Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!
Kvällen den 2 september i år tecknade Transportarbetareförbundet kollektivavtal med Ryanair, ett av världens största flygbolag sett till antalet passagerare. Det är snart 30 år sedan det irländska lågprisbolaget kom till Sverige och etablerade en första flyglinje, den mellan Skavsta och London. De hårt pressade biljettpriserna lockade resenärer, som översåg med obekvämlighet och avstånd till flygplatser långt bort från storstäderna – och kanske inte tänkte så mycket på arbetsvillkoren för dem som arbetade på bolaget.
Kollektivavtalet för kabinpersonalen som nu tecknats är historiskt. Läs om mer om hur facket arbetat för att organisera på Ryanair här.
Möt också flygvärdinnan Helena Lidh som valde arbetet i luften när hon var 55 år och som berättar personligt om hur hennes liv ändrat riktning flera gånger, både privat och karriärmässigt. Drivkraften har varit att vara sann, inte stanna i något dåligt. Hon gillar känslan av att vara på väg. Och älskar sitt jobb! (Läs intervjun här.)
Nu är ju Helena, som bytte yrke mitt i livet, fortfarande ung (vi är lika gamla…) men slogs ändå av tanken att det aldrig är för sent. Lite samma tanke som när jag nyfiket hörde ett äldre par, på parkbänken bredvid, samtala högt. De verkade vara på sin första dejt och kvinnan var generad över att hon visade sig vara några år äldre, sa att hon ju skulle fylla 103 (!) i augusti. Mannen, 98 år, intygade henne att det inte spelade någon roll.
När jag ändå är i farten på det positiva spåret vill jag lyfta alla dem som arbetat politiskt inför valet, inte minst ute i regioner och kommuner. Många av dem också engagerade inom Transport. Oavsett valutgång, det är de som bygger landet vi skriver om.
