I Karlshamns hamn stoppades lastbilschauffören, men hävdar att han inte kände till det stöldgods som tullen fanns i lasten. Trots det dömdes mannen till fängelse i tingsrätten, en dom som är överklagad. (ARKIVBILD)

Rättsfall. Hur mycket behöver en lastbilschaufför känna till om godset som fraktas? Det ska hovrätten nu avgöra sedan en chaufför som dömts till fängelse överklagat. Han fastnade i tullen i Karlshamn med stulen utrustning till solceller, värt över en miljon kronor.

I flera fall i år har lastbilsförare dömts i svenska domstolar för att ha smugglat varor. I flera fall har de också i rätten hävdat att de inte känt till vad de fraktat, och att de bara fått reda på sådant om det gäller farligt eller särskilt skrymmande gods.

På tisdag, den 11 juli, inleds rättegången i hovrätten i Malmö mot den litauiske chaufför som tidigare dömts i Blekinge tingsrätt till fängelse i ett år och fyra månader. Han fastnade i tullen, på väg att köra ombord på färjan i hamnen i Karlshamn.

Först såg allt bra ut i tullens särskilda kontroll, allt var ordentligt packat. Men bakom möbler i släpets ena ände fanns fem pallar, vars innehåll inte fanns upptaget i några papper. Chauffören sa att han bara fått muntligt besked om att de skulle till Litauen med det övriga, deklarerade godset.

Pallarna visade sig innehålla växelriktare för solcellsanläggningar – stulna vid ett inbrott i Skåne förra året och sammanlagt värda 1,1 miljoner kronor.

Mannen nekar till brott. Han förklarade i Blekinge tingsrätt att det ofta tillkommer last som inte är deklarerad, men anser inte att det är hans ansvar så länge godset inte är farligt eller skrymmande. Vilket den stulna utrustningen förvisso inte var. Men tingsrätten dömde honom mot hans nekande ändå till fängelse. En anledning var att det först var i det femte förhöret som lastbilschauffören erkände att han över huvud taget fått med sig extra gods, rapporterar Blekinge Läns Tidning.

Lastbilschauffören är inte tidigare straffad, varken i Sverige eller Litauen, och har valt att överklaga domen till hovrätten över Skåne och Malmö.

Knarksmuggling

Nyligen dömdes en spansk lastbilschaufför i tingsrätten i Helsingborg till sex års fängelse. I början av januari i år fastnade han i tullen i Helsingborgs hamn. När han hade svårt att redogöra för lasten, eller ens tala om vart den skulle, blev tulltjänstemännen misstänksamma. Lastbilen togs ut för noggrannare kontroll.

Med scanner avslöjades att under den lagliga lasten, gipsplattor, fanns dolda utrymmen. I dessa utrymmen fanns över 300 kilo knark, cannabispreparat, med ett värde på gatan på över 38 miljoner kronor.

Lastbilschauffören åtalades för grov narkotikasmuggling. I rättegången erkände han bara att han kört lastbilen, men nekade till brott och hävdade att han inte kände till knarklasten. Enligt tingsrättens bedömning kunde smuggel-utrymmena i fordonet inte gjorts utan chauffören fått reda på det.

Tidningen Proffs skrev i juni i år om att chaufförer blir måltavlor för knarksmugglare, efter att två nederländska tv-journalister gjort ett granskande reportage. De har talat med 50 lastbilschaufförer som fått erbjudanden om att transportera misstänkta föremål. Lastbilar med containrar på väg till Skandinavien eller Storbritannien sägs vara särskilt attraktiva i sammanhanget. Drogpriserna i dessa länder är betydligt högre än i Nederländerna, vilket leder till stora vinster för de kriminella som driver handeln.

I vissa fall har också lastbilschaufförer blivit hotade av misstänkta gängmedlemmar för att hämta visst gods eller blivit stoppade då de kört. Nederländska chaufförer har efterlyst säkrare parkeringsplatser och en särskild ”hotline”-kanal för att kunna rapportera incidenter, skriver Proffs.

Skärpta straff

För två år sedan avgjorde hovrätten i Göteborg det mycket omfattande så kallade Sigma-målet, som rörde narkotikasmuggling i stor skala från Nederländerna till Sverige.

I målet hade 13 personer överklagat domen men hovrätten skärpte straffet för 6 av de som tidigare dömts i tingsrätten. Liksom den lägre domstolen gjorde hovrätten bedömningen att det rörde sig om en storskalig, organiserad verksamhet med ett konstant flöde av narkotika.

Den så kallade huvudmannen i Nederländerna fick straffet höjt till 9,5 år. En man, som bland annat transporterat narkotika inom Sverige och instruerat andra, dömdes till maxstraffet för synnerligen grovt narkotikabrott: 10 års fängelse.

Däremot sänkte hovrätten straffet för den nederländske lastbilschaufför som ”endast agerat kurir” till fängelse i 8 år och 9 månader.

Samtliga inblandade, förutom de som var svenska medborgare när domen föll, dömdes också till utvisning efter avtjänade straff.