Matbudet Harry Heath: ”Avtalet är en början”
Foodora. Harry Heath tillhör en liten grupp matbud som värvat många medlemmar på Foodora samtidigt som Transport förhandlat fram kollektivavtalet. – Vi är lite besvikna, men det är i alla fall en början, säger han.
Harry Heath tar tunnelbanan från Farsta och kliver av vid Odenplan. Där förvarar han jobbets ryggsäck, jacka och cykel i ett cykelgarage som är till för arbetspendlare, men nu har blivit omklädningsrum, verkstad och lunchhäng för huvudstadens många gig-jobbande matbud. Harry Heath hälsar på några killar som kommer in och plockar ut sina rosa eller gröna ryggsäckar ur skåpen.
Harry Heath pekar på sina vinterdäck och berättar att han och några kollegor kämpat hårt för att få dem, när de var skyddsombud på Foodora i Uppsala. När Harry Heath till slut skulle gå till butiken och hämta ut däcken visade det sig att Foodora beställt fel storlek. Butiken var schyst och lät honom byta till ett annat par. Sedan fick han gå till en annan verkstad för att montera däcken. Det fick han betala för själv. Allt detta fick han göra på sin obetalda fritid. I nya avtalet får han 1,50 kronor i timmen för cykelslitage.
– Det kostar mycket mer än så att underhålla en cykel. Minsta lilla reparation kostar några hundra. När drivlinan ska bytas ut kostar det mer än 1 000 kronor.
När Harry Heath flyttade från Uppsala till Stockholm sa han upp sig från Foodora. Tanken var att han skulle hitta ett annat jobb. Sedan kom corona och det blev svårt att vara arbetssökande. Harry Heath sökte sig till Foodora igen. Först var bolaget inte intresserade av att anställda honom.
– Jag tror att det är för att jag engagerat mig som skyddsombud i Uppsala. Men jag vet inte säkert.
Så han sökte igen, men med en annan e-postadress, och då var jobbet hans.
– De som anställer vet ingenting om oss. Jag träffar nästan aldrig någon som jobbar på kontoret.
Harry Heath tillhör en liten grupp cyklande matbud som lagt ner tid och hjärta för att värva medlemmar till facket. Transport har dubbelt fler medlemmar på Foodora jämfört med DHL i Stockholm.
Harry Heath konstaterar att avtalet inte blivit allt vad de hoppats på. Garantilönen, semesterersättningen, premiepensionen och 1,50 kr i timmen för cykelreparation är en förbättring av inkomsten.
– De medlemmar jag varit i kontakt med är mest av allt missnöjda över att de som kör ut mat med bil inte omfattas av kollektivavtalet eftersom de är anställda av ett dotterbolag. Vi har flera medlemmar som kör bil utan att ha en garanterad lön, berättar han.
En annan sak som väcker missnöje är att det inte gick att avtala bort bolagets överanvändning av korta visstidsanställningar. I regel anställs buden på en eller några månaders kontrakt och många känner sig otrygga när deras korta allmänna visstidsanställningar går ut.
– Antalet leveranser på timme avgör om vi får förnyade kontrakt eller inte. Det gör arbetarna stressiga hela tiden och det uppmuntrar till att trafikregler bryts.
– Som jag förstår det är det svårt förhandla bort korta kontrakt så länge lagen ser ut som den gör, men det är ändå en besvikelse, säger Harry Heath.
Harry Heath och hans kollegor betalar själva 120 kronor i månaden för skåp och cykelgarage. Lokalen har ingenting med arbetsgivaren att göra.
– Företaget ser oss inte som individer. De träffar oss aldrig och vet inte hur vi har det.
När Harry Heath bytt om, stående på ett golv med oljefläckar, släpat cykeln uppför trappan ska han cykla Upplandsgatan ner till Vasagatan och området runt Centralstationen. Det är där personalen får stämpla in på sina skift.
– Vi rör oss i staden men det är ett ganska ensamt jobb.
När Harry Heath väl cyklar ut maten får han grundlönen på 70 kronor i timmen och 20 kronor per leverans. Garantilönen tror han kommer att hjälpa.
– Vissa stunder finns det ingenting att göra.
Foodora har hittills inte varit särskilt intresserade av att betala cykelbuden när de inte är i farten.
– Om cykeln går sönder på arbetstid lägger de in oss på 60 minuters obetald rast. Då måste vi snabbt ta oss till en verkstad, och betala för reparationen själva. Vi förlorar dubbelt när något går sönder.
Under arbetsdagen får buden, enligt nya avtalet, också tio kronor extra per leverans som är mer än fyra kilometer mellan restaurang och kund. Det är en höjning som kommer med nya kollektivavtalet.
– Men sträckan blir oftast längre. Företaget tar inte hänsyn till hur långt vi har att cykla till restaurangen vi ska hämta mat från.
Harry Heath berättar om ett problem som uppkommer vid nästan varje arbetsdags slut, särskilt när kunderna finns längre bort.
– Om jag har en order som ska lämnas flera kilometer från min startposition så slutar ändå skiftet där.
– Så ibland måste vi cykla 20-30 minuter för att komma tillbaka till cykelgaraget, efter att vi slutat få betalt, säger han.
Harry Heath planerar att säga upp sig inom kort.
– Största anledningen är att jobbet ger mig mycket ångest, och jag har insett att min psykiska hälsa kommer att bli mycket bättre om jag slutar. Jag tror att det är ett vanligt problem inom företaget.
