Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.
Plattformsföretaget var aldrig på pappret hans arbetsgivare, trots att dess algoritm styrde alla aspekter av hans arbetsliv och i detalj bestämde hans ackordslön från leverans till leverans. Var vår medlem bemanningsanställd? Nej, inte det heller, påstår Invoicery business som på pappret var arbetsgivaren. De förmedlade endast ”uppdragsarbetstagare” till plattformen, en påhittad arbetsrättslig term som lagar och regler inte sägs omfatta. Han är en av tiotusentals som i dag arbetar för liknande företag i Sverige
Nu tar vi denna mellanhand till rätten. Inte enbart för pengarnas skull, utan för att fallet avgör något större. Invoicery business fungerar som en arbetsgivarmålvakt — en sköld mot arbetsrättsligt ansvar. Det som prövas är om företag ska kunna skjuta in målvaktsföretag mellan sig själva och arbetskraften utan att behöva följa uthyrningslagens likabehandlingsprincip — en lag som ger bemanningsanställda villkor i linje med branschens normer. Om vi inte stoppar denna affärsmodell i tid riskerar problemet att spridas utanför plattformsekonomin, och leda till en underminering av hela branscher också utanför Transports avtalsområde.
Ett företag med anställda, kollektivavtal, tidlön, försäkringar och trafiktillstånd kan inte matcha ett upplägg där arbetare själva står för fordon, bränsle, försäkring och risk – och som bara får betalt per levererad påse. Ett upplägg där varje leverans påstås vara en ny separat anställning, och där en plattformsarbetare alltså anses pendla in i och ut ur arbetslöshet tio gånger under en och samma arbetsdag. Företag som följer arbetsmarknadsnormer förlorar mot företag som kommer undan med att ignorera dem.
Arbetsplattformarna betraktas ofta i ljuset av innovation. Men ingenting produceras billigare. Affärsmodellen flyttar bara kostnader till arbetare som betalar med förslitningar på sina kroppar och den psykiska hälsan. Den svenska modellens mest grundläggande princip är att förhindra företag från att konkurrera med dåliga villkor och låga löner, eftersom vi vet att det är en nedåtgående spiral.
Förlorar vi detta mål erkänns arbetsgivaransvaret som en vara möjlig för företag att köpa och sälja på en marknad, något som utraderar arbetsgivaransvarets funktion i den svenska modellen. Vinner vi kommer de internationella plattformsföretagens viktigaste arbetsrättsliga kryphål att stängas.
