Krönika

Hur svårt kan det va?

Davids krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Den hade vakuumbromsar och en lustig elektrisk ”norrlandsväxel” som sa ”brrrrrt – poing!” när den gick i. Fast det gjorde den inte alltid. Med en sådan lastbil var man såklart bara en liten kille bland de ”riktiga” tradarchaufförerna. Några år före min tid med Rasken var dock kungarna på vägarna de som drog trailers med släp, ekipage på upp till 40 meter.

Tydligen har även jag blivit stor nu för sedan ett par år tillbaka kör jag regelbundet ett 32-meters ekipage för Scania. Jag ska inte förneka att det kan vara en mäktig känsla ibland då man, bokstavligt talat, möter sig själv i rondellerna.

Nu ska dock Scanias och såvitt jag förstår också alla andra ”långbilar” i Sverige bort. Dispenserna går ut vid årsskiftet och sedan får vi se om det blir några nya. Miljöpartiet är emot långa fordon. De tror att de tar gods från järnvägen och har inte fått igenom så mycket i regeringen. Kanske blir ett förbud mot långekipagen sossarnas bondeoffer till dem. Så fel det i så fall blir. När de verkliga ”dinosaurierna” rullade på vägarna fanns det godståg överallt. Varenda industri hade ett stickspår och det fanns godsmagasin i varje stad.

Numer är vägarna proppfulla med långtradare som är just så små och korta som ”miljövännerna” alltid förordat. Det är till nittio procent utländska trailerekipage som även tagit över den inhemska linjetrafiken med bil och släp. Allt utan att ett enda paket förts över till järnvägen.

Av lukten att döma körs många av de utländska lastbilarna på rysk bunkerolja. De är inblandade i otaliga olyckor och saknar ofta vinterdäck. En del av chaufförerna hungrar och fryser i utkylda hytter.

Vad vi har är alltså underbetalda chaufförer, ett växande klimathot med skogsbränder och stigande vatten längs kusterna. Samtidigt måste allting runt omkring oss transporteras med lastbil någon sträcka. Det kan man inte ens försöka tänka bort.

Ska man då göra lastbilarna kortare, mindre och lättare? När det visat sig att ett 32-metersekipage ger 30 procent mindre utsläpp än ett 17-meters per kilometer och ton?

Visst, kör så mycket som möjligt på järnväg. Men låt det som måste gå på landsväg få dras av miljövänliga lastbilar med kunniga förare som har schysta villkor. Då blir konkurrensen bil–tåg rättvis. Hur svårt kan det vara att fatta det, regeringen?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Thomas Laursen:
    4 mars, 2019

    Bra formulerat David!

  2. Leif Hallgren:
    3 december, 2017

    Bra sammanfattat,finns inte mycket mer att tillägga tycker jag!

  3. Charlie Ahlholm:
    3 december, 2017

    Så förbannat rätt du har. Har inte kunnat sagt de bättre själv. Så jäkla bra skrivet. Vi har ingen regering som fattar något överhuvudtaget.

  4. Mikael Svensson:
    2 december, 2017

    Bra skrivet David. Mitt i prick

  5. Agne Johansson:
    2 december, 2017

    De är så sant, mycket bra skrivit,Hur ska man kunna frakta gods på järnvägen när vi inte har tillräckligt med spår,tyvärr har den svenska åkeri näringen minskat,De är utländska så kallade åkeriet som inte har samma kostnader som ett svenskt åkeri, den stora boven i detta är regeringen EU och speditionsfirmerna.De är snart valår så man hoppas dom där miljömupparna åker ut.

Lästips:

Här fylls drivmedel på. Utvändigt ser de helelektriska lastbilarna vid en snabb anblick ut som vanliga dieselbilar, men saknar vanligt tanklock och har i stället kontakter för laddning. Foto: Annika Hamrud

Miljardstöd till tung laddning

Elektrifiering. Utbyggnaden av ladd- och vätgasstationer för tunga godstransporter ska skyndas på. Energimyndigheten betalar i år ut 1,4 miljarder kronor i stöd med krav på att stationerna ska stå färdiga till nästa höst.

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

SD och historien

Davids krönika. Jag har en del kollegor inom åkeribranschen som är Sverigedemokrater. De flesta är bra folk och de ställer upp för mig på jobbet, likväl som jag ställer upp för dem. Utan att vara det minsta SD:are kan jag förstå att man kan ta till sig en del av SD:s budskap: att stoppa gängvåldet och att all invandring inte är helt nödvändig (fast de protesterar aldrig mot arbetskraftsinvandrarnas slavlöner).

Som vi slet

Davids krönika. Som vi arbetade. Bara den som var med kan föreställa sig slitet som enbilsåkare i dragbilssvängen på åttio- och nittiotalet (och säkert innan dess också). Dag och natt, vardag som helgdag, gick körningarna över hela landet, och Norden. Tills det ibland tog stopp och inget jobb fanns på flera dagar. Sen var det full fart igen!

Aldrig privat – alltid övervakad

Debatt. Det finns tekniska system med förmåga för arbetsgivaren att hålla koll på de anställda, var de är, hur de framför sitt fordon och kameror som övervakar vad de gör eller inte gör, vad de skriver i mejl och sociala medier med mera.

Kongress 2022 / VU-kandidaternas egna inlägg
Transports kongress 2017

De vill leda Transport

VU-kandidater (uppdaterad). Svenska Transportarbetareförbundet utser den högsta ledningen, sitt verkställande utskott (VU), för kommande mandatperiod vid kongressen i augusti.

Petri Perälä

Tillsammans gör vi Transport starkt

Petri Perälä. Jag kandiderar till förbundssekreterare för att jag är övertygad om att Transport kan bli ett starkare förbund. Sedan 2007 har vi tappat ca 20 000 medlemmar och under senaste kongressperioden cirka 4 000. Så här kan det inte fortsätta.

Jörgen Öhman

Transport kan bli ett självspelande piano

Jörgen Öhman. Förbundskassör, är det en börshaj à la Wall Street, en föreningskassör med extra stor kassa, en personalchef, något annat eller kanske lite av varje? Jag vill påstå att rollen som förbundskassör sannolikt varierar med individen, och varje kassör sätter sin egen prägel och metodik på utförandet av uppdraget.

Peter Lövkvist

Enade vi stå, söndrade vi falla!

Peter Lövkvist. Det finns ett antal verkligen viktiga frågor som förbundet behöver ta tag i. Vi behöver öka medlemsantalet och det är det absolut viktigaste. Vi behöver se över våra kostnader och vår personalstrategi. Allt detta hänger ihop för att vi ska kunna stå upp för och förhandla fram nya bra kollektivavtal.

Prioritera inte bort arbetsmiljöfrågorna

Insändare. Stress, dåliga arbetsvillkor och otrygghet är några ord som beskriver vardagen för våra medlemmar i deras arbetsliv. Länge har politiken svikit arbetstagarna med försämringar inom arbetsmiljön.

Vägval i kampen mot arbetslivskriminaliteten

Debatt. Den växande arbetslivskriminaliteten måste bekämpas med samhällets fulla styrka. Socialdemokraterna driver en benhård politik mot fusk och brottslighet i arbetslivet medan de högerkonservativa partierna vill bevara och i värsta fall fördjupa grova systemfel.

Semester på rull
Är du en av många som väljer att semestra i husvagn, husbil eller tält i sommar? Foto: Lilly Hallberg

Det ska va’ husvagn – eller husbil?

Campingliv. Intresset för att köpa ny husvagn eller husbil är större än någonsin. Mer än varannan svensk kan tänka sig att semestra mobilt. Men vilket boende är egentligen bäst – och för vem?

John Antonsson. Foto: Lilly Hallberg

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall.

Transportköpare – ta ert ansvar!

Debatt. Stora delar av mobilitetspaketet har nu implementerats i Sverige, det som skulle vara åkeribranschens stora räddning. Det skulle bli konkurrensneutralitet, och svenska löner skulle gälla för utländska chaufförer som kör cabotage i Sverige. Detta är något som branschen kämpat för länge, men vad blir resultatet?

Möte med makten
Ida Gabrielsson, vice ordförande i Vänsterpartiet, jobbar sällan från sitt arbetsrum. Hon sitter ofta nere hos partiordförande Nooshi Dagostar. Här intervjuas hon av Transportarbetarens John Antonsson. Foto Ylva Sundgren

Än är V inte färdiga med pensionerna

Val 2022. Helt plötsligt vill alla partier höja pensionen. Det är Vänsterpartiets förtjänst, om du frågar Ida Gabrielsson, partiets talesperson för pensionsfrågor. – Vi ställde kravet och vägrade att vika ner oss. Nu pratar alla om höjd pension, säger hon.

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Lönen efter jobbet en vinst för V

Politisk kommentar. Säga vad man vill, men Vänsterpartiet har verkligen tagit taktpinnen när det gäller lönen efter jobbet, pensionen. Det som i höstas målades ut som orimligt dyrt ter sig rätt billigt när partier av alla kulörer fjäskar för pensionärerna med löften om mer pengar. Och det är rätt.

Kaoset på Arlanda är inte särskilt förvånande

Ordförandeord. Ibland tänker jag den klassiska tanken att man i dessa märkliga tider inte ska förvånas över särskilt mycket. Man ska vara beredd på allt och lite till och man behöver som alltid ha minst en plan A, B och C oavsett vad det rör sig om.

Val 2022

Hur kan arbetare rösta på högern?

Krönika. I september är det val. Precis som alla andra valår talas det om detta val som ett ödesval och den här gången är jag faktiskt benägen att hålla med.