”Laglig grund saknas för så ingripande övervakning”
Säkerhet. (UPPDATERAD 25-06-05 och 25-06-09) Företag och andra verksamheter som övervakar med kameror är skyldiga att följa reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen. Från och med den 1 april 2025 krävs inte längre tillstånd, däremot är den som vill kamerabevaka nu skyldig att göra en intresseavvägning.
Intresseavvägningen handlar om att den som vill installera kameraövervakning behöver avväga vad som väger tyngst, intresset av att bevaka eller den enskildes integritet och önskan om att slippa bli övervakad. Intresseavvägningen ska dokumenteras och göras innan övervakningskameror sätts upp.
Ett 30-tal bevakningsanställda på Securitas i Örebro och Skövde/Skaraborg liksom Transports ombudsman i Örebro har anmält Securitas till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för misstänkt brott mot GDPR. IMY meddelade den 4 juni att man kommer att inleda en granskning av det övervakningssystem med kameror som Securitas installerat i sina rondbilar. Kameror som, enligt Transport och anställda, både filmar väktarna som kör bilarna och omgivningen.
Inte fått intresseavvägning
Innan anmälningarna lämnades in till IMY förhandlade Transportarbetareförbundet lokalt och centralt med Securitas. Facket begärde att kameraövervakningen skulle stoppas eftersom den, enligt Transport, innebar ett alltför stort intrång i den personliga integriteten.

Förbundets arbetsmiljöombudsman Gustaf Järsberg förhandlade centralt.
– Jag begärde att Securitas skulle visa sin intresseavvägning, som de var skyldiga att göra innan de implementerade kamerasystemet, men jag har fortfarande inte fått någon, säger han.
Gustaf Järsberg efterfrågar även en så kallad dataskyddskonsekvensbedömning (DPIA) som han uppger krävs enligt GDPR. Det är en bedömning av konsekvensen av att behandla en personuppgift. Alltså en bedömning av de eventuella konsekvenser som behandlingen kan medföra för människorna, vars uppgifter behandlas. DPIA ska göras när en behandling av uppgifter innebär hög risk för dem som registreras.
– Ständig realtidsövervakning är bara tillåten om den klarar GDPR:s krav på nödvändighet och om en proportionalitetsbedömning gjorts och dokumenterats. Finns ingen intresseavvägning och DPIA saknas laglig grund för en så ingripande övervakning, säger Gustaf Järsberg.
Securitas syfte med övervakning i rondbilarna var, enligt Transport och väktare, att förbättra körstilen bland förarna, få ner skadorna på bilarna och minska kostnaden för försäkringspremier. Övervakningen gjordes inom ramen för ett försöksprojekt som skulle avslutas den 31 maj. Efter det skulle kamerasystemet monteras ner ur bilarna och försöket utvärderas, men enligt nya uppgifter till Transportarbetaren har alla kameror ännu inte tagits bort.
Alternativ till övervakning
Gustaf Järsberg, ombudsmän och regionala skyddsombud vid avdelningarna i Örebro och Skövde-Borås är glada över att IMY, efter en lång tid av fackliga påtryckningar, nu ska granska om Securitas övervakning strider mot GDPR.
– Vi får hoppas att IMY har bättre påtryckningsmedel och vi erbjuder myndigheten vårt fulla stöd i undersökningen, säger Gustaf Järsberg.
En av frågorna som IMY begärt svar på från Securitas är om företaget vidtagit några andra alternativa åtgärder än övervakning för att uppnå syftet att minska skadorna på bilarna,
– Den frågan har vi också ställt och föreslagit exempelvis bonussystem och förbättrade körscheman så att väktarna slipper stressa så mycket för att hinna med.
Transportarbetaren har sökt ansvarig på Securitas för att ställa en rad frågor om kameraövervakningen. Företaget svarar i mejl via Elin Lundin på pressavdelningen:
”Vi välkomnar att IMY genomför granskningar, det är en viktig del i att säkerställa att vi som säkerhetsföretag upprätthåller ett starkt integritetsskydd. I nuläget har vi inga ytterligare kommentarer”.
Reprimand eller sanktionsavgift
Anders Haag är jurist på IMY. Han säger att myndigheten inlett granskningen av Securitas eftersom klagomål kommit in från företagets anställda. Och att arbetsgivarnas behandling av medarbetarnas personuppgifter i år är en prioriterad fråga för tillsynsmyndigheten.
Transports ombudsman Clas Hellsing på Örebroavdelningen finns med bland dem som skickat in anmälningar. Han blev besviken över att IMY först inte inledde någon granskning och överklagade beslutet till förvaltningsrätten.
– Vi brukar göra så att vi börjar med att informera berörda om vilka regler som gäller så att de har möjlighet att ändra sin övervakning. Om de inte gör det och vi misstänker att det föreligger brister kan vi utfärda en reprimand eller en sanktionsavgift, säger Anders Haag.
Hur hög sanktionsavgiften skulle kunna bli vill Anders Haag inte svara på med hänvisning till att tillsynen just inletts.
– Men de kan vara ganska höga i och med att det här är EU-lagstiftning och inte vanliga svenska böter, säger han.