Anläggning. Svevia och Infranord bildades för att öka konkurrensen och sänka priserna i anläggningsbranschen. Det lyckades inte helt, enligt en ny granskning från Riksrevisionen.

Det var 2010 som riksdagen beslutade att dåvarande Vägverket produktion och Banverket produktion skulle bolagiseras. Eftersom Vägverket och Banverket var både beställare och utförare ansågs konkurrensen drabbas negativt. Därför skapades i stället två statligt helägda aktiebolag: SveviaAB och Infranord AB. Målen var bland annat ökad konkurrens, ökad produktivitet och att bolagen skulle nå nya kundgrupper utanför staten. 

Riksrevisionens granskning visar att målen bara delvis uppnåtts. Rapporten visar att aktörer med god kunskap har haft ett närmast ointagligt försprång vid upphandlingar och därmed klarat av att lägga låga men lönsamma anbud vid ett flertal tillfällen. Enligt rapporten finns det indikationer på att Svevia lägger sig 23 procent under konkurrenterna vid Trafikverkets upphandlingar. 

Ett viktigt mål för bolagiseringen var att få till en bättre konkurrens på marknaden. Men i de två bolagens fyra delmarknader är det bara för investering järnväg som konkurrensen har blivit bättre. 

Hur gick det med priserna då? De sköt i höjden efter bolagiseringen och har ökat dubbelt så mycket som de generella konsumentpriserna. Exakt vad det beror på är inte fastställt, men anläggningsbranschen påverkas mycket av priser på drivmedel och metall. 

Varken Svevia eller Infranord behöver statliga anslag, de tjänar sina egna pengar. Men inte tillräckligt, om man ska utgå från de avkastningsmål som regeringen beslutat om. Svevia har klarat målen under 7 av 14 år, medan Infranord klarade det enbart tre gånger. Bolagen säger att det är olönsamma projekt som är huvudsakliga förklaringen. Riksrevisionen konstaterar dock att Svevia inte utvärderar sina åtgärder mot olönsamma projekt tillräckligt väl.