Ordningsvakter döms för att ha orsakat en mans död

Bevakning. (UPPDATERAD) Två ordningsvakter döms för vållande till annans död. Enligt tingsrättens dom agerade de båda oaktsamt vid ett ingripande mot en aggressiv och hotfull man i Stockholms tunnelbana och det ledde till att han avled.

Händelsen inträffade när en manlig och en kvinnlig ordningsvakt ingrep mot en våldsam man vid tunnelbanestationen Rådmansgatan den 31 juli förra året. Vid rättegången i Stockholms tingsrätt framförde åklagaren att de två ordningsvakterna, genom grov oaktsamhet, orsakade den 47-årige mannens död.

Domen innebär att ordningsvakterna döms till villkorlig dom och dagsböter. De har förlorat sina ordningsvaktsförordnanden och ska även betala skadestånd till den omkomne mannens mamma.

En av rättens nämndemän hade en annan åsikt och ville i stället frikänna de bägge ordningsvakterna.

– Hela händelsen är olycklig och djupt tragisk, både för den som gick bort och hans anhöriga, för ordningsvakterna som ingrep och för alla kollegor som är ute och jobbar och får läsa och höra om det här, säger Transports bevakningsombudsman Jerker Nilsson.

Slår en kvinna

Vi backar bandet till sommarnatten den 31 juli 2022. Klockan är omkring halv två på natten när 47-åringen går ner i tunnelbanan vid Rådmansgatans station i centrala Stockholm. Han är väldigt stökig och svår att få kontakt med, berättar vittnen. Videoinspelningar från övervakningskameror visar också att han slår eller puttar omkull en kvinna på perrongen. Strax därpå slår han, enligt förundersökningen, även en man i ansiktet och de två ordningsvakterna anländer till platsen.

Den ena är en kvinna på 24 år med två års erfarenhet som ordningsvakt. Den andra är en 31-årig man, som knappt tre månader före ingripandet, fått behörighet att arbeta i tunnelbanan (efter tre dagars extra utbildning). De jobbar sitt första pass tillsammans och kvinnan är mentor till mannen. Vid polisförhören beskriver de båda situationen som otäck och 47-åringen som en tungviktare, stor och hotfull. Situationen var chockartad, ”som en skräckfilm”.

De utdelar batongslag men uppfattar inte att det har någon effekt, så den manliga ordningsvakten fattar ett grepp om mannens hals för att tvinga ner honom på golvet. Det går fort och de hjälps åt att hålla fast honom, på mage mot golvet. Polisens utredning visar vidare att den kvinnliga vakten sätter sig på mannens ”svank eller rumpa” och att 47-åringen först rör på benen. Han blir sedan stilla, men ordningsvakten håller kvar sitt halsgrepp i någon dryg minut medan den liggande mannens hy skiftar färg.

När den manliga ordningsvakten släpper sitt grepp faller 47-åringens huvud livlöst mot golvet och han har blod i ansiktet, enligt förundersökningen. Ordningsvakterna sätter på honom handfängsel och han ligger kvar, stilla, med huvudet mot golvet. Film från ett vittnes mobiltelefon visar att ordningsvakterna inte påbörjar några livräddande insatser. Däremot kommer en annan ordningsvakt till platsen och påbörjar hjärt- och lungräddning.

Det har då gått över fyra minuter och fyra sekunder sedan ordningsvakten först fattade ett grepp om 47-åringens hals. Ambulans anländer och mannen förs till Karolinska sjukhuset, där han förklaras död omkring klockan 02.30.

Varnas för stryptag

Åklagaren har i sin bevisning intervjuat utbildare och poängterade vid rättegången att ordningsvakter varnas för och att det inte är tillåtet att ta stryptag och att ”långvarigt tryck mot bålen” innebär en risk.

De båda ordningsvakterna förnekar däremot att de gjort sig skyldiga till brott. De hänvisar till att de handlade i nödvärn och fruktade för sina liv. Den kvinnliga ordningsvakten uppgav vid förhör att hennes kollega ”strypt ut” 47-åringen så att han blev medvetslös, men att hon kontrollerade att han andades.

Hennes manliga kollega hävdade att han agerade i panik, ”var i halvchock” och inte hade för avsikt att strypa den avlidna.

I domen håller tingsrätten med ordningsvakterna om att de inledningsvis handlat i nödvärn. Men invänder att deras nödvärn upphörde när de väl fått kontroll över mannen. Åklagaren bedömde händelsen som grovt vållande till annans död och yrkade på fängelse.

Tingsrätten ger i sin dom åklagaren rätt i att nödvärnssituationen upphörde när 47-åringen inte längre gjorde motstånd. Rätten anser också att ordningsvakterna brustit och inte haft tillräcklig kontroll över om den gripne andades och var vid medvetande. De har agerat oaktsamt men inte grovt, enligt tingsrätten.

Handla med ryggmärgen

Transports ombudsman Jerker Nilsson vet inte hur stämningen är bland andra ordningsvakter, men på sociala medier har han sett att många funderar över om domen kommer att överklagas.

Är domen för hård eller för mild?

– Det är svårt att sätta sig till doms över rättsväsendet och jag har bara läst domen som hastigast. Man behöver väga in vilka känslor ordningsvakterna hade i kroppen. Var de rädda handlade det om nödvärn. Men har man tränat på en sak praktiskt och det dyker upp en sån här situation, när man inte hinner tänka, så är det bra att kunna handla med ryggmärgen, säger han.

Vad anser du om stryptag?

– Jag är själv utbildad ordningsvakt och har aldrig fått lära mig något sådant grepp som självskydd. Du kan behöva ta till nödvärn, men så fort du fått kontroll över en situation får du inte använda nödvärn längre.

Träna självskydd kontinuerligt

Jerker Nilsson efterlyser mer utbildning varvad med praktik, plus att självskydd tränas kontinuerligt.

– Som ordningsvakt har du bara 80 timmar under totalt två veckor.  Det är fyra dagar mindre än väktare har och de har dessutom 160 timmar praktisk yrkesträning.  Efter 80 timmar ska du kunna allt som folk förväntar sig, skapa trygghet, ordning och reda, lösa konflikter, hjälpa människor som behöver vård, folk som gått vilse, är aggressiva eller påverkade av alkohol och droger.

Varför hände olyckan?

– Det vill jag inte svara på. Berodde det på individerna, arbetsgivaren, politiken eller samhället? Nu finns i alla fall ordningsvaktsutredningen och en proposition i riksdagen. Om förslaget antas kommer utbildningstiden för ordningsvakter att bli dubbelt så lång.

Räcker dubblerad utbildning?

– Först måste samhället ställa sig frågan: Vad förväntar vi oss att ordningsvakter ska klara av? När vi fått svar kan vi utforma utbildningen efter behovet. Frågan är varför det inte gjorts för länge sen? Vi har tagit upp det här i tidigare avtalsrörelser, men arbetsgivarna vill inte ta kostnaden. Då krävs lagstiftning eller att kunderna ställer krav på mer utbildning, säger Jerker Nilsson.

Fotnot: Domen föll den 23 maj 2023 vid Stockholms tingsrätt och målnumret är B 112218-22.