”Området är en extremt riskfylld arbetsplats för väktare och ordningsvakter”, konstaterar Arbetsmiljöverket om Rymdtorget som ligger i Bergsjön, Göteborg. Bilden är från Komettorget strax intill, och när två män skadades i skottlossning i somras.

Bevakning. En ordningsvakt misshandlas grovt. Ett kriminellt gäng uppges kontrollera torget. Är det då bevakningsbranschen som ska ansvara för att ordningen upprätthålls?

Polisen har identifierat 23 områden i landet som särskilt utsatta. Där ska polisen fokusera på att stävja gängkriminalitet och bygga relationer med invånarna, enligt en rapport från i somras.

De senaste veckornas händelser på Rymdtorget i Göteborg har drivit på diskussionen om en gräns för när bevakningsföretagen och deras anställda bör och ska agera.

Ulf Jarnefjord, regionalt skyddsombud på Transport i Göteborg, var först ut:

– Vi måste börja prata om var gränsen går för bevakningsbranschen och när samhället och politiken måste träda in, säger han.

– Det borde finnas ett tak när vi säger: ”Det här ingår inte i ordningsvakternas uppgift”.

Rimligt?

Även arbetsgivarna funderar kring detta.

– Jag jobbar med arbetsmiljö, och frågan har ställts om det finns områden då riskerna för en ordningsvakt överstiger vad som är rimligt, säger Karl Sandberg, HR-chef på Nokas.

Sandberg har tänkt en del kring rågången mellan polis och bevakningsanställda. Med ett batteri av frågor vill han att branschen – med facket inräknat – ska hitta en gemensam syn på ensamarbete och när flera måste patrullera tillsammans. Han vill diskutera samarbete med polisen och bevakningsföretagen emellan och med eventuella underentreprenörer, överfallslarm, skyddsutrustning och mycket annat.

– Lokalt är det inga konstigheter med att göra riskbedömningar, men vi behöver övergripande riktlinjer säger Karl Sandberg.

Li Jansson, branschchef på arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen, har grundinställningen att ordningsvakter behöver vara på plats även i de mest utsatta områdena. Men att arbetet måste utformas utifrån omständigheterna:

– Vi måste självklart samarbeta med polisen, men också vara en del av vardagstryggheten för människor. Ordningsvakter ska kunna jobba långsiktigt till exempel i skolorna.

Det är, enligt Li Jansson, en fråga att hantera när bevakning upphandlas. Upphandlande myndigheter måste göra en rimlig bedömning av hur stor bemanningen ska vara i de utsatta områdena.

Riskanalys

I den frågan får hon medhåll av Jerker Nilsson, Transports centrala ombudsman inom bevakning.

– Om upphandlarna inte gör ordentliga risk- och konsekvensanalyser måste bevakningsföretaget och skyddsombuden göra det innan ett uppdrag startar. Det handlar om liv och hälsa, säger han.

Jerker Nilsson anser att arbetsgivarna och skyddsombuden har två gränser att förhålla sig till:

– Det finns en miniminivå för hur ett uppdrag ska bemannas och vilka verktyg som behövs.

– Sedan finns det en övre gräns, och den är lite svårare. Om samhället har problem som polisen inte kan lösa – då går det inte att sätta in ordningsvakter. Det finns uppdrag som bevakningsbranschen inte kan ta, säger Jerker Nilsson.