”Visst är cannabis olagligt. Men det är grymt dåligt att mitt företag bara sparkade mig och vägrade lyssna. Att jag inte fick hjälp”, tycker renhållaren Johnny. (Bilden är arrangerad.)
Close
”Visst är cannabis olagligt. Men det är grymt dåligt att mitt företag bara sparkade mig och vägrade lyssna. Att jag inte fick hjälp”, tycker renhållaren Johnny. (Bilden är arrangerad.)
Close
Droger på jobbet

Johnny fick sparken efter drogtest

Arbetsrätt. – Om jag druckit alkohol hade jag fått hjälp och rehabilitering. Men jag rökte cannabis, självmedicinerade mot min depression. Efter ett slumpvis drogtest fick Johnny sparken från jobbet som renhållare.

Det här är Johnnys berättelse.

Han trivdes på jobbet vid ett stort renhållningsbolag i södra Sverige, framför allt med jobbarkompisarna. De var ett tajt gäng. Under de tio år Johnny arbetat hade det aldrig hänt. Men så en måndag när han var ute och körde hushållssopor blev han och några till inkallade för ett slumpvis drogtest, salivprov.

Johnny och Transports ombudsman, som försökte rädda hans jobb efteråt, undrade om det verkligen var slumpartat.

– Vi var några stycken som framfört ganska mycket kritik mot företaget.

På fredagen kom provsvaret. Positivt. Martin gick med på att lämna ett nytt urinprov, efter helgen. När det också gav utslag blev Johnny avstängd från arbetet i två veckor, utan lön.

– Dagen därpå varslade de mig om avsked. Jag fick träffa några personal­ansvariga och den 2 december 2019 fick jag sparken.

Julen närmade sig, Johnny stod utan jobb och försörjning, ångrade sig djupt och dök längre ner i sin depression. Samtidigt led hans flickvän av posttraumatiskt stressyndrom.

– Jag rökte bara ibland, på fredagskvällar. Så på måndagar fanns ju inget av ruset kvar. Aldrig att jag skulle sätta mig i lastbilen och köra påverkad! Men cannabis stannar kvar väldigt länge i kroppen. I tre, fyra veckor eller en månad efter att man rökt. Det vet nog inte alla.

Johnny är 34 år, bor med sin sambo och två barn. Alkohol rör han knappt, tycker inte om det. Några månader före drogprovet prövade han cannabis för första gången, under en semesterresa till Amsterdam, där cannabis är tillåtet.

– Det hjälpte rätt bra mot ­depression­en. Mycket bättre än antidepressiv ­medicin som läkaren skrev ut efter att jag blev arbetslös. Den hjälpte inte alls, gav krypningar i benen och gjorde att jag inte kunde sova.

Johnny rökte aldrig på vid fester eller så att andra såg. Ville inte skylta med den olagliga drogen.

– Jag var inne och försökte prata med dem på HR-avdelningen efter provsvaret. De trodde att jag rökt på morgonen, samma dag. Annars skulle testet inte ha varit positivt, sa de. Jag försökte förklara att drogen sitter i länge, men de trodde att jag rökte varje dag.

Miljöföretaget Johnny jobbade på hade riktlinjer kring alkohol och narkotika, som facket ansåg styrkte ansvaret för rehabilitering. Så Johnny tyckte nästan det var skönt att han ”åkt fast”.

– Äntligen skulle jag få hjälp!

Policyn talade om att verka för tidig upptäckt av narkotikamissbruk och därmed ”möjliggöra tidiga rehabiliterings­insatser”. Riktlinjerna sa vidare att företaget skulle ”medverka till att den som missbrukar alkohol och/eller narkotika kan ha kvar sin anställning, och normala arbetsuppgifter, under förutsättning att medarbetare visar samarbetsvilja och resultat i ett rehabiliteringsprogram”.

– Jag ställde upp på allt, rehabilitering, drogtester, samtal. Bara jag fick ha jobbet kvar. Men det enda jag fick var ett samtal med företagshälsovården, i 20 minuter. Det gav mig inget, kändes mest som om de sökte stöd för företagets avsked.

Vid förhandlingarna med företaget hävdade Transport att det inte fanns någon saklig grund för avsked eftersom ”det åligger företaget att rehabilitera”. Ombudsmannen hänvisade till policyn, gällande kollektivavtal om att arbetsgivaren ”är skyldig att, där så erfordras, göra rehabiliteringsutredning, rehabilitera och/eller omplacera arbetstagare”.

Till stöd anförde Transport också arbets­miljölagens föreskrift (AFS 1994:1),

som tar upp arbetsgivarens skyldighet att ”i samråd med arbetstagarna ta fram ett handlingsprogram på hur olika slag av missbruk ska hanteras”. Hur ”personer med missbruksproblem” ska behandlas och bemötas. Liksom beredskap och rutiner för ”faktiskt omhändertagande i samband med missbruk”.

Men bolaget tog aldrig initiativ till behandling. Arbetsgivaren lyfte i stället fram paragraf 18 i las. Och vidhöll att Johnny, på ett ”grovt sätt åsidosatt sina ålägganden i sin anställning”, när han kört ett tungt fordon i trafik, påverkad av ett narkotikaklassat preparat. Johnny fick gå.

– Droger är mycket vanligare än många tror. Jag ska väl inte gola, men på företagets firmafester användes ganska mycket droger. Inte bara cannabis utan också tyngre saker.

– Glorifiera droger vill jag inte, men det är dags för arbetsgivare att anpassa sig efter dagens verklighet och ta tag i alla droger på jobbet. Inte bara alkohol.

Johnnys sjukskrivning ­försämrade familjens ekonomi, så trots fortsatt depression sökte och fick han nytt arbete som åkerichaufför. Så slog coronan till.

– För mig blev det sist in och först ut. Jag önskar att jag fått stanna kvar på miljö­bolaget, där jag trivdes.

 

Fotnot. Johnny är ett fingerat namn.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ny lag ger möjlighet att larma om misstänkta paket

Terminal och bensin. Vid årsskiftet infördes en ny lag i syfte att göra det svårare för kriminella att skicka olagliga varor som narkotika och vapendelar i paket. Men en rundringning till några terminalarbetare visar att få känner till att de nu ska vara uppmärksamma på misstänkta försändelser.

”Stoppa all tung trafik på skolgårdar!”

Miljö. Nu får det vara nog! Efter tre allvarliga incidenter när barn var nära att bli påbackade la huvudskyddsombudet Peter Strålind i bromsen. Med stöd av miljöbolaget Prezero har han startat ett projekt för att stoppa all tung trafik på skolgårdar.

Micke Andersson

… som konstruerat en automatisk utrullare för soptunnorna och skapat en verklig snackis i Västmanland.

Pensionerade lastbilschauffören Pelle Thorstensson i Bromölla fixar cyklar till vuxna och barn från Ukraina.

Pelle fixar cyklar åt ukrainska flyktingar

Engagerad. En cykel är guld värd för de ukrainska flyktingar som bor långt från affärer och skolor. Det har pensionerade lastbilschauffören Pelle Thorstensson i Bromölla insett. Han fixar till cyklar, som han får till skänks av vänliga människor, och ger dem till vuxna och barn från Ukraina.

Hallå där!

Christian Florin

…du och stuverikollegan Betim Bajrami i Göteborgs hamn har på tre veckor värvat 26 nya medlemmar till Transport.

Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojekt om klimatomställningen. Foto: John Antonsson

Transportarbetarna avgörande för klimatet

8 frågor. Klimatutsläppen ska mer eller mindre upphöra fram till år 2045. I centrum av händelserna står förarna. Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojektet Justit. För att chaufförernas perspektiv ska bidra till klimatomställning som är rättvis för arbetarna.

Månadens medlem
I år ska Linda Lööw vara med och förhandla om transportavtalet för lager och terminal. Arbetstidsförkortning är den fråga hon brinner mest för. ”Att vara ledig varannan helg är också viktigt att få in i avtalet.”

”Är man föreningsmänniska så är man”

Engagerad. Linda Lööw är ordförande för fackklubben på Postnord TPL:s lager i Jönköping. På fritiden är hon engagerad i dotterns fotbollsklubb och har dessutom varit ledare för barngympa. – Är man föreningsmänniska så är man, säger hon.

Hallå där!

Patrik Persson

…studieorganisatör på avdelning 12 Malmö, som arrangerar konfliktskola.

Månadens avdelning
Rose-Marie Eberhardson, Hans Wahlström, Ola Bodin, Niclas Sandström och Fredrik Ohrling utanför vita villan som rymmer Gävleavdelningens kontor. Foto: Lilly Hallberg

Vrede, glädje och malande arbete

Gästrikland/Norduppland. Utanför mötessalen i den ena byggnaden står en svart pickup. För Gävleavdelningen är det centralt att komma ut och möta medlemmar. Och att bli fler.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.

Hasse är i hamn men blickar framåt

Mötet. Hans Wahlström avgick som Transports ledare med pension, för att han fyllt 60 år, och fick lämna ordförandeposten för Gävle hamn när han fyllt 80. Tidigare förbundsordföranden nämner åldersdiskriminering. Men talar mer om framtiden, om facklig-politisk samverkan, om förhandlingar, Förbundet och Gefle Stuveris historia.