Högertrafik
Close
Först när Sverige gick över till högertrafik fick vi hastighetsgränser utanför tätorterna. Bild från tidningen 1967.
Close

Påsk först med fartbegränsning

Trafik. Påsken är en av de stora trafikhelgerna. Och också en av de första helger med hastighetsbegränsning utanför tätorter, infört för att minska olyckorna. Transportarbetaren tittade i backspegeln för att se vad som gällde tillåten fart tidigare – en av våra mest lästa artiklar på webben de senaste åren.

(ursprungligen publicerad 2019-08-02)

Hastighetsgränser – en kort historia

Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Skylten ”hastighetsbegränsning upphör” plockades ner permanent på de flesta håll i samband med omläggningen till högertrafik 1967. Formellt försvann den i januari 1970. Men först ett år senare beslutades om en högsta tillåtna hastighet, som kunde tillåtas på motorvägar: 130 kilometer i timmen. Två år senare sänktes den gränsen till 110.

Hur var det då tidigare? Ja, skylten om att hastighetsbegränsning upphör kallades ibland fri fart-skylten. I dag är det i Europa bara Tyskland som inte har fartbegränsning på alla större vägar, där är det fortfarande fri fart på autobahn. Men detsamma gällde under flera årtionden också i Sverige och inte bara på motorvägar.

I Sverige hade det sedan 1907 funnits generella hastighetsgränser. Då blev det i tätorter tillåtet att köra högst 15 kilometer i timmen dagtid, 10 efter att solen gått ner. Efter 15 år höjdes gränsen: Det blev tillåtet att köra 35 kilometer i timmen i tätbebyggda samhällen. För vägar utanför infördes en maxgräns på 45 kilometer i timmen. Men ofta var vägarna så dåliga att det inte gick att komma upp i den hastigheten.

År 1930 avskaffades hastighetsgränserna helt. I stället införde Kungliga väg och vattenbyggnadsstyrelsen, föregångaren till Vägverket, regeln att förare inte skulle köra fortare än att de kunde stanna inom den sträcka av vägen som de såg.

Med den ökade bilismen blev dessa regler ohållbara. På 1950-talet infördes åter angivna maxhastigheter för tätorter; 50 kilometer i timmen. De många olyckorna i dåtidens trafik gjorde dock att det blev nödvändigt med tillfälliga hastighetsbegränsningar vid storhelger som påsk.

– Under lång period fanns underförstått en idé om att mobiliteten har ett pris i döda och skadade. Det har vi helt gått ifrån, säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket.

I dag gäller nollvision: Ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikverket ansvarar för att samordna det arbetet.

– Nollvisionen innebär inte en motsättning mellan framkomlighet och säkerhet, säger Maria Krafft.

Under det gångna halvseklet har trafiksäkerheten ökat väsentligt. 1966, året före högertrafikomläggningen, infördes obligatorisk bilbesiktning. Det året dog 1 313 personer i trafiken, förra året var det 325 personer som dog till följd av trafikolyckor. Säkrare fordon och bättre vägar är viktiga förklaringar till att dödstalen gått ner.

Statliga Trafiksäkerhetsverket, inrättat 1968, tog en rad beslut som ökade trafiksäkerheten: Lag om bilbälte, hjälm för mc-förare, differentierade hastighetsgränser och lag på varselljus.
Men hela tiden har hastigheten varit en central fråga i säkerhetsarbetet.

– Om alla höll hastigheten skulle 100 liv om året räddas. Överhastigheten leder också till utsläpp av 320 000 ton koldioxid om året, lågt räknat, säger Maria Krafft.

Hon framhåller att hastighetsreglerna alltså både handlar om trafiksäkerhet och är en klimatfråga.

– Regler behövs, människan har dålig riskuppfattning när det gäller hastighet. Den enskilda kan inte bedöma faran i alla situationer.

Trafikverket fortsätter att anpassa hastighetsgränserna. Sedan 2008 har verket arbetat med att justera hastigheterna på statliga vägar. Fram till mitten av 2020-talet kommer sammanlagt cirka 120 mil få höjd hastighetsgräns och cirka 425 mil få lägre hastighetsgräns.

I år planerar verket att höja hastighetsgränsen från 90 till 100 kilometer i timmen på nio mil som bedöms ha god säkerhetsstandard. Generellt betyder det att vägen är mötesfri, har mitträcke, för hastigheter högre än 80 kilometer i timmen. Samtidigt vill Trafiksäkerhetsverket sänka hastigheten från 90 till 80 kilometer i timmen på 111 mil väg.

– Det är fler vägar som får sänkt gräns än som får höjd, men trafikflödet på de mittseparerade vägarna är betydligt större, säger Maria Krafft.

Om Trafikverkets plan går igenom börjar de nya hastigheterna gälla från och med november i år.

Hastighetsgränser
Ändrad hastighet, exempel från Trafikverket 2018.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lena Hjelte:
    24 mars, 2022

    Hej! En bra artikel men denna fråga borde tas upp mer på "nyheterna", för att få människor att förstå betydelsen av hastigheten när det gäller säkerhet OCH MILJÖN.
    Jag har under den sista månaden flyttat och gjort transporterna själv eftersom jag måste magasinera mitt bohag på olika ställen då jag just nu endast har min husvagn att bo i.
    Jag har alltså kört med släp och husvagn och har ställt min farthållare på begränsning till 82 km/tim. Jag har gjort två viktiga noteringar. 1) Bränsleförbrukningen minskar enormt på grund av att 82 km inte överskrids och att hastigheten hålls jämn 2) jag blir omkörd på 80 - sträckorna och betraktas som paria på vägar med högre maxhastighet. Många bilister tror att hastighetsskylten anger en påbjuden hastighet!
    När det gäller vem som har ansvaret för hastigheten på vägen tror jag att det vore bra om det gjordes en kampanj om rollfördelningen - att Trafikverket sätter maxhastighet baserad på vägens beskaffenhet och att Länsstyrelsen kan anpassa hastigheten nedåt efter strukturella faktorer som bebyggelse.
    Jag förordar alltså en kunskapshöjande kampanj!
    Med vänlig hälsning
    Lena Hjelte

  2. Lilly Hallberg:
    2 augusti, 2021

    Tack för påpekandet! Då får vi förtydliga; Tyskland är det enda land som i dag tillämpar fri fart.

  3. Ulf:
    30 juli, 2021

    Isle of man har fri fart också, så fel att ni skrev att bara Tyskland har det!

Lästips:

Ny front på lastbilar kan rädda liv

Teknik och trafik. En ny stötdämpande lastbilsfront kan mildra personskador och rädda liv – vid en krock mellan en personbil och en lastbil. Forskare vid Chalmers har konstruerat en prototyp som Trafikverket krocktestat, med positivt resultat enligt myndigheten.

Usel väghållning hotar knäcka yrkesförare

Vägtrafik. Växlande väderlek har lett till ovanligt många potthål och isiga vägar i år. Trafikverket varnar nu för att bilar kan skadas. Men inte bara fordon går sönder – vägstandarden knäcker yrkeschaufförer.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Tuff väg väntar framtidens transportsystem

Teknik och trafik. Underhåll framför nyinvesteringar, effektivare koll på kostnader och klimatanpassning. Det är några inriktningar i Trafikverkets underlag för transportsystem på lång sikt.

”Tre truckolyckor inträffar varje dag”

Lager. Att manövrera en truck är ett precisionsarbete. Så se upp med truckutbildningar på en eller ett par dagar. Saknar du tidigare erfarenhet tar det längre tid än så, varnar Maria Themptander på Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Det är oklart vad just den här Mercedesen väger. Vad vi vet är att den går på el.

Tyngre fordon med B-körkort?

Teknik och trafik. Snart kan vissa B-kortsförare få köra fordon som väger upp till 4,25 ton. Men det förutsätter att fordonen går på alternativa bränslen.

Säkerhetskontrollen på Arlanda. Foto: Justina Öster

Avarn hotas av vite på 100 000

Arbetsmiljö. Transports skyddsombud larmade Arbetsmiljöverket om brister i arbetsmiljön. Efter en inspektion riskerar bevakningsbolaget Avarn Security 100 000 kronor i vite om åtgärder inte vidtas i den nya säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Helsingborgs hamn vill säga upp två

En privat säkerhetskonsult har undersökt fyra hamnarbetares koppling till en brottsmisstänkt kollega. Nu vill bolaget säga upp två av arbetarna, något Helsingborgs Dagblad var först att berätta.

Månadens avdelning
Transports avdelning 19 i Västerås.

Facklig närvaro främst

Transport. Högt i tak och full fart – förhandlingar, möten med medlemmar, en Startpunktsutbildning och någon som är på språng ut. Det händer mycket hos avdelning 19 och det mesta handlar om aktiviteter utanför kontoret i Västerås.

Ukrainska kvinnor utbildas till lastbilsförare

Åkeri. Det är brist på mycket i krigsdrabbade Ukraina – särskilt på lastbilschaufförer. För att fylla ut tomrummet efter landets många inkallade män och hålla samhället i gång har 24 kvinnor i Kiev gått en förarutbildning för C-kort. Nu skalas utbildningen upp och fler utbildas.

På säker väg. Eleverna på Södra Vikens program går på skolan som nyligen utsetts till Sveriges bästa transportskola.

Unga om transportbranschen: Helt rätt

Utbildning. När över 1 000 transportelever svarade på hur de ser på branschen och framtiden blev det toppbetyg. Och nästan nio av tio tycker att utbildningen ger rätt kunskap.

Samtrans-åkerier bryter mot kollektivavtal

Taxi. Samtrans-chaufförer som enbart kör samhällsbetalda resor har rätt till månadslön på mellan 26073 och 27004 kronor enligt kollektivavtalet. Men så är det inte för majoriteten av de Transportarbetaren talat med.

”Risk att sjuka människor hamnar i kläm”

Sjukförsäkring. – Vi vet ju att sjukförsäkringen inte fungerade tidigare, många hamnade i kläm just för att de inte var färdigrehabiliterade. Att då återgå till det systemet verkar rätt huvudlöst. Så kommenterar Transport försäkringsombudsman Pia Edvall utredningen som föreslår skärpta regler för sjukskrivna.

Strängare regler vid sjukskrivning föreslår utredning

Sjukförsäkring. (UPPDATERAD) Skärp reglerna i sjukförsäkringen och återgå till strängare bedömningar för att få sjukpenning längre än ett halvår, föreslår en statlig utredning. En farlig tillbakagång till ”de rättsosäkra och otrygga system som gällde innan 2021”, kommenterar LO-ordförande Susanna Gideonsson.

Filmstjärnan Jean-Claude Van Damme gör sin klassiska ”split” mellan två Volvo-lastbilar. Screenshot reklamfim Volvo trucks.

Tio år sen Van Damme slog rekord med Volvo

Årsdag. Det är en av de mest spektakulära reklamfilmerna någonsin: Filmstjärnan Jean-Claude Van Damme gör sin klassiska ”split” mellan två Volvo-lastbilar. Nu är det tio år sen den slog rekord på Youtube.

Närbild på ett däckbyte.

Kontroller avslöjade däckbytare

Däckverkstad. Hos nära hälften av företagen fanns brister i kassaregistret eller hanteringen av den obligatoriska personalliggaren. Det visar Skatteverket omfattande extrakontroll av verkstäder i samband med däckskifte i höstas.

CSG-anställda har inte fått sin lön

Bevakning. Väktare och ordningsvakter som jobbar på CSG har inte fått sin lön. Företaget är i rekonstruktion och lönekontoret hänvisar till statliga lönegarantin och länsstyrelsen.