Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen.

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Plötsligt tvärnitar bilen framför, sekunden innan han krockar med den ser han en maskerad man med gevär i baksätet. Daniel Thulin hinner nätt och jämnt trycka på den knapp som sätter värdetransporten i baklås innan tre tungt beväpnade män kliver ut på gatan.

Ljudet från motorkapen som sågar upp metalldörren till lastrummet är öronbedövande och röken som tränger in i förarhytten gör det svårt att andas. Han tittar upp och möter rånarens blick, därefter klyver en kula luften i kupén.

Den missar hans huvud med en decimeter.

Värdetransportrånet den dagen var varken den första eller sista händelsen som skulle skaka om Daniel Thulin. Under nästan ett decennium avlöser traumatiska händelser i yrkeslivet varandra. Rån, knivbråk, kvinnomisshandel, självmordslarm. Han jobbar på utan tid för reflektion.

Faller ihop

En dag, när lugnet lagt sig över hemmet hos de nyblivna småbarnsföräldrarna, hittar frun Daniel Thulin hopfallen i duschen. Vad som följer är sömnlösa dygn där minnen av stickande rök, skrikande däck och glassplitter hemsöker honom.

Vården står handfallen inför hans mående.Till slut är det vänner med erfarenhet av militär utlandstjänst som kan ledsaga honom i rätt riktning för vård av det posttraumatiska stressymptom, PTSD, han har utvecklat.

Mycket har hänt sedan dess och han berättar om ett stärkt omhändertagande av medarbetare som varit med om allvarliga incidenter i jobbet.

– Om man har varit med om jobbiga saker så ska man ta tag i det på en gång. Man kanske inte känner någonting, men det är bra att prata ut. Vi som jobbar i säkerhetsbranschen är inga stålmän eller stålkvinnor, utan vanliga människor.

Våldsam incident

En händelse som berört Daniel Thulin på djupet skedde en natt för 15 år sedan. Han blev kallad till en lägenhet efter ett störningslarm. Kvinnan som öppnade hade svullen läpp, men hon försäkrade honom om att hon mådde bra och att de skulle gå ut på klubb.

Några timmar senare, när han fick larm till samma adress, var situationen en annan. Kvinnan öppnade och skrek ”han kommer döda mig!”. Daniel Thulin ryckte ut kvinnan i trappuppgången och smällde igen dörren framför den ursinniga mannen.

25 minuter blockerade Daniel Thulin dörren innan polisen anlände till platsen. När kvinnan panikslagen rusade tillbaka in i lägenheten var golvet täckt av glassplitter och blod som klibbade under fötterna. Under sängen i sovrummet kröp hennes 8-åriga son fram.

Nytt steg i karriären

Vetskapen om vad stress och trauma kan göra med måendet gjorde till slut att Daniel Thulin beslutade sig för att ta ett nytt steg i karriären. 2021 bestämde han sig för att börja vidareutbilda säkerhetspersonal i allt från stress- och konflikthantering, pågående dödligt våld, sjukvård, akut omhändertagande av självmordsnära personer och vapenhantering.

Just i dag utbildar han en grupp säkerhetsvakter i användningen av OC-sprej, även känt som pepparsprej.

Efter teori, rollspel och träning i konflikthantering kvarstår bara slutprovet. Stämningen i källaren är fokuserad när första vakten sätter sig i stolen och lutar huvudet bakåt. Daniel Thulin droppar OC-sprej i ögat, ställer några kontrollfrågor och räcker mannen en vadderad batong.

Målet med det smärtsamma arbetsprovet är att förstå ingreppets allvarlighetsgrad för att åstadkomma en mer restriktiv användning av OC-sprej, samtidigt som säkerhetsvakterna inte ska drabbas av panik om de skulle få sprej i ögat i tjänsten i framtiden.

Förebyggande

Daniel Thulin är övertygad om att utbildning och mental förberedelse minskar övervåldet och risken att utveckla stressrelaterade symptom som PTSD.

Trots stora risker och mycket ansvar har polisens grundutbildning för ordningsvakter länge varit den kortaste yrkesutbildningen i Sverige med endast 10 dagar. Vid årsskiftet trädde en ny lag om ordningsvakter i kraft, vilket innebär ökade befogenheter för yrkesgruppen och en förlängning av grundutbildningen till 20 dagar.

Vakterna får nu bland annat transportera omhändertagna personer, kroppsvisitera i identifieringssyfte och förstöra beslagtagen alkohol.

Kritik

Syftet med ändringen av lagen är att göra den mer applicerbar till ordningsvakternas arbetssituation i dag samt att avlasta polisen i deras arbete, men utvecklingen har stött på kritik från människorättsorganisationer som Amnesty International och Civil Rights Defenders. De anser bland annat att den korta utbildningen är ett hinder för de yrkesverksamma att kunna utföra uppgifterna på ett rättssäkert sätt, att visitering kan ske på rasistiska grunder och att transporter medför en risk både för de omhändertagna och ordningsvakterna själva.

– Folk vänder sig till oss med klagomål på ordningsvakter. Särskilt vissa grupper uppfattar att de drabbas av ordningsvakters beteende på ett sätt som varken är bra eller objektivt. Hos denna grupp är fler ordningsvakter i samhället inte synonymt med en större känsla av trygghet, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Right Defenders.

Daniel Thulin har själv varit med om att kollegor betett sig rasistiskt i tjänsten. När det har skett har situationen eskalerat kraftigt och konflikten fördjupats. Att bemöta människor som man själv vill bli bemött är en gyllene regel för Daniel Thulin, något han pratar om i alla sina utbildningar.

– Jag brukar se filmer på Instagram där ordningsvakter gör fel. Det gör mig fruktansvärt arg. Där ser man om en ordningsvakt är lämplig eller inte.

Utsatta

Samtidigt som kritik riktas mot ordningsvakter för bland annat rasism och användning av övervåld så är ordningsvakter och väktare själva den yrkesgrupp i Sverige som löper störst risk för att utsättas för hot och våld på jobbet.

Magnus Thelander är central ombudsman på fackförbundet Transport som bland annat organiserar ordningsvakter. Han ser en utveckling i samhället där våldet tycks bli allt grövre.

– Detta drabbar även ordningsvakter. De flesta fysiska och psykiska skadorna i tjänst inträffar sannolikt när man själv blir angripen.

För Daniel Thulin är det viktigt att bidra till att all säkerhetspersonal är väl rustad för de situationer de riskerar att hamna i.

”Råkar ut för mycket”

Återkoppling från personer som haft nytta av vad de lärt sig på hans utbildningar betyder mycket. Extra speciellt är det när kollegor kunnat rädda liv genom att stoppa akuta blödningar eller förmå självmordsbenägna personer att kliva tillbaka på den säkra sidan av broräcket.

Han konstaterar att den ena dagen i fält sällan är den andra lik.

– Ordningsvakter råkar ut för ganska mycket och det gäller att veta hur man är som person och ha kontroll på sig själv. De flesta situationer går att lösa genom konflikthantering, man kan säga att det skarpaste vapnet är munnen.