Porten till Norrland. Det var temat när historieintresserade från hela landet samlades i Gävle. Här lyftes bland annat skogsindustrin och betydelsen av stadens hamn.

Historia. Porten till Norrland. Det var temat när historieintresserade från hela landet samlades i Gävle. Här lyftes bland annat skogsindustrin och betydelsen av stadens hamn.

Dagens mellansvenska logistiknav i Gävle-Sandviken-regionen har en lång historia, både sett till vägtransporter och sjöfart. Det är också en av anledningarna till valet av värdstad för historiedagarna i år. En annan är regionens industrihistoria.

– Gävle är ju en residensstad och vi har inte varit här tidigare. Vi försöker sprida dagarna över hela landet, inte bara vara i storstäderna, säger Kjell Blückert, ordförande för den ideella föreningen De svenska historiedagarna.

De första historiedagarna som föreningen arrangerade ägde rum i Örebro för drygt 30 år sedan. Sedan dess har det varit årliga konferenser i en rad städer också utanför Sveriges gränser, bland annat i Vasa och Åbo i Finland och Riga i Lettland – städer som en gång låg inom det svenska riket.

Syftet är att skapa årligen återkommande tillfällen för kontakter mellan historiker och historielärare, personal vid museer, arkiv och bibliotek. Och för alla intresserade!

– Vi riktar oss också brett till den historieintresserade allmänheten. Vi vill belysa svensk historia, säger Kjell Blückert.

Porten till Norrland

Vid högskolan i Gävle arrangerades under dagarna en rad seminarier, många med fokus på staden och regionens betydelse som port till Norrland.

• Arkeologi i Gävle: Stora stadsbränder och sentida rivningar har försvårat arbetet, men särskilt under senare år har undersökningar gett ny kunskap om hur människor levde här, från 1600-talet och framåt i Norrlands enda medeltida stad.
• Borgarkungen från Gävle: Per Ennes i spetsen vid stadens ekonomiska uppsving under 1800-talet då Gävle en tid var landets tredje viktigaste handelsstad.
• Mellan Sápmi och Mellansverige – samisk närvaro och statens gränsdragningar.
• Norrländsk mathistoria: Om hur en matkultur skapades av nybyggare och om Norrland som råvarukälla till dagens matkultur, byggd på ideal utifrån och med varor transporterade från hela världen.
• Skogen och svenskarna, om landet som vuxit ur skogen och trä som viktigaste råmaterial genom tiderna.

Utflykter

Men historiedagarna höll inte bara till på högskolan. Flera av seminarierna lyfte ämnen som också gick och går att uppleva genom utflykter – i lokaler som står stadigt kvar, som Sveriges fängelsemuseum i gamla Slottshäktet. Liksom utflykter till Järnriket Gästrikland och till Söderhamn, där sju Hälsingegårdar strax utanför staden sedan 2012 utgör världsarv och där de nya sågverken i mitten av 1800-talet var ett nav i Gävleborgs industrialisering.

Leif Grundberg är landsantikvarie och chef för Länsmuseet Gävleborg. Han invigde De svenska historiedagarna och talade då under rubriken Gävle borg och sjöfartsstaden Gävle.

– Det är kul att jobba tillsammans med olika aktörer. Vi är naturligtvis glada för att man valt att lägga historiedagarna här, säger han.

Anledningen? Ja, det ska egentligen de i föreningen svara på, framhåller Leif Grundberg, som tidigare bland annat varit chef för Statens maritima och transporthistoriska museer. Men han är glad att ”man upptäckt att vi ligger väl framme när det gäller forskning och museiverksamhet, vi är ett litet kluster här”. Och nästa år hålls Sveriges museers stora vårmöte i Gävle.

I början av oktober pågår fortfarande museets mopedutställning, men snart är det dags att ta ned och bygga upp inför kommande tillfälliga utställning som har anknytning till sjöfart.

Största varvsstaden

Leif Grundberg talar om en önskan att framhäva Gävles betydelse för handeln och sjöfart under tidigare sekel, om exporten av järn och stål: I början av 1800-talet var Gävle Sveriges största varvsstad. Men också betydelse i dag:

– Gävle hamn är ju ostkustens största containerhamn, men man har lite tappat känslan och förståelsen för det när man inte ser fartygen.

Förutom tillfälliga utställningar rymmer museet, som öppnade 1940, utställningar om Gästriklands och Hälsinglands historia samt en stor konstsamling. Byggnaden i sig ser ut som ett mäktigt palats från äldre tider och är också byggt med Plesseska palatset i Köpenhamn som förebild, en önskan i donatorn Antonie Rettigs testamente.

Museilag reglerar

I dag regleras verksamheten av museilagen från 2017. Centralt är uppdraget att bygga upp kunskap, att vara tillgängligt för allmänheten och att aktivt driva förvaltning av museisamlingarna.

– Alla delar behövs, det går inte att hoppa över något, säger Leif Grundberg.

För länsmuseet i Gävleborg betyder arbetet med att förvalta samlingarna bland annat att digitalisera omkring två miljoner fotografier, av vilka Transportarbetaren lånat två.