Kommer nya lagen att leda till färre kränkningar?
Bevakning. Blir det några fällande domar så kanske det till slut blir en förändring. Att folk förstår att de inte kan bete sig och vräka ur sig vad som helst. Det hoppas p-vakten Marie-Louise Sjögren, snart ett halvår efter att den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman infördes.
Lagen trädde i kraft den 2 juli 2025 och innebär att det nu är brottsligt att förolämpa en tjänsteman i offentlig tjänst. Bland dem finns ordningsvakter och parkeringsvakter. Den som fäller nedsättande, beskyllande eller förödmjukande uttalanden som bedöms kränka vakten i tjänsten kan straffas med böter eller fängelse i högst sex månader.
Syftet är att skydda offentliganställda från hot och kränkningar.
Lite förvånad över nya lagen
Marie-Louise Sjögren i Stockholm har arbetat som p-vakt sedan 1991 och blivit ganska luttrad över tillmälen som ”hora”, ”fitta”, ”skaffa dig ett riktigt jobb” och ”akta dig, jag kan träffa dig privat”. Hon tycker att lagen behövs för att höja statusen på yrket, få folk att tänka till lite extra och hyfsa både sitt språk och beteende.
Samtidigt är Marie-Louise lite förvånad över att lagen införts eftersom hon och kollegorna upplevt att polisen inte tar händelser när p-vakter blir nedslagna, skallade och hotade på allvar.
– Kollegor emellan pratar vi inte om lagen. Det har inte känts som någon idé att polisanmäla händelser eftersom ärendena ändå läggs ner. Men kommer det några fällande domar så kanske fler börjar anmäla, säger hon.
Ändå har det blivit lite bättre med åren, tycker Marie-Louise Södergren. Även om en del bötfällda fortfarande kan skuldbelägga p-vakter med exempelvis: ”Nu får mina barn inga julklappar” eller ”Skäms ni inte att komma här och förstöra?”, när fler bilägare gaddar ihop sig vid olika evenemang.
Folk som spottar har Marie-Louise Sjögren också fått utstå. Liksom att vissa bilägare ställer sig tätt intill och skäller, för att skrämmas, eller åker förbi och tutar och pekar finger.
– Hej, hej, jag brukar vinka tillbaka, säger hon.
”Kan bli ett slag i luften”
Tommy Ljunggren arbetar som ordningsvakt i Malmö. Efter drygt 30 år i branschen befarar han att den nya lagen ”blir ett slag i luften på samma sätt som våld mot tjänsteman”.
– De lär bara konstatera i rätten att det här ska ni tåla. I dag kan vi få stryk utan att förövarna blir dömda. Så om jag ska tåla att bli nedslagen, så ska jag väl tåla att de ska ”knulla mig” också, säger han ironiskt.
”Dumma, jävla svenne” och ”rasist” brukar Tommy Ljunggren få höra, liksom att också hans mor ”ska knullas”. Vad han känner till så har ingen kollega i Malmö använt sig av den nya lagen och gjort en anmälan om förolämpning.
– Poliserna är på oss om att vi ska göra det, men det finns ju inget prejudikat att gå på än. Det har också nämnts att tillmälet ska ha sagts i affekt. Då är frågan när ett yttrande går från affekt till något annat? Griper jag någon och de blir arga blir det ju affekt, i synnerhet om jag tar någon för narkotika eller stöld och de blir lacka.
Tommy Ljunggren skrattar åt frågan om han blivit härdad eller förolämpad.
– Jag är nog härdad, när det kommer yngre kollegor brukar de reagera starkt: Men de sa så och så! Vi har blivit itutade i så många år att det här tillhör vardagen och att vi ska tåla att bli hotade. Men gud hjälpe dig om en åklagare hotas, då ska världen vändas upp och ner! Ändå är det samma klientel vi har att göra med.
”Döm fler för våld mot tjänsteman”
För Tommy Ljunggren hade det varit mer välkommet att döma fler för våld mot tjänsteman än att införa en ny lag om förolämpning. Hans uppfattning är att allt för många som är våldsamma mot ordningsvakter kommer undan utan skadestånd och fängelse, ofta genom att hålla sig undan.
Liksom p-vakterna tycks många ordningsvakter ha ledsnat på att polisanmäla hot och våld.
– Folk skiter i det, det är ingen idé. Det ska mycket till innan jag anmäler. Jag har blivit både misshandlad och fått byta tänder.
När Tommy Ljunggren väl polisanmält upplever han att han blivit ifrågasatt av rättsväsendet. Ändå älskar han sitt jobb, mycket för kollegorna och att långt ifrån alla han möter är ”busar”. Ibland blir gripanden hetsiga, men sedan kan det växla över till långa samtal om livet, berättar han.
Ta emot rasistiska tillmälen
Christopher Vuori är också ordningsvakt och arbetar i Gävle. Han tycker att den nya förolämpningslagen till
stor del är bra:
– Om vi tillämpar den på rätt sätt, så att vi som jobbar inte ska behöva ta vilken skit som helst och få en bättre arbetsmiljö. Kulturen inom branschen är sådan att du ska tåla att ta lite skit, annars kan du betraktas som svag eller feg. Gruppmentaliteten är stark, på gott och ont, säger han.
Christopher Vuori är noga med att lagen inte får missbrukas, som ett sätt att sätta dit folk, hota med straff eller inskränka yttrandefriheten allt för mycket. Han hoppas den ska bidra till att öka respekten för ordningsvakter, men tror knappast den kommer att få personer ”med ovårdat språk” att ändra språkbruk.
– Risken är att man sätter dit personer som redan har det besvärligt ekonomisk, så att de hamnar i större ekonomiska svårigheter. Problemet med att skuldbelägga människor mer och mer är att det kan förstöra deras möjligheter att komma tillbaka till samhället, som bra medborgare.
Själv har Christopher Vuori fått ta emot rasistiska tillmälen, blivit kallad tjock, äcklig, maktmissbrukare, låtsaspolis, kappvändare och vaktjävel”. Bland annat. Tillmälen som har med hans yrkesroll att göra skakar han av sig. Men när någon angriper hur han ser ut eller mer personliga saker kan glåporden gå genom huden.
Låter skällsord rinna av sig
Hur mycket ska en ordningsvakt tåla?
– Det får man bedöma utifrån situationen man är i. Möter man psykiskt sjuka eller personer med funktionsnedsättning får man ha medkänsla och tänka att de inte rår för vad de säger. Men om jag griper någon för stöld inne på Coop förstår jag inte varför jag ska behöva höra: ”Din tjocka jävel”.
Christopher Vuori tror att ordningsvakter över lag är duktiga på att låta skällsord rinna av sig.
– Annars blir de inte kvar i jobbet.
Men ilskna okvädingsord kan också bero på att ordningsvakter brustit i sitt uppdrag. Ett viktigt inslag i jobbet, som också ingår i utbildningen, är att prata med människor och försöka förhindra att hotfulla situationer uppstår, påminner han.
– Vi måste i första hand prata, inte själva börja skrika och dra i väg med människor.
”Man får välja sina strider”
Den nya lagen har ventilerats lite grand i fikarummet, berättar Christopher Vuori.
– Precis som lagen om brott mot tjänsteman. Vaktvärlden går och väntar spänt på att det ska komma ett prejudikat, innan dess är det svårt att veta var gränsen går för vad som är acceptabelt eller inte.
Christopher Vuori resonerar kring gängkriminella, som ofta kommer lite lindrigare undan i kraft av sitt våldsmonopol, och hot som ”jag vet var du bor”.
– Man får välja sina strider, summerar han.
Frågan har inte tagits upp av Christopher Vuoris chefer och han tycker inte heller att det är deras sak utan att var och en får göra sin bedömning ute på fältet.
”Vad menas med förolämpning?”
Christopher Hederström är ordningsvakt i Stockholm och lite tudelad inför den nya lagen.
– Visst fyller den en funktion så att den kanske kan få bort det värsta beteendet, att folk blir mer återhållsamma och tänker efter lite innan. Men vi kommer fortfarande att få påhopp och tillrop även om vi beter oss korrekt.
För Christopher Hederström handlar lagen mer om arbetsmiljön för väktarna än bestraffning av dem de möter. Han tycker det är bra att medierna skrivit om lagen, så att fler känner till den.
– Men tillämpningen är lite oklar, frågan är vad som menas med förolämpning? Jag uppfattar det som att både den som får höra något ska känna sig kränkt och att den som säger något ska avse att kränka den andra. Tydligen ska förolämpningarna inte göras i affekt, men det händer väl inte så ofta?
– Det får ju heller inte bli så att man springer och griper folk till höger och vänster för förolämpning.
Att kalla en ordningsvakt för ”tönt” eller ”idiot” borde knappast leda till straff, säger han.
– En person som kallade en polis för hora blev dömd. Men när poliser anmält folk som använt n-ordet mot dem har de inte blivit dömda.
Väntar på prejudikat
Liksom andra går Christopher Hederström och väntar på prejudikat. Han tror att domar bara kommer att fällas för riktigt grova angrepp, som exempelvis grövre könsord och rasistiska påhopp.
”Kukansikte” (kreativt!), ”fejkpolis”, ”fascist” och ”rasist” är smädelser han fått höra.
– Jag tar inte åt mig. Det är standard, men det är synd att en del tror att vi har rasistiska motiv när vi utför vårt arbete. Där kanske det skulle behövas lite självrannsakan…
Ibland får Christopher Hederström ta emot angrepp riktade mot familjen, som att någon ska söka upp en och våldta ens sambo. Han antar att kvinnliga väktare och ordningsvakter får ta emot mer än manliga.
Bland kollegorna varierar tongångarna från att det är en dålig lag, eftersom förolämpningar ingår i jobbet, till att lagen är klockren.
– Det är klart det kan vara lite tröttsamt att höra förolämpningar varenda dag, säger Christopher Hederström.
”Risk att begränsa yttrandefriheten”
Jörgen Cederslätt är ordningsvakt och jobbar även som studieorganisatör och avdelningssekreterare på Transports Malmöavdelning 12. Han gillar inte lagen eftersom den riskerar att begränsa yttrandefriheten.
– Väktare som blivit misshandlade i tjänsten har heller inte blivit hjälpta av tidigare lagstiftning. Jag har en kollega som för fem år sedan blev svårt misshandlad vid ett ingripande. Hen fick hjärnskakning, en spricka i ett okben och synrubbningar. Men polisen la ner utredningen eftersom annan brottslighet vägde tyngre. Efter överklagan blev ärendet nedlagt igen.
– Så det är svårt för mig att tro på att ny lagstiftning skulle skydda väktare och ordningsvakter, säger Jörgen Cederslätt.
