Krönika

Vad skulle vi göra om vi inte var rädda?

Davids krönika. Solidaritet, detta otympliga ord. Att ställa upp för någon, kanske någon man inte ens känner. En folkgrupp, ett lands demokrati eller bara sina arbetskamrater. Att tänka i två led, att om jag ger något så kan jag också få något tillbaka. Kan de va nåt? Ofta verkar det i stället som om vi alla är autonoma farkoster som singlar omkring i universum och att JAGET är det enda av betydelse.

Om någon till exempel lurar till sig skattepengar på det ena eller andra viset (fuskande friskolor, felaktiga assistansersättningar etcetera) så blir vi förstås förbannade. Men mest för att det är orättvist att just de kan sno pengar. Inte för att de förstör någonting vi byggt upp gemensamt.

Vi ställer krav på att samhället ska finnas för oss i alla tänkbara situationer. Men glömmer idealismen, att vi själva måste ställa upp ibland: för skolan, för en mobbad arbetskamrat eller för vettiga arbetsvillkor och löner. För det är lite besvärligt och ger eventuellt några sömnlösa nätter. Detta gillar vi inte, när de primära målen med tillvaron är nästa Thailandsresa eller ett snyggt inlägg på Instagram.

Till skillnad från Svenskt Näringslivs Leif ”va fan får jag för det?” Östling, tycker jag att vi betalar alldeles lagom mycket skatt i Sverige. Vi har ett välstånd – för de allra flesta – som tidigare generationer inte kunnat drömma om.

Möjligen är detta bara tillfälligt och vad händer när det verklig­en kärvar till sig på arbetsmarknaden med minskande resurser till välfärden? Ska vi fortsätta vandra omkring med huvudet under armen och tänka på JAGET?

Faktum är att det går att förbereda sig. Rikspolitikerna vill olika saker. Det mest aktuella just nu är att de som kan få makten efter nästa val vill ”reformera” lagen om anställningsskydd, las. Alltså göra oss alla till daglönare.

”De skiter la ja i”, kanske någon säger och jobbar lite extra för att ha råd med nästa utlandssemester. Då utan att tänka på att den kanske blir den sista.

Men det finns en medicin: att engagera sig. Det låter inte så sexigt men två partier i riksdagen kan förhindra detta framtida kaos: Vänsterpartiet och sossarna, och så facket förstås. Men dessa är inga statliga försäkringsbolag som lovar välfärd i all oändlighet utan levande folkrörelser som behöver hjälp och stöd från oss ”på golvet”. Om vi skiter i detta och inte tycker att de angår oss så har vi själva slagit i första spiken i vår välfärds kista.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    27 februari, 2018

    Sossarna och vänsterpartiet skulle de vara garanten för vår välfärd. De som tycker utvecklingen går åt rätt håll kan räcka upp en hand. Enroth får tom frågor från sina partikollegor om tågeländet, händer det något? Löfven lovar 22.000 nya sköterskor på fyra år. Lustigt nog så tror han på kapitalismen, att pengar kommer att rädda situationen. Jaha ja man skäller som bandhundar på Östlund och Kamprad som bevisligen har levererat in både jobb och skattepengar. Vad tror ni att detta skapar för solidaritet? Man skall ha företagare och höginkomstagare som skattebetalare men köper nån någon lyxbil eller båt så blir det ett jäkla liv, för det har inte jaag råd med. Nu skall alla vara med och skattekontrollera varandra. Det mest praktiska förslaget kom Grönköpings Veckoblads skattmas med. Man skulle fråga personerna i korvkön om de hade kvarskatt eller skatteåterbäring och på så vis så skulle man kunna kvitta varandras skatter utan att belasta staten. Smart va....

Lästips:

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Bromsa ner – och tänk efter

Davids krönika. Det regnade på Grönland i höstas. 7 miljarder ton föll enligt tidningarna och det är första gången det över huvud taget sker. FN:s klimatpanel har gått igenom 14 000 miljörapporter och konstaterar att havsnivån kommer att stiga med mellan 0,5 och 1 meter i hela världen till nästa millennieskifte om inget görs.

Och barnen då?

Davids krönika. ”Det dånar uti rättens krater / snart skall uppbrottets timma slå!” Kanske är det som det sjungs i Internationalen? Barnmorskorna vill i vart fall inte längre, chaufförsbristen är monumental med hundratusentals vakanser i Europa och brist på tusentals förare i Sverige.

Syndensberg – om att ge ut en egen bok

Böcker. Det sägs att varje människas liv är en roman, en sanning som yttrats så många gånger att den nästan blivit en floskel. Tur är det dock att inte alla människor skriver romaner för redan nu kommer det ut 15000 boktitlar varje år i Sverige.

Nu ökar dödsolyckorna på jobbet igen

Debatt. Pandemin är långt ifrån över men om vi ska nämna något positivt så har allt fler kunnat gå tillbaka till arbetet. Nu var det väldigt många som inte kunnat arbeta hemifrån men åtskilliga arbetsplatser stängde ner eller minskade kraftigt på sin verksamhet. Baksidan? Från minskade dödsolyckor ser vi nu helt plötsligt en ökning. Elva arbetare fler än 2020 har fått sätta livet till på grund av livsfarlig arbetsmiljö. Totalt 42 människor som är våra vänner, mammor, pappor eller syskon som aldrig mer fick komma hem.

Låt civilanställda hjälpa trafikpolisen

Debatt. Ett fungerande transportsystem är avgörande för att människor och varor ska kunna transporteras över hela landet men även över landsgränser.

Avslaget och uppgjort på LO:s kongress

Ordförandeord. Tack för det här året. Det har som alla vet varit ett märkligt år med pandemi, restriktioner både hit och dit. Precis när man trodde att det började lätta kom nästa omgång. Nu hoppas jag bara att 2022 ska bli ett år där vi kan ha verksamhet, på ett så vanligt sätt som möjligt.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Bromsa ner – och tänk efter

Klimathotet. Det regnade på Grönland i höstas. 7 miljarder ton föll enligt tidningarna och det är första gången det över huvud taget sker. FN:s klimatpanel har gått igenom 14 000 miljörapporter och konstaterar att havsnivån kommer att stiga med mellan 0,5 och 1 meter i hela världen till nästa millennieskifte om inget görs.

Och barnen då?

Samhällsbärarna. ”Det dånar uti rättens krater / snart skall uppbrottets timma slå!” Kanske är det som det sjungs i Internationalen? Barnmorskorna vill i vart fall inte längre, chaufförsbristen är monumental med hundratusentals vakanser i Europa och brist på tusentals förare i Sverige.

Syndensberg – om att ge ut en egen bok

Böcker. Det sägs att varje människas liv är en roman, en sanning som yttrats så många gånger att den nästan blivit en floskel. Tur är det dock att inte alla människor skriver romaner för redan nu kommer det ut 15 000 boktitlar varje år i Sverige.

På spaning efter den väska som flytt

Ledare. Om knappt ett år håller Svenska Transportarbetareförbundet kongress. Det känns stort och viktigt. Väl medveten om att historien aldrig upprepar sig, människor alltid, tänkte jag lyfta något viktigt för mig. Handväskan. Eller rättare i dag, axelremsväskan.

Vart är vi på väg inom LO och politiken?

Ordförandeord. Frågetecknen runt framtidens LO och framtidens socialdemokrati har blivit allt fler och svaren tyvärr allt färre den här hösten.

Klimatkonferensen Cop26

Framgång eller misslyckande

Rapport. I november möttes världsledare i Glasgow för toppkonferens om klimatet, Cop26. Ulf Jarnefjord, under många år regionalt skyddsombud på Transports Göteborgsavdelning, var på plats. Här skriver han själv om mötet – om fackligt samarbete, om miljöhot och svårigheter att nå resultat. Läs hela rapporten här:

LAS – om detta måste vi prata

Debatt. Lagen om anställningsskydd betyder också att vi vågar gå samman på arbetsplatserna och organisera oss fackligt. När man läser förslag till förändring av turordningen så vet vi att det kommer att drabba de som är sjuka lite för ofta, de som säger ifrån, de som chefen inte riktigt tycker ”passar in”.

Kissnödiga män och kvinnor

Även färdtjänstförare måste få kissa!

Insändare. Nu får det vara nog! En färdtjänstförare, vi kan kalla honom ”Gustavsson”, talar om för facket att han ringt Beställningscentralen (BC), hos Region Örebro Län, för att meddela att han behöver en paus för han var så kissnödig att det gjorde ont. Svar: Det går inte.

LAS-förändringarna bryter mot det fackliga löftet

Debatt. Att LAS-förändringarna var dömda att gå i stöpet säger sig självt, när man läser det fackliga löftet. Vad det beror på kan de lärda få tvista om. En sak är klar, alla förbund kan inte se förändringen som en förbättring.

Återupprätta respekten för kroppsarbetet

Debatt. I den historiska romanen "Varvsslammer" beskriver författaren Aino Trosell med stor värme arbetet på varven i Göteborg.

Vi borde tala om det

Ledare. Brunt är inte en färg som andra. I politiska sammanhang i Sverige har hetaste modefärgen hösten 2021 sedan länge ett helt annat symbolvärde. Står för rasism, exkludering, unken nationalromantik och blodsmystik.