen. Ofta finns det problem bakom missbruket och innan någon kommer påverkad till jobbet har det gått väldigt långt.

Drogmissbruk tas upp vid riskbedömningar av arbetsmiljön och Daniel Wallfors hjälper också företag att ta fram policyer för alkohol och narkotika.

Det dröjde innan alkohol- och spelberoende klassades som sjukdomar. Och Wallfors anser att lagstiftningen inte hänger med, när utvecklingen går mot mindre drickande och mer användning av droger. I praktiken innebär det att facket har lättare att stoppa avsked och uppsägningar och kräva rehabilitering, när en medlem missbrukar alkohol.

(Avsked innebär omedelbar hemgång utan lön medan uppsägning ger en tidsfrist, med lön).

Vid narkotikaberoende är det svårare att rädda jobben. Det framgår även i studier av domar som rör alkohol- och narkotikamissbruk, berättar Daniel Wallfors. Särskilt svårt blir det när personer kör bil och tunga fordon påverkade. I tjänsten. Det kan klassas som misskötsel, att den anställda inte levt upp till sina skyldigheter gentemot arbetsgivaren. Och utfört en brottslig handling.

– Detta kan vara skäl för avsked, säger Daniel Wallfors.

Han försvarar på intet sätt missbruk, som även medför en risk för kollegor och omgivning. Men människor som sparkas ut kan sjunka ännu djupare i sitt missbruk och till slut dö, varnar han.

– Det är oerhört kallt av en arbetsgivare att bara sparka en anställd. Att lyckas ta sig ur ett beroende är väldigt kopplat till om man får hjälp.

En del arbetsgivare tycker det är besvärligt att ta tag i problemet och koppla in företagshälsovården. De gör bara precis vad de är skyldiga till, beskriver Wallfors.

– Visst, det är jobbigt och kostar pengar. Men det finns också arbetsgivare som är väldigt generösa och beredda att bekosta olika behandlingsmetoder, säger Daniel Wallfors.

 

Transports ombudsman Martin Jonsson på Halmstadsavdelningen har i olika sammanhang diskuterat droger och åtgärder med länsstyrelsen, polisen och politiker. Mer utbildning och kunskap är nyckeln, anser han.

Jonson förhandlade för renhållaren Johnny och trodde att medlemmens jobb skulle gå att rädda. Men trots drogpolicy och bra samtal med arbetsledningen verkställdes avskedet.

Martin Jonsson poängterar:

– Om parterna på allvar vill att vi ska ha nyktra, drogfria arbetsplatser ska de inte skrämma utan hjälpa folk. Människor måste få mer än en chans!

Som nykter sedan tio år tillbaka är Martin Jonsson ett levande exempel på att man kan ta sig ur missbruk, säger han. Fast han märker av att fler arbetsgivare vill sparka personal, som fastnat i polisens alkokontroller.

– Blir du av med körkortet, kan du inte jobba och får gå, resonerar många.

Den typen av händelser resulterar ofta i att anställda ”köps ut”, mot några månadslöner. Uppgörelsen hemligstämplas sedan.

– Vi når aldrig fram till behovet av rehabilitering, fast det här gäller personer med flera olika problem.

Martin Jonsson brukar hänvisa arbetsgivare till droghjälps-organisationen Alna. Han vet inte om droganvändningen ökar ute på arbetsplatserna.

– Men kanske blir människor mer benägna att självmedicinera på grund av stress, press och sämre psykiskt mående, funderar han.

 

Regionala skyddsombudet Anders Dristig på Transports avdelning i Uddevalla trycker på arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt arbetsmiljölagen och socialförsäkringsbalken, som presenteras tydligt på Försäkringskassans webb.

– Företag kan begära hjälp från Försäkringskassan och få ekonomiskt stöd vid rehabilitering, när en anställd behöver sjukskrivas. Det brukar jag tipsa om!

Narkotikamissbrukare har ofta alkohol som sitt andra berusningsmedel, så arbetsgivare kan inte ducka för sitt rehabiliteringsansvar, påpekar Dristig.

– Det omfattar både alkohol och andra berusningsmedel. Arbetsgivare kan hävda att en anställd utfört en brottslig handling. Men det fråntar inte företaget ansvaret för rehabilitering.

Arbetsgivare brukar kontakta facket för att få veta vad som gäller, berättar Anders Dristig.

– Det är viktigt att den berörda går med på att delta i ett rehabiliteringsprogram, går och testar sig regelbundet och vill bli ”ren”. Extra viktigt om du kör lastbil ute på vägarna, betonar han.

Rehabiliteringen kan skifta. Men i början bör personen vara hemma med lön och sedan lämna ett nytt drogprov efter några veckor. Att ta sig ur missbruk kräver båda tid och tålamod. Återfall är vanligt i början, förklarar han.

– Det kan vara svårt för arbetsgivare, som vill göra rätt. Vad händer om jag säger upp en person? Om han tar livet av sig? Får jag skulden då?

Dristig berättar om en åkerichaufför som festat hårt kvällen innan och blåste rött vid alkotest. Företaget skickade hem honom i betald taxi, sparkade honom, men ändrade sig efter att Transport ogiltigförklarat uppsägningen. Det blev ett uppvaknande för både arbetsgivare och anställd.

– Den här killen var med i facket. Hur det går för dem som står utanför får vi inte veta.

I ett annat fall installerade en medlem alkolås i sin privata bil, och fick ha jobbet kvar. Alkolås installeras allt mer i väktarnas rondbilar och blir också vanligare i tidningsbudens fordon, förklarar Dristig.

– Grundfrågan för arbetsgivaren måste vara: Missköter en anställd sitt jobb? Är svaret nej ska bolaget försöka hjälpa personen. Uppsägning är slöseri med arbetskraft, säger Anders Dristig.

 

Johan Nyman är regionalt skyddsombud på Transports Göteborgsavdelning. Han betonar att det ”inte finns någon automatisk sparka-knapp att trycka på” när en anställd har missbruksproblem.

– Även om en del arbetsgivare tror det. Men vi brukar komma överens när vi pratat ett tag, säger han.

Nyman tror att det ökade drogtestandet på arbetsplatserna medför att fler missbrukare upptäcks. Och att adhd och andra diagnoser, utan behandling, kan bidra till att människor självmedicinerar.

 

Gunilla Hamberg, regionalt skyddsombud på Transports avdelning i Östersund, berättar om en däckmontör och en taxiförare med drog- och alkoholbesvär. Däckkillen fick hjälp, men klarade inte rehabiliteringen. Båda två sade upp sig, själva.

– Jag tror taxichauffören skämdes för att han satt sig i bilen påverkad, i tjänsten. Mitt råd till arbetsgivare är: Fråga hellre en gång för mycket än att låta det gå för långt. Missbrukare förnekar gärna i det längsta, men kan bli hjälpta för livet, säger hon.

 

Regionala skyddsombudet Bert Johansson på Malmöavdelningen hjälpte en miljöarbetare som rökte cannabis. Han var på väg att förlora jobbet, men fick i stället behandling.

– Nu är han ren och till och med arbetsledare. En riktig solskenshistoria eftersom han också fick behålla familj och barn.

 

Martin Miljeteig är Transports centrala ombudsman för arbetsmiljöfrågor. De senaste två åren har attityden hårdnat på arbetsgivarsidan, upplever han.

– Lagar, god sed och praxis säger att företag ska ta företagshälsovården och Försäkringskassan till hjälp för att försöka få missbrukande och sjuka personer tillbaka i arbete. I stället väljer företagen allt oftare att avskeda människor.

– Schenker har sagt upp alla våra tidigare överenskommelser om hantering av droger och skapat nya krav och regler för att slippa ansvaret för missbruk. Det är ingen slump.

Kundernas ökade krav på att få drogtesta chaufförer på sina anläggningar bidrar till utvecklingen, anser Miljeteig.

– Det ställer till problem med GDPR och den personliga integriteten. Men för många arbetsgivare är det viktigare att värna om kunden än att följa lagen.

Martin Miljeteig kritiserar företag som tar fram nya riktlinjer för missbruk, utan att samarbeta med skyddsombud och förhandla med facket. Han oroar sig också för att Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter, som träder i kraft den 1 juni 2021, ska tunna ut arbetsgivarnas ansvar.

– I sin iver att förenkla reglerna skapar myndigheten mer konflikter. Jag befarar att fler arbetsgivare kommer att hänvisa till brottslig handling och sparka, i stället för att rehabilitera människor som inte mår bra.

Miljeteig pekar på flera kommunala bolag som utmärker sig för att avskeda i stället för att erbjuda behandling. Inställningen hämtar de från sina arbetsgivarorganisationer, hävdar han.

– Om arbetsgivare inte längre ska ta ansvar för anställda som missbrukar. Vad är då nästa steg? Vilka skador och sjukdomar ska de friskriva sig från?

Företagen tummar också på sitt ansvar att försöka omplacera personer med nedsatt arbetsförmåga, anmärker Martin Miljeteig.

– I vissa fall krävs bara lite anpassning och hjälpmedel, men arbetsgivaren väljer i stället att göra sig av med slitna medarbetare.

Arbetsmiljöombudsmannen anser att Arbetsmiljöverkets ledning avskärmat sig från arbetarna och närmat sig Svenskt Näringsliv.

– Resultatet bli mer otrygga arbetsplatser och fler centrala förhandlingar med arbetsgivare som anser att de själva avgör vad som är grund för avsked.

Olika måttstock gäller för arbetare och tjänstemän, hävdar Martin Miljeteig.

– Naturligtvis försvarar vi inte att medlemmar kör påverkade. Men arbetare behandlas hårdare och hotas oftare av avsked, även för förseelser som fortkörning, säger han.

Transports försäkringsansvariga Sture Thorsell anser att även Försäkringskassan brister i sitt rehabiliteringsansvar.

– I dag ägnar sig kassan mest åt medicinska bedömningar, för att avgöra om sjuka ska få ersättning eller skickas ut på öppna arbetsmarknaden, menar han.

 

Fotnot: Psykologiprofessor Markus Heilig vid Linköpings universitet medverkade i debattprogrammet Sverige möts den 10 februari 2021.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Per:
    27 mars, 2021

    Ett till viss del delikat problem. Det blir svårt för personer utan körkort att vara anställd i ett företag där det krävs körkort. Utförs drogtesterna på uppmaning av företaget behöver det inte leda till brottsrättslig och eller administrativ utredning(ar). Dock finns det risk för att arbetsgivaren vill avskeda personen i fråga.
    Men, om en person som är anställd där det enligt anställningen krävs körkort blir det svårt vid när denne inte innehar körkort, i vissa fall kan en omplacering vara möjlig.
    Ett av kraven för körkortsinnehav är pålitlighet i nykterhetshänseende. Det innebär att ett ingripande i körkortsinnehav även kan göras i andra sammanhang än drog och rattfylleri, tex vid LOB och vid narkotikapåverkan. Värt att tänka på är att ett ingripande är en administrativ åtgärd vilket innebär att ett körkort kan återkallas även om narkotikan brukats där det inte varit straffbart, tillåtet.

  2. stevO:
    8 mars, 2021

    Hur hanterar man testerna på hasch och marijuana? För att du ska fällas för drograttfylla, då måste man ta ett test som visar att personen faktiskt är påverkad av sina droger. Tex, du kan inte bli fälld för drograttfylla, om du tog hasch och marijuana dagen innan. Däremot kan du då bli fälld för själva brukandet.

    Men om man gör ett test på jobbet, som bara visar att du att du har tagit hasch eller marijuana dom senaste dagarna, men inte påverkad på jobbet? Gör man någon skillnad i detta?

    Och hur skulle man agera om man har tagit hasch eller marijuana, i ett land där det är lagligt, och du sedan åker på en drogkontroll 2 dagar senare på jobbet?

    Rent juridiskt har du ju inte gjort något olagligt, vad kan arbetsgivaren göra då?

Lästips:

Regionala skyddsombuden Robert Savela och Urban Vikström, Transport avdelning 26 Norrbotten. Foto: Privat

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.

Ny lag ger möjlighet att larma om misstänkta paket

Terminal och bensin. Vid årsskiftet infördes en ny lag i syfte att göra det svårare för kriminella att skicka olagliga varor som narkotika och vapendelar i paket. Men en rundringning till några terminalarbetare visar att få känner till att de nu ska vara uppmärksamma på misstänkta försändelser.

Transporter, avfall och bilvård ska kontrolleras av nya krimcenter

Åkeri. Miljö. Bilvård. Transporter, avfall och bilvård. De finns med bland riskbranscherna som ska granskas i särskilda krimcenter för att motverka brottslighet inom arbetslivet. Två har påbörjat arbetet i Göteborg och Umeå och fem till ska vara på plats före årsskiftet.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.

Biljettkontroll i busväder

Bevakning. I snålblåst eller sol. Väktarna som kontrollerar biljetter i Östergötland är ute varenda dag och ser till att resenärerna betalar.

Kultur
Stora bilden: Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn i slutet av juli 1967 (Foto: SvD/TT). Med boken Afton i Ilhéus och andra noveller av Ove Allansson uppmärksammar Ove Allanssonsällskapet att författaren skulle ha fyllt 90 år under 2022.

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Snabbkoll
Snabbkoll: Tillbud. Illustration: Mattias Käll

Rapportera om nästan-olyckor

Tillbud. Oj, det kunde gått illa. Du kunde ha klämt handen och ser dig snabbt om, hoppas att ingen såg att du var nära att ”klanta till det”. Tänk tvärtom! Var rädd om dina kollegor och rapportera om risker i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan förebygga, åtgärda och förhindra olyckor.

Stefan Gidlöf tittar ut över Norviks hamnområde. Han är fortfarande besviken över att arbetarkollektivet inte fick vara med och tycka till om utformningen.

Det blåser upp vid hamnen i Nynäshamn

Hamn. En råkall dag vid färjehamnen i Nynäshamn. Transportarbetaren möter Stefan Gidlöf. Fulltatuerad hamnarbetare som vill att facket tänker nytt.

Diskriminering.

Gamla unkna ideal drabbar unga män

Jämställdhet. Va, vabb? Var är mamman? Arbetsgivares förvåning och missnöje när anställda försöker dela ansvar för barn och hem med en partner slår olika. Unga pappor upplever att de är mer utsatta när det gäller att utnyttja sin lagstadgade rätt att vara hemma för vård av sjukt barn.