”För mig är konst fritt tänkande”
Skapande. Livet kretsade kring hästar, orkidéodling och fiskmedicin, men till slut landade väktaren Anne Nickels där hon hör hemma – i konsten.
Anne Nickels slår upp dörren till sin ateljé och verkstad på Hunneberga gård. Mössan är djupt neddragen över pannan och hon är lite stressad inför kommande konstrunda med besökare i öppna ateljéer. En tradition. Innan dess ska Anne röja upp, rama in akvarellerna som står lutade mot väggen och finna rätt platser för sin konst.
Det var hästintresset som förde henne från uppväxtens Lund till gården. Anne red och tävlade, men nu är stallet tömt och katten Millie från ett härbärge ensamt djur på täppan. Två växthus utanför ateljén skvallrar om hennes vurm för orkidéer, men nu är också den perioden över och glaskonst och akvarell (överraskande) har tagit vid.
– Jag snöar in på något till hundra procent och håller på med det tills jag är färdig. Sedan blir det något annat.
Glasskulpturer
En rad glasskulpturer i olika nyanser av blått står uppställda utmed fönstret. De är från fiskperioden, liksom gäddan som ler med röd mun. Ett stort ansikte i glas med ögon som tycks följa en är ett självporträtt. Det vrenskades rejält innan Anne fick till det.
Fast nu har hon övergått mer till abstrakt konst. Hon gillar själva arbetsprocessen, tycker om att mejsla fram en teknik som funkar.
– Det är spännande att se vad som händer när man skapar utan något förutbestämt resultat. På det sättet utvecklas jag. Blir mer kreativ.
Glasfusing
Anne ville bli vetenskapsman, arkeolog, veterinär och konstnär. Den vetenskapliga ådran får hon utlopp för i tekniken. Glasfusing kallas konsten att skära bitar ur glasskivor, genomskinliga eller opala (färgade ogenomskinliga) och foga samman dem till ett verk. Till skillnad från glasblåsning vid hög temperatur arbetar Anne med glaset när det är kallt.
Hon upptäckte glaskonsten på nätet och gick en kurs. Nu håller Anne egna kurser.
– Jag var inte bland de bästa i teckning i skolan, men med glasfusing behöver man inte teckna och måla. Hur man än gör så blir det fint när det smälter vid 800 grader i brännugnen. Jag gör först min del och sedan gör glaset sin. Glaset är medspelaren och jag spelar fram bollen som går i mål.
Kollat utgrävningar
Intresset för arkeologi har inte svalnat. Anne har varit och kollat på utgrävningarna av en gammal bosättning i Uppåkra, Staffanstorp. Därifrån hämtar hon termer för att namnge sina akvareller.
Men hur var det med fiskmedicinen då? Den kommer från tiden då Anne Nickels nördade in sig på koifiskar, japanska mönstrade karpar. Det var svårt att få veterinärvård så hon läste på, tog fram medicin och hjälpte andra när deras fiskar inte mådde bra.
– För mig är konst fritt tänkande, kreativitet som man själv inte styr över. Man släpper hjärnan fri, säger hon.
