Krönika

En sopig sommar

Davids krönika. Vad har strulet inom Transportstyrelsen, sopstrejken i Stockholm och hamnkonflikten i Göteborg gemensamt? Vad är det som förenar dessa olika former av kaos i ett enda ord? Outsourcing!

Transportstyrelsen outsourcade sin IT-avdelning till ett företag med 400 000 anställda och hoppades på att ingen skulle läcka uppgifter. Göteborgs kommun sålde ut en sin hamn till ett jätterederi – och hela Sveriges infrastruktur håller på att rasa samman. I Stockholm auktioneras sophämtningen ut vart femte år till lägstbjudande. Förrförra gången vanns den av några ungdomar som ville ha tid och pengar till surfresor. Katastrofen var även då ett faktum. I år kräver Reno Norden tretton procents avkastning – på sopgubbarnas bekostnad – med ett sopberg som resultat.

Men det har inte alltid varit såhär. Varför har vi till exempel haft statliga stambanor sedan 1860-talet? Ett statligt telenät sedan Bell uppfann telefonen och gemensamt ägd skola och sjukvård?

Statens kaka är liten men säker, sa man förr och det gällde också kommunerna och landstingen. Just för att man sköter sådant som alla är beroende av och som måste fungera.

Det gick inte att tänka sig en situation där tågen slutade gå för att ett transportbolag gick i konkurs (Som Stockholm – Oslolinjen under en period). Skolan var till för att lära, lika för alla. Syftet med vården var just att vårda.

Idag ser vi resultaten politikernas önskan att leka affär med näringslivet. Stora delar av den gemensamma sektorn håller på att falla isär under trycket av ”marknaden”.

Något måste göras – och det nu. Som att definiera vilka behoven är i samhället och för vem? Befolkningen eller några få rika.

Och det finns alternativ. Som SRV Återvinning, ägt av sex kommuner söder om Stockholm. Här sker inga upphandlingar, sophämtningen rullar på år efter år utan strejker eller konflikter.

I slutänden är det en klassfråga. Kolonialismen har nått vägs ände, inga fler områden finns att annektera. Då ger man sig på den egna befolkningen. I grunden handlar det om en gigantisk överföring av pengar. En aldrig sinande ström av kapital från medborgarna till några få besuttna.

Allt ska offras på kapitalets altare. Fast när sophögarna växer och råttorna förökar sig ohejdat, tågen står still, vården brakar ihop och till och med Svenskt Näringslivs Peter Jeppson medger att sopgubbarna är värda sin lön. Då har privatiseringarna nått vägs ände.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Sofia:
    16 september, 2017

    Fast Srvs gubbar jobbar väl inte enligt bilaga C?
    De har väl månadslön?

  2. Bo Johansson:
    6 september, 2017

    Suveränt!

  3. Anders:
    5 september, 2017

    Bra skrivet

  4. kerstin westergren:
    4 september, 2017

    Tack, så bra och äntligen !

Lästips:

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Enda kvinnan ombord

Davids krönika. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Kollektivavtal eller slaveri

Davids krönika. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Ur led är tiden

Davids krönika. ”Ur led är tiden”, vad menas egentligen med de orden? Från början myntade av William Shakespeare. Tiden är vad den är och går inte att ändra på vad vi än gör. Kanske är de där orden bara ett sätt att markera att något gått åt helvete och blivit en ”utmaning”.

Samhällets problem blir folkrörelsernas utmaningar

Folkrörelser. Det är märkligt tyst. Tyst kring att folkbildningen är under attack. Den rörelse som byggt Sverige. Det Sverige vi varit så stolta över. Jag säger varit, för jag är inte så stolt nu när snus och plastpåsar blivit viktigare än folkbildning.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Enda kvinnan ombord

Jämställdhet. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Kollektivavtal eller slaveri

Den svenska modellen. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Ur led är tiden

Livet. ”Ur led är tiden”, vad menas egentligen med de orden? Från början myntade av William Shakespeare. Tiden är vad den är och går inte att ändra på vad vi än gör. Kanske är de där orden bara ett sätt att markera att något gått åt helvete och blivit en ”utmaning”.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Locket på är inte lösningen

Bevakning. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

Var lite snäll mot dig själv!

Självmedkänsla. De flesta av oss hyser medkänsla – att känna för någon utan att dela dennas känsla. Medkänsla ska inte förväxlas med empati som är förmågan att känna med andra (och kan vara slitsamt och inte alltid så konstruktivt).

Egon tar över i de offentliga rummen

Spaning. Känner ni till radioprogrammet Spanarna? En programledare och tre så kallade spanare försöker avläsa trender i vår vardag och kommer med visioner för framtiden. Här kommer min spaning.

Nytt år och nya insatser

Ordförandeord. Visst är det så att uttrycket ”nytt år och nya insatser” är ett ganska vanligt uttryck. Till viss del kanske det stämmer även om det fackliga arbetet oftast består av envetet och målinriktat arbete.

Arbetaren ingen förbrukningsvara

Debatt. I skrivandes stund har, enligt Arbetsmiljöverket, 65 arbetare dött i sitt arbete. Arbetare som gått till arbetet i vanlig ordning men som inte kommer hem igen. Familjer som väntar förgäves på att de ska sitta som en hel familj vid middagsbordet.

Dödligaste året på över ett decennium

Ledare. Året började kallt och med rejäla snösmockor i hela vårt avlånga land. Det ställde till det ordentligt på stora som små vägar. Vägsträckor där trafiken stått stilla i upp till ett dygn och där personer i närområdet kommit till undsättning med mat och varma filtar.

Stå upp mot högerns angrepp på arbetarrörelsen

Debatt. Den samlade högern med Tidöpartierna, SD och Timbro i spetsen angriper arbetarrörelsen på bred front för att rasera det arbetare, med gemensamma krafter, byggt upp under mer än hundra år. Hela arbetarrörelsen, politiken, fackföreningarna och folkbildningen måste enas i motståndet mot angreppet på vår framtid.

Var lite snäll mot dig själv!

Krönika. De flesta av oss hyser medkänsla – att känna för någon utan att dela dennas känsla. Medkänsla ska inte förväxlas med empati som är förmågan att känna med andra (och kan vara slitsamt och inte alltid så konstruktivt).

Den här kampen kan vi inte förlora!

Ledare. Under den senaste tiden har det fackliga fokuset nästan uteslutande hamnat på IF Metalls kamp mot TM Sweden (Tesla Sverige) angående ett kollektivavtal. Vi var först ut i LO-familjen med sympativarsel. Vi stängde ner de svenska hamnarna för lossning och lastning av Teslor.

Schysta villkor åt alla!

Ledare. Året är snart slut och mycket har handlat om kollektivavtalsförhandlingar. Nästan alla har fått nya avtal och med det löneökningar och andra ersättningar. I de allra flesta fall har förhandlingarna avlöpt utan större gupp.