Högertrafik
Close
Först när Sverige gick över till högertrafik fick vi hastighetsgränser utanför tätorterna. Bild från tidningen 1967.
Close

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Skylten ”hastighetsbegränsning upphör” plockades ner permanent på de flesta håll i samband med omläggningen till högertrafik 1967. Formellt försvann den i januari 1970. Men först ett år senare beslutades om en högsta tillåtna hastighet, som kunde tillåtas på motorvägar: 130 kilometer i timmen. Två år senare sänktes den gränsen till 110.

Hur var det då tidigare? Ja, skylten om att hastighetsbegränsning upphör kallades ibland fri fart-skylten. I dag är det i Europa bara Tyskland som inte har fartbegränsning på alla större vägar, där är det fortfarande fri fart på autobahn. Men detsamma gällde under flera årtionden också i Sverige och inte bara på motorvägar.

I Sverige hade det sedan 1907 funnits generella hastighetsgränser. Då blev det i tätorter tillåtet att köra högst 15 kilometer i timmen dagtid, 10 efter att solen gått ner. Efter 15 år höjdes gränsen: Det blev tillåtet att köra 35 kilometer i timmen i tätbebyggda samhällen. För vägar utanför infördes en maxgräns på 45 kilometer i timmen. Men ofta var vägarna så dåliga att det inte gick att komma upp i den hastigheten.

År 1930 avskaffades hastighetsgränserna helt. I stället införde Kungliga väg och vattenbyggnadsstyrelsen, föregångaren till Vägverket, regeln att förare inte skulle köra fortare än att de kunde stanna inom den sträcka av vägen som de såg.

Med den ökade bilismen blev dessa regler ohållbara. På 1950-talet infördes åter angivna maxhastigheter för tätorter; 50 kilometer i timmen. De många olyckorna i dåtidens trafik gjorde dock att det blev nödvändigt med tillfälliga hastighetsbegränsningar vid storhelger som påsk.

– Under lång period fanns underförstått en idé om att mobiliteten har ett pris i döda och skadade. Det har vi helt gått ifrån, säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket.

I dag gäller nollvision: Ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikverket ansvarar för att samordna det arbetet.

– Nollvisionen innebär inte en motsättning mellan framkomlighet och säkerhet, säger Maria Krafft.

Under det gångna halvseklet har trafiksäkerheten ökat väsentligt. 1966, året före högertrafikomläggningen, infördes obligatorisk bilbesiktning. Det året dog 1 313 personer i trafiken, förra året var det 325 personer som dog till följd av trafikolyckor. Säkrare fordon och bättre vägar är viktiga förklaringar till att dödstalen gått ner.

Statliga Trafiksäkerhetsverket, inrättat 1968, tog en rad beslut som ökade trafiksäkerheten: Lag om bilbälte, hjälm för mc-förare, differentierade hastighetsgränser och lag på varselljus.
Men hela tiden har hastigheten varit en central fråga i säkerhetsarbetet.

– Om alla höll hastigheten skulle 100 liv om året räddas. Överhastigheten leder också till utsläpp av 320 000 ton koldioxid om året, lågt räknat, säger Maria Krafft.

Hon framhåller att hastighetsreglerna alltså både handlar om trafiksäkerhet och är en klimatfråga.

– Regler behövs, människan har dålig riskuppfattning när det gäller hastighet. Den enskilda kan inte bedöma faran i alla situationer.

Trafikverket fortsätter att anpassa hastighetsgränserna. Sedan 2008 har verket arbetat med att justera hastigheterna på statliga vägar. Fram till mitten av 2020-talet kommer sammanlagt cirka 120 mil få höjd hastighetsgräns och cirka 425 mil få lägre hastighetsgräns.

I år planerar verket att höja hastighetsgränsen från 90 till 100 kilometer i timmen på nio mil som bedöms ha god säkerhetsstandard. Generellt betyder det att vägen är mötesfri, har mitträcke, för hastigheter högre än 80 kilometer i timmen. Samtidigt vill Trafiksäkerhetsverket sänka hastigheten från 90 till 80 kilometer i timmen på 111 mil väg.

– Det är fler vägar som får sänkt gräns än som får höjd, men trafikflödet på de mittseparerade vägarna är betydligt större, säger Maria Krafft.

Om Trafikverkets plan går igenom börjar de nya hastigheterna gälla från och med november i år.

Hastighetsgränser
Ändrad hastighet, exempel från Trafikverket 2018.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

20201208 Trollhättan Anna-Lena Andersson Trafikverket i Trollhättan Foto: Joachim Nywall

Kan självmord i trafiken planeras bort?

6 frågor. En tredjedel av alla människor som dör vid väg, järnväg och broar gör det på grund av att de tar sina egna liv.

Transportarbetarens logga

Professor: ”El enda hållbara lösningen för vägtransporter”

Åkeri. För att nå klimatmålet krävs eldrivna vägtransporter. Den slutsatsen drar Maria Bratt Börjesson i en ny rapport. Hon vill att staten tar ansvar för utbyggnad av elnät längs vägarna.

Cykelväg hindrar 74-tonsbilar

Åkeri. Runt tolv procent av de statliga vägarna tillåter numera tyngre lastbilar. Bra, tycker lastbilschauffören Petra Åhlén och hennes chef. Ända till hon förstorade upp kartan och såg att en liten snutt av E18 hindrar hennes rutt med 74-tonsbilen. Orsak: en cykelbana.

Trevlig sommar!

Transportarbetaren önskar en skön sommar till alla läsare, både på arbete och semester! Redaktionen är ledig och åter på plats den 2 augusti. Men missa inte vår efterlysning…

Är du med i facket? Transportarbetarens Vendela Engström, Lilly Hallberg och två reportrar till frågade alla chaufförer de hann med under en dag i Ödeshög.

Lastbilsförare populära att möta

Undersökning. Vägens riddare är omtyckta i trafiken. Lastbilschaufförer får gott betyg av medtrafikanterna, visar en Sifo-undersökning. Minst omtyckta är cyklister och personer på elsparkcykel.

Almedalen 2021
Emma Brodin Almedalen

Transportare om välfärd, arbete och politikertal i Almedalen

Politik. LO-tv sänder live under årets korta, digitala Almedalsvecka. På måndagen pratade Transports Tommy Wreeth om vilka välfärdsfrågor som väger tyngst – och vikten av att regeringen får ordning på LAS.

Natten till den 15 april utbröt en brand vid gummiverkstaden i Malå. Värden för 30 miljoner kronor förstördes.

Efter branden: Nya tag i lånade lokaler

Gummiverkstad. I mitten av april eldhärjades gummiverkstaden i Malå, en koncern som servar allt från personbilar till enorma gruvtruckar på 150 ton. Värden för omkring 30 miljoner kronor gick upp i rök.

Nya lagar att följa!

Lagstiftning. Böter direkt för buskörning med vattenskoter och hög musik. Och ny beräkning av bilförmån. Från den 1 juli gäller en rad nya lagar och regler.

I Teg i Umeå ligger stationen som kan bli den första OKQ8-mack som håller öppet, utan personal på plats, nattetid. Tanken är att kunderna ska logga in med mobilt bank-id och handla själva. Foto: Justina Öster

OK hakar på trend med obemannade butiker

Bensinmack. På en rad orter i landet kan invånarna handla mat dygnet runt, i obemannade butiker. En sådan affär öppnades nyligen i Malå. I Umeå planerar OK Västerbotten för en mack utan personal nattetid. Tanken är att kunderna ska låsa upp dörren själva, med mobilt bank-id.

Fordonsprogrammet
Rasmus Johansson och Anton Norén Ovesson efterlyser fler vuxna i den praktiska delen på transportutbildningen.

Transportelever larmar om lärarbrist i Karlshamn

Yrkesutbildning. Helt uteblivna lektioner i centrala moment och väntan, väntan, väntan – elever och föräldrar har reagerat på hur det fungerar på transportutbildningen vid gymnasiet i Karlshamn. Lärartätheten är alarmerande låg jämfört med andra skolor.

Skolansvarig: ”Tar allvarligt på kritiken”

Yrkesutbildning. Christina Jonsson är rektor på Vägga Gymnasieskola, med ansvar för fordons- och transportprogrammet. Som huvudman bär hon ansvaret om något skulle hända också ute vid Asarum. Och hon tar synpunkterna från eleverna på allvar.

VFG:s vd: ”Delar inte bilden”

Genmäle. Efter att Transportarbetaren gått i tryck, och artiklarna publicerats på webben, har Lisa Eriksson – vd för utbildningsbolaget VFG – svarat. Här publicerar vi hennes genmäle på kritiken.

”Seriösa bolag chanslösa i upphandling”

Taxi. Nystartade taxibolag utan vare sig referenser eller trafiktillstånd vann upphandlingen av samhällstrafiken i Region Gävleborg. Det hävdar Transport och stora bolag som gör enad front mot prisdumpningen.

HF driver tvist till Europadomstolen

Arbetsrätt. I våras förlorade Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet en tvist i Arbetsdomstolen. I domen bekräftas att Transports avtal, som är det först tecknade, är det som alltid har företräde. Nu tar HF frågan vidare till Europadomstolen. Det oroar Transport.

Cabotagefusk blir dyrare

Åkeri. Nyligen friades DHL i hovrätten i en tvist om beställaransvar. Knäckfrågan handlade om hur cabotagetransporter ska definieras. I dag presenterade regeringen flera förslag på lagskärpningar. Bland annat högre böter.