Högertrafik
Close
Först när Sverige gick över till högertrafik fick vi hastighetsgränser utanför tätorterna. Bild från tidningen 1967.
Close

Påsk först med fartbegränsning

Trafik. Påsken är en av de stora trafikhelgerna. Och också en av de första helger med hastighetsbegränsning utanför tätorter, infört för att minska olyckorna. Transportarbetaren tittade i backspegeln för att se vad som gällde tillåten fart tidigare – en av våra mest lästa artiklar på webben de senaste åren.

(ursprungligen publicerad 2019-08-02)

Hastighetsgränser – en kort historia

Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Skylten ”hastighetsbegränsning upphör” plockades ner permanent på de flesta håll i samband med omläggningen till högertrafik 1967. Formellt försvann den i januari 1970. Men först ett år senare beslutades om en högsta tillåtna hastighet, som kunde tillåtas på motorvägar: 130 kilometer i timmen. Två år senare sänktes den gränsen till 110.

Hur var det då tidigare? Ja, skylten om att hastighetsbegränsning upphör kallades ibland fri fart-skylten. I dag är det i Europa bara Tyskland som inte har fartbegränsning på alla större vägar, där är det fortfarande fri fart på autobahn. Men detsamma gällde under flera årtionden också i Sverige och inte bara på motorvägar.

I Sverige hade det sedan 1907 funnits generella hastighetsgränser. Då blev det i tätorter tillåtet att köra högst 15 kilometer i timmen dagtid, 10 efter att solen gått ner. Efter 15 år höjdes gränsen: Det blev tillåtet att köra 35 kilometer i timmen i tätbebyggda samhällen. För vägar utanför infördes en maxgräns på 45 kilometer i timmen. Men ofta var vägarna så dåliga att det inte gick att komma upp i den hastigheten.

År 1930 avskaffades hastighetsgränserna helt. I stället införde Kungliga väg och vattenbyggnadsstyrelsen, föregångaren till Vägverket, regeln att förare inte skulle köra fortare än att de kunde stanna inom den sträcka av vägen som de såg.

Med den ökade bilismen blev dessa regler ohållbara. På 1950-talet infördes åter angivna maxhastigheter för tätorter; 50 kilometer i timmen. De många olyckorna i dåtidens trafik gjorde dock att det blev nödvändigt med tillfälliga hastighetsbegränsningar vid storhelger som påsk.

– Under lång period fanns underförstått en idé om att mobiliteten har ett pris i döda och skadade. Det har vi helt gått ifrån, säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket.

I dag gäller nollvision: Ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikverket ansvarar för att samordna det arbetet.

– Nollvisionen innebär inte en motsättning mellan framkomlighet och säkerhet, säger Maria Krafft.

Under det gångna halvseklet har trafiksäkerheten ökat väsentligt. 1966, året före högertrafikomläggningen, infördes obligatorisk bilbesiktning. Det året dog 1 313 personer i trafiken, förra året var det 325 personer som dog till följd av trafikolyckor. Säkrare fordon och bättre vägar är viktiga förklaringar till att dödstalen gått ner.

Statliga Trafiksäkerhetsverket, inrättat 1968, tog en rad beslut som ökade trafiksäkerheten: Lag om bilbälte, hjälm för mc-förare, differentierade hastighetsgränser och lag på varselljus.
Men hela tiden har hastigheten varit en central fråga i säkerhetsarbetet.

– Om alla höll hastigheten skulle 100 liv om året räddas. Överhastigheten leder också till utsläpp av 320 000 ton koldioxid om året, lågt räknat, säger Maria Krafft.

Hon framhåller att hastighetsreglerna alltså både handlar om trafiksäkerhet och är en klimatfråga.

– Regler behövs, människan har dålig riskuppfattning när det gäller hastighet. Den enskilda kan inte bedöma faran i alla situationer.

Trafikverket fortsätter att anpassa hastighetsgränserna. Sedan 2008 har verket arbetat med att justera hastigheterna på statliga vägar. Fram till mitten av 2020-talet kommer sammanlagt cirka 120 mil få höjd hastighetsgräns och cirka 425 mil få lägre hastighetsgräns.

I år planerar verket att höja hastighetsgränsen från 90 till 100 kilometer i timmen på nio mil som bedöms ha god säkerhetsstandard. Generellt betyder det att vägen är mötesfri, har mitträcke, för hastigheter högre än 80 kilometer i timmen. Samtidigt vill Trafiksäkerhetsverket sänka hastigheten från 90 till 80 kilometer i timmen på 111 mil väg.

– Det är fler vägar som får sänkt gräns än som får höjd, men trafikflödet på de mittseparerade vägarna är betydligt större, säger Maria Krafft.

Om Trafikverkets plan går igenom börjar de nya hastigheterna gälla från och med november i år.

Hastighetsgränser
Ändrad hastighet, exempel från Trafikverket 2018.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Carl:
    10 oktober, 2024

    Många verkar inte veta att hastighetsbegränsing innebär HÖGSTA tillåtna hastighet. I visst fall är det inte lämpligt att köra så fort.
    En frontalkrock upp till 65 km/h klarar man sig bra i en modern bil. I 80 km/h är det betydlig värre.

  2. Kjell:
    5 maj, 2024

    Dagligen möter jag omkörare som tar sig rätten att köra om alla dessa 30 fordon, detta kan inte hålla i längden, har vi fått rätten att köra en hastighet på vägen låt oss då få hålla den utan för många bromsklossar, det känns som ett medvetet val från myndigheter, att sänka hastigheten med dessa fordon, "men ett farligt val".

  3. Lena Hjelte:
    24 mars, 2022

    Hej! En bra artikel men denna fråga borde tas upp mer på "nyheterna", för att få människor att förstå betydelsen av hastigheten när det gäller säkerhet OCH MILJÖN.
    Jag har under den sista månaden flyttat och gjort transporterna själv eftersom jag måste magasinera mitt bohag på olika ställen då jag just nu endast har min husvagn att bo i.
    Jag har alltså kört med släp och husvagn och har ställt min farthållare på begränsning till 82 km/tim. Jag har gjort två viktiga noteringar. 1) Bränsleförbrukningen minskar enormt på grund av att 82 km inte överskrids och att hastigheten hålls jämn 2) jag blir omkörd på 80 - sträckorna och betraktas som paria på vägar med högre maxhastighet. Många bilister tror att hastighetsskylten anger en påbjuden hastighet!
    När det gäller vem som har ansvaret för hastigheten på vägen tror jag att det vore bra om det gjordes en kampanj om rollfördelningen - att Trafikverket sätter maxhastighet baserad på vägens beskaffenhet och att Länsstyrelsen kan anpassa hastigheten nedåt efter strukturella faktorer som bebyggelse.
    Jag förordar alltså en kunskapshöjande kampanj!
    Med vänlig hälsning
    Lena Hjelte

  4. Lilly Hallberg:
    2 augusti, 2021

    Tack för påpekandet! Då får vi förtydliga; Tyskland är det enda land som i dag tillämpar fri fart.

  5. Ulf:
    30 juli, 2021

    Isle of man har fri fart också, så fel att ni skrev att bara Tyskland har det!

Lästips:

1945 invigdes Riksväg 6, ”Rikssexan” i folkmun, och 1962 bytte vägen namn till E3:an. Först 1992 blev det E20. Foto: Pernilla Ahlsén

Privata lösningar för statliga vägar?

Vägtrafik. Regeringen har tillsatt en utredare som ska se över ”alternativa modeller för finansiering av infrastrukturprojekt”. Transport har uttryckt kritik mot att privata intressen ska vara med och bestämma om satsningar på statliga vägar.

Plogbilarna rings ut alldeles för sent!

Åkeri. I november förra året gick infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) och Trafikverket ut och lovade bättre väghållning efter fjolårets snökaos. Men luttrade timmerbilsföraren Jan-Åke Persson har inte märkt någon skillnad.

Lastbil på väg

Polisen fokuserar på yrkestrafik

Vägtrafik. Den här veckan pågår en av Polisens trafikveckor. Det betyder extra fokus på kontroll av yrkestrafiken i hela landet.

Miljöarbetaren Cecilia räddade liv

När en man föll ihop var miljöarbetaren Cecilia Eliasson snabbt ute och gjorde hjärt- och lungräddning. Det räddade mannens liv.

Containrar i Helsingborgs hamn

Transportmedlemmar fick brev hem – kallades strejkbrytare

Konflikt. Under Hamnarbetarförbundets strejkdagar har Transports medlemmar jobbat på som vanligt, eftersom de har ett gällande kollektivavtal. Flera medlemmar har fått brev hem och kallats strejkbrytare och andra har fått klistermärken med svartfötter uppsatta på sina skåp.

Med koll på jobben i sommarland

Facket. Återvinningscentraler, glasskiosker, färjeläger, butiker, glasskiosker – traditionsenligt veckorna efter midsommar är folk från LO ute och möter unga på arbetsplatserna. För råd, tips och frågor om anställningsvillkor.

Den svenska modellen: stabil organisationsgrad

Rapport. LO-facken har fortsatt färre medlemmar än före pandemin. Men organisationsgraden är stabil. Och sett till hela arbetskraften ökade antalet yrkesaktiva fackmedlemmar 2024.

Finnair flygplan

Finsk flygstrejk den 2 juli

Konflikt. Den andra juli går markpersonal på Helsingfors-Vanda flygplats ut i strejk. Stridsåtgärden är en i raden av flygrelaterade konflikter i Finland under 2025.

Avtal 2025

Nytt avtal i tid för biluthyrare

Biluthyrning/Almega. Transport har tecknat ett nytt, tvåårigt avtal för anställda vid biluthyrningsföretag. Det ger löneökningar på upp till drygt 2 000 fördelat under avtalsperioden.

Privata lösningar för statliga vägar?

Vägtrafik. Regeringen har tillsatt en utredare som ska se över ”alternativa modeller för finansiering av infrastrukturprojekt”. Transport har uttryckt kritik mot att privata intressen ska vara med och bestämma om satsningar på statliga vägar.

Avtal 2025

SAS-klubbar satsade på höjda traktamenten

Kabin. Midsommarveckan tecknades de sista lokala bilagorna för flygets kabinpersonal. För tre av dem krävdes medling innan någon överenskommelse kunde nås."Det blev okej. Men man vill alltid ha mer", säger Lennart Selggren, ordförande för Transports klubb på SAS SK.

Offentliga upphandlingar

Domstol stoppar nya avtal

Servicetrafik. Med omedelbar verkan stoppade förvaltningsrätten före midsommar Region Kalmar från att teckna nya avtal om färdtjänst, skolskjutsar och sjukresor. Den pågående upphandlingen har kritiserats för att riskera slå ut mindre taxiföretag.

Avtal 2025
Flygvärdinna i mittgången på ett passagerarplan

Tio klubbar inom kabin klara

Kabin. Efter mycket arbete där även inslag av medling förekommit har Transport och Svenska Flygbranschen nu tecknat lokala avtal på tio olika företag. Det preliminära centrala avtalet är därmed permanent.

Avtal 2025
Närbild på ett däckbyte.

Stora förändringar med nytt gummiavtal

Gummiverkstadsavtalet. Schemalagda lördagar, ob, nytt 8-årssteg i lönetrappan – det nya, tvååriga avtalet innehåller flera grundläggande förändringar för anställda på däckverkstäder. Och ger upp till 2 400 kronor mer i lön under perioden.

Långa fängelsestraff i Think Pink-målet

Miljöbrott. Fängelse i sex år. Det blev straffet för den huvudmisstänkta kvinnan i Think Pink-härvan. Ytterligare fem personer döms till fängelse för kriminell avfallshantering med kopplingar till återvinningsbolaget.

Taxiföretag stoppat – levde inte upp till avtal

Servicetrafik. Felaktiga löner och synen på avtalade villkor fick facket att reagera. Nu har Region Gävleborg avslutat avtalet med ett av trafikföretagen som vunnit upphandling av skolskjutsar, sjukresor och färdtjänst.