Förslag om rimligare bedömningar av ersättning till sjuka

Sjukförsäkring. Mindre tryck på sjukskrivna att lämna sina jobb för att söka andra. Och bättre möjligheter till rehabilitering. Det är några av inslagen i utredningen om förändringar av sjukförsäkringen som lades fram i dag.

Förslagen presenterades i ett delbetänkande, som regeringen beställt. Mottagare var socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Översynen av reglerna syftar till att skapa en ”mer begriplig, trygg och flexibel sjukförsäkring med plats för rehabilitering”.

Bakgrunden är en allt starkare kritik mot att sjuka och arbetsskadade får sin sjukpenning indragen från försäkringskassan efter 180 dagar (sex månader). De hänvisas i stället till arbetsförmedlingen och uppmanas att ta, vad som nu kallas, normalt förekommande arbete på den normala arbetsmarknaden.

Utredaren Claes Jansson har ett förflutet på fackens gemensamma juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd, som hjälper medlemmar vid tvister med arbetsgivare. Där har antalet fall med sjuka som överklagat att deras sjukpenning dragits in ökat dramatiskt. Byrån hävdar att sjuka i dag hänvisas till ”hitte-på-jobb”, arbeten som inte existerar på arbetsmarknaden.

Claes Janssons inställning är att det behövs ny lagstiftning för att göra sjukförsäkringen mer rättssäker. Så att människor vet vad som gäller.

– Kraven på omställning till annat arbete måste bli mer rimliga och rehabiliteringen stärkas. Ärenden behöver också utredas bättre och besluten göras mer begripliga för de försäkrade. Kraven på omställning kan heller inte vara de samma för äldre som för yngre förvärvsarbetande, sa han vid en presskonferens.

Samtidigt talade socialförsäkringsministern om att skapa en försäkring med ”högt förtroende i befolkningen”:

– När man är sjuk och inte kan jobba ska försäkringen ge människor stöd och trygghet att komma tillbaka till jobbet. Jag välkomnar den här utredningen, sa Ardalan Shekarabi .

Här är några av förslagen, i korthet:

  • Bedömningen av arbetsförmågan mot en bredare arbetsmarknad ska göras mot ett angivet normalt förekommande arbete. Ett existerande jobb som exempelvis miljöarbetare eller lastbilsförare och inte arbeten med allmänna kriterier som till exempel ett stillasittande arbete utan stress där du bara behöver använda vänster arm.
  • Personer som är mellan 62 och 65 år ska alltid få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos arbetsgivaren, oavsett hur länge de har haft nedsatt arbetsförmåga. Det kan innebära att man högre upp i åldrarna kan få jobba kvar på företaget på deltid och få ersättning från försäkringskassan på viss tid. I dag tvingas äldre ibland att gå i pension i förtid för att försörja sig.
  • Undantagen från att arbetsförmågan ska bedömas mot en bredare arbetsmarknad utvidgas. När människor bedöms kunna återgå i tjänst efter sjukdom/skada/rehabilitering ska de inte tvingas söka andra jobb utan få behålla ersättningen.
  • Det ska bli lättare att beviljas rehabiliteringsersättning för att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabmottagningar vittnar i dag om att sjuka/skadade tvingas lämna pågående rehabilitering för att försäkringskassan inte beviljar ersättning.

Robert Sjunnebo är enhetschef i försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd och har suttit med i en referensgrupp till utredningen. Han är positiv till förslagen.

Får vi en trygg, förutsägbar och rättvis sjukförsäkring nu?

– I utredningsdirektiven fanns inte utrymme för att förändra rehabiliteringskedjan i grunden. Inte heller att ta hänsyn till exempelvis utbildningsnivå när försäkringskassan beslutar vilka arbeten man bedöms ha arbetsförmåga att klara.

Rehabkedjan innebär att kassan beslutar om ersättning ska utgå eller inte vid bestämda tidsgränser. Efter 90 sjukdagar, 180, 365 och 355 sjukdagar.

Med den invändningen anser Sjunnebo att sjukförsäkringen, om den ändras enligt förslagen, kommer att bli ”väldigt mycket bättre än dagens system”.

– Både handläggarna på kassan och de försäkrade kommer att känna till vad arbetsförmågan ska prövas emot, inte något hitte-på. Det blir också lättare för läkaren att veta vilka uppgifter som kassan behöver och förklara varför ”Kalle” inte kan utföra ett lagerarbete till exempel.

– I den bästa av världar kan det leda till att försäkringskassan och arbetsförmedlingen får större samsyn och att människor inte hamnar mellan stolarna. För frisk för att vara sjukskriven och för sjuk för att arbeta, säger Robert Sjunnebo.

Han ser framför sig en ”betydligt mänskligare rehabkedja”, där man tar större hänsyn till människor som är på väg tillbaka till sin arbetsplats.

Den 30 april 2020 ska utredningen lägga fram sitt slutbetänkande, men de viktigaste förändringarna presenterades i dag, enligt Robert Sjunnebo.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Jag tycker om ge service och har stor respekt för äldre och funktionshindrade personer”, säger Serpil Tumer.

Serpil skolade om sig till omsorgschaufför

Taxi. Serpil Tumer har jobbat som frisör, städerska, undersköterska, barnskötare och på dagverksamhet för funktionshindrade barn. Arbetsförmedlingen tipsade om en utbildning och nu har hon både taxiförarlegitimation och jobb – inom serviceresor.

Doctor physician consulting with male patients in hospital exam room. Men's health concept.

Försämra inte sjukförsäkringen!

Debatt. Nyligen presenterades förslag på kraftiga försämringar av sjukförsäkringen – och SD-regeringen tar nu förslagen vidare. Detta trots att regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraterna, lovat att inga försämringar skulle göras i sjukförsäkringen när de ingick Tidöavtalet.

Transportarbetarens logga

”Risk att sjuka människor hamnar i kläm”

Sjukförsäkring. – Vi vet ju att sjukförsäkringen inte fungerade tidigare, många hamnade i kläm just för att de inte var färdigrehabiliterade. Att då återgå till det systemet verkar rätt huvudlöst. Så kommenterar Transport försäkringsombudsman Pia Edvall utredningen som föreslår skärpta regler för sjukskrivna.

Omöjliga körtider pressar förare

Servicetrafik. Det är fortsatt stora problem med det nya bokningssystem som införts i Östergötland. Värst är de orealistiska körtiderna. Färdtjänstförare upplever att stressen hotar att knäcka dem – och offra säkerheten.

Kabinpersonalens klubbar
Lou Fermisson, ordförande på Transportklubben vid AAP, Danijel Kovacic, ordförande för Norwegians Transportklubb och Ekaterina Parenkova som håller i klubban på Eurowings kraftsamlar för att förbättra arbetsvillkoren för kabinpersonalen.

”Vi vill att företagen ska lyssna på oss”

Flyg. Höjd lön efter sänkningen under pandemin. Att företaget lyssnar på oss och behandlar oss rättvist. Bättre scheman och mindre helgjobb. Rätt till ob-­ersättning. Det är några av frågorna som de fackligt engagerade vid Transports nya kabinklubbar vill driva.

Flygplan som lyfter

Tidsfrist för organisering av kabinpersonal

Flyg. Än är det inte klart om det blir Transport, Unionen eller bägge facken som ska organisera och teckna kollektivavtal för flygets kabinpersonal – flygvärdinnor och flygvärdar. Men nu har förbunden i alla fall enats om att träffas för konkreta överläggningar i frågan.

Det påverkar facklig anslutning

Facket. Av arbetarna i Sverige är i dag 58 procent med i ett fackförbund, bland tjänstemän 73 procent. Historiskt har klyftan aldrig varit så stor. Det slås fast i en rapport om orsaker till utvecklingen med sjunkande antal medlemmar i LO-förbunden och den svenska modellen sedd ur ett nordiskt perspektiv.

Så hålls nationaldagsfirandet lugnt

Bevakning/Nöje. Artister, aktiviteter, tivoli, restauranger – firandet den 6 juni på Golfängarna i Sundbyberg har kommit att bli ett av landets största nationaldagsfiranden.

Ansökan om ny utbildning för flygtekniker på Arlanda

Flyg. Flygbranschen har larmat om att fler flygtekniker, flygmekaniker och plåtslagare behöver utbildas för att flygplan och helikoptrar ska kunna lyfta framöver. Nu ansöker Sigtuna kommun om att få starta en yrkeshögskole-utbildning i flygteknik på Arlanda flygplats.

Ny rättegång om kokainsmuggling via hamn

Rättegång. Hamnarbetaren som dömts för inblandning i kokainhärvan i Helsingborg hoppas frias helt i hovrätten. I mitten av juni inleds förhandlingarna i den högre domstolen.

Lastbil på vinterväg, Umeå. Foto: Scandphoto/Shutterstock

Plan för bättre vägunderhåll efter vinterns snökaos

Åkeri. Efter trafikkaoset på bland annat E22 i Skåne i vintras riktade landets yrkeschaufförer och åkerier hård kritik mot bristen på plogning och vägunderhåll. Nu ger regeringen Trafikverket i uppdrag att lägga fram en handlingsplan för bättre väghållning.

Miljözonen körs vidare in i Stockholm

Trafikpolitik. Från och med nyårsafton i år är det stopp för bensin- och dieselbilar i stora delar av Stockholm city. Då införs miljözon klass 3 i en del av centrala Stockholm. Förvaltningsrätten har avslagit Moderaternas begäran om att pausa beslutet.

Tyskarna ville byta till sig amerikanska och brittiska lastbilar som kunde klara vintrarna vid fronten i Ryssland. Foto: Sgt Bill Augustine / U. S. Army

Nazisterna ville byta judar mot lastbilar

Årsdagar. Nu är det 80 år sen en av de mest underliga händelserna under andra världskriget. Nazisterna förde hemliga förhandlingar om att sälja en miljon judar till de allierade västländerna. Priset? 10 000 lastbilar.

Tät Stockholmstrafik, tunga fordon och privatbilister.

”Sänkta dieselpriser hindrar övergång till biodrivmedel”

Klimat. HVO100 är ett förnybart alternativ till diesel och spelar en viktig roll när det gäller att öka användningen av förnybara drivmedel, minska utsläppen och nå upp till Sveriges klimatmål. Men regeringens sänkning av priserna på diesel och bensin hindrar övergången till gröna drivmedel.

En gul Svevia-lastbil.

Riksrevisionen: Missade mål i bildandet av Svevia

Anläggning. Svevia och Infranord bildades för att öka konkurrensen och sänka priserna i anläggningsbranschen. Det lyckades inte helt, enligt en ny granskning från Riksrevisionen.

1945 invigdes Riksväg 6, ”Rikssexan” i folkmun, och 1962 bytte vägen namn till E3:an. Först 1992 blev det E20. Foto: Pernilla Ahlsén

Transport: Bra att rusta – men inte tillräckligt

Infrastruktur. Transport välkomnar Trafikverkets fokus på att långsiktigt effektivisera och modernisera eftersatt vägunderhåll. Men i sitt remissvar lyfter förbundet också att de planerade satsningarna som föreslås inte är tillräckliga.