Krönika

Hur svårt kan det va?

Davids krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Den hade vakuumbromsar och en lustig elektrisk ”norrlandsväxel” som sa ”brrrrrt – poing!” när den gick i. Fast det gjorde den inte alltid. Med en sådan lastbil var man såklart bara en liten kille bland de ”riktiga” tradarchaufförerna. Några år före min tid med Rasken var dock kungarna på vägarna de som drog trailers med släp, ekipage på upp till 40 meter.

Tydligen har även jag blivit stor nu för sedan ett par år tillbaka kör jag regelbundet ett 32-meters ekipage för Scania. Jag ska inte förneka att det kan vara en mäktig känsla ibland då man, bokstavligt talat, möter sig själv i rondellerna.

Nu ska dock Scanias och såvitt jag förstår också alla andra ”långbilar” i Sverige bort. Dispenserna går ut vid årsskiftet och sedan får vi se om det blir några nya. Miljöpartiet är emot långa fordon. De tror att de tar gods från järnvägen och har inte fått igenom så mycket i regeringen. Kanske blir ett förbud mot långekipagen sossarnas bondeoffer till dem. Så fel det i så fall blir. När de verkliga ”dinosaurierna” rullade på vägarna fanns det godståg överallt. Varenda industri hade ett stickspår och det fanns godsmagasin i varje stad.

Numer är vägarna proppfulla med långtradare som är just så små och korta som ”miljövännerna” alltid förordat. Det är till nittio procent utländska trailerekipage som även tagit över den inhemska linjetrafiken med bil och släp. Allt utan att ett enda paket förts över till järnvägen.

Av lukten att döma körs många av de utländska lastbilarna på rysk bunkerolja. De är inblandade i otaliga olyckor och saknar ofta vinterdäck. En del av chaufförerna hungrar och fryser i utkylda hytter.

Vad vi har är alltså underbetalda chaufförer, ett växande klimathot med skogsbränder och stigande vatten längs kusterna. Samtidigt måste allting runt omkring oss transporteras med lastbil någon sträcka. Det kan man inte ens försöka tänka bort.

Ska man då göra lastbilarna kortare, mindre och lättare? När det visat sig att ett 32-metersekipage ger 30 procent mindre utsläpp än ett 17-meters per kilometer och ton?

Visst, kör så mycket som möjligt på järnväg. Men låt det som måste gå på landsväg få dras av miljövänliga lastbilar med kunniga förare som har schysta villkor. Då blir konkurrensen bil–tåg rättvis. Hur svårt kan det vara att fatta det, regeringen?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Thomas Laursen:
    4 mars, 2019

    Bra formulerat David!

  2. Leif Hallgren:
    3 december, 2017

    Bra sammanfattat,finns inte mycket mer att tillägga tycker jag!

  3. Charlie Ahlholm:
    3 december, 2017

    Så förbannat rätt du har. Har inte kunnat sagt de bättre själv. Så jäkla bra skrivet. Vi har ingen regering som fattar något överhuvudtaget.

  4. Mikael Svensson:
    2 december, 2017

    Bra skrivet David. Mitt i prick

  5. Agne Johansson:
    2 december, 2017

    De är så sant, mycket bra skrivit,Hur ska man kunna frakta gods på järnvägen när vi inte har tillräckligt med spår,tyvärr har den svenska åkeri näringen minskat,De är utländska så kallade åkeriet som inte har samma kostnader som ett svenskt åkeri, den stora boven i detta är regeringen EU och speditionsfirmerna.De är snart valår så man hoppas dom där miljömupparna åker ut.

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Berättelsen om Willi Betz

Davids krönika. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet.

Att marschera i takt eller inte

Davids krönika. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Nu har det hänt

Davids krönika. I många år har man talat om den, varningsklockorna har ringt men den har ändå aldrig riktigt inträffat – förrän nu. Den totala trafikinfarkten, signerad Tyskland.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Nu har det hänt

Autobahn. I många år har man talat om den, varningsklockorna har ringt men den har ändå aldrig riktigt inträffat – förrän nu. Den totala trafikinfarkten, signerad Tyskland. Egentligen är den ganska odramatisk. Allt står helt enkelt bara stilla. Autobahn är förvandlad till en parkering där bilarna endast rör sig ryckvis några meter i taget.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

Insektsdöden – ett hot mot vår existens

Miljö. Det är mitten av 1980-talet. Min mamma och jag är på väg hem. Det är skymning och insekterna slår mot bilrutan tills den nästan är svart. Mamma sprutar spolarvätska och försöker få bort dem med vindrutetorkarna.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.

När schysta villkor används som reklam

Ledare. Shyssta villkor och kollektivavtal och en qr-kod med Ansök nu som lovar en genomsnittslön på 180 kronor per timme. Det budskapet har Foodoras rosa mopedboxar haft. En sanning med modifikation.

Ordningsvakter i tunnelbanan. Foto: John Antonsson

Pepparsprej kan rädda liv i hotfulla situationer

Arbetsmiljö. Jag har arbetat som ordningsvakt i 25 år, i miljöer som krog, tunnelbana och centrumområden. Jag har dessutom utbildning som beredskapspolis och skyddsvakt. Under utbildningen till beredskapspolis fick jag träning i användning av OC-sprej (pepparsprej) och insåg hur avgörande detta hjälpmedel är för ordningsvakters arbetsmiljö och säkerhet.