Arbetsledaren Göran Ellby på miljöföretaget Urbaser visar en av alla småvägar vid Ängelholms havsbad. Förr tvingades sophämtarna backa på en lång rad småvägar in till villorna. Regionala skyddsombuden Bert Johansson och Bujamin Ismaili diskuterar de nya problemen med ökad kroppslig belastning när miljöarbetarna i stället drar sopkärlen långa sträckor.
Close
Arbetsledaren Göran Ellby på miljöföretaget Urbaser visar en av alla småvägar vid Ängelholms havsbad. Förr tvingades sophämtarna backa på en lång rad småvägar in till villorna. Regionala skyddsombuden Bert Johansson och Bujamin Ismaili diskuterar de nya problemen med ökad kroppslig belastning när miljöarbetarna i stället drar sopkärlen långa sträckor.
Close
Farlig arbetsmiljö

Backa med sopbil tär på psyket

Miljöarbetare. Problemen med tillbud, allvarliga olyckor och dödsfall har stötts och blötts i åratal. Ändå lever sophämtarnas värsta gissel kvar: Att tvingas backa på smala vägar och i trånga bostadsområden. Där skolbarn, fotgängare och cyklister plötsligt kan dyka upp.

Nu går vi in i den mörka årstiden och renhållarnas problem med dålig sikt och bristande belysning ökar. I synnerhet när arbetarna tvingas backa långa sträckor.

Problem vid sophämtning kan i många fall lösas ganska enkelt. Ändå fastnar åtgärderna i tidstuggande papperskvarnar och bollas mellan miljöarbetarna, renhållningsbolagen, facket, fastighetsägarna, upphandlande kommuner och Arbetsmiljöverket. En miljöarbetare vittnar:

– Ingen gör något hur mycket man än rapporterar. Vi har haft ett ärende i fyra år men ingen bryr sig. Några tunnor har vi vägrat ta. Kommunen hävdar att vi måste hämta alla kärl tills ärendet är klart, men det finns inget slutdatum.

En branschkollega berättar om rädslan för att backa på småvägarna vid Ängelholms havsbad:

– Här rör sig mycket folk, barn och cyklar. Värst är det på våren och sommaren, vid första solglimten. Då blir det fullt direkt.

På denna plats slog miljöföretaget Urbaser larm redan hösten 2016 och varnade för riskerna med att backa. Det handlar om stora fyrfacksbilar, 2,6 meter breda, som ska köra på småvägar som mäter cirka 3 meter (i bredd).

Backningen stoppades, men fastnade i en härva av överklaganden. Resultatet är hittills att miljöarbetarna tvingas dra fler kärl längre sträckor. I en redan tung bransch kantad av förslitnings- och arbetsskador.

Vi återkommer till Ängelholm.

Att olyckor med sopbilar är ”alltför vanliga” och också leder till dödsfall slår IVL Svenska Miljöinstitutets fast på sin webbplats (hamtaavfall.ivl.se). Under 1994–2004 inträffade 171 olyckor med backande sopbilar, enligt statistik från Vägverket. Flera av dem skedde i bostadsområden med smala återvänds­gränder, som saknade vändplats.

Risken att råka ut för arbetsolyckor är också större för renhållare än anställda i välkända riskbranscher som bygg- och träindustrin, enligt webbplatsen. (Läs mer om olycksstatistik här.)

Har fått nog

På Transports Malmöavdelning har de regionala skyddsombuden, Bert Johansson och Anders Palmqvist, fått nog. De tar nu krafttag mot den oro och stress att köra på någon, som backningen innebär. Att värna om arbetarnas psykosociala hälsa ingår också i arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar, enligt en av Arbetsmiljöverkets nyare föreskrifter.

– Myndigheten har i flera beslut sagt att backning inte är ett körsätt. Vi måste få bättre koll på hur många olyckor som sker när sophämtarna ändå tvingas backa, säger Bert Johansson med ett förflutet som miljöarbetare.

Anders Palmqvist fyller på med att arbetsmiljöarbetet måste få större tyngd på renhållningsbolagen.

Vi är på rull genom Skåne och har stannat vid ”en gammal surdeg”. En 70–100 meters grusväg som löper fram till en fastighet på landsbygden, utanför Skurup. Vägen är bara 3,20 meter bred, visar Bert Johansson. Han väger på hälen i den lösa vägkanten och säger att den inte har bärighet för en tung sopbil.

– Chauffören kan köra av vägen om han eller hon backar.

Regionala skyddsombudet Bert Johansson stoppade en farlig backning med sopbil utanför Skurup. Förra villaägaren drog upp sin soptunna till en säkrare väg. Den nya vägrar.
Regionala skyddsombudet Bert Johansson stoppade en farlig backning med sopbil utanför Skurup. Förra villaägaren drog upp sin soptunna till en säkrare väg. Den nya vägrar. Foto: Justina Öster

Därför har Bert Johansson stoppat hämtningen av sopor. Skyddsstoppet för att värna renhållarnas liv och hälsa är anmält till Arbetsmiljöverket, men myndigheten kommer inte att ingripa. Orsaken är att Transport och bolaget Suez är överens om en lösning: Husägaren ska dra upp sitt kärl till den större vägen, som den förre ägaren gjorde. Kruxet är att den nya vägrar.

Han är i 50-årsåldern och har, enligt Bert Johansson, inga rörelse- eller funktionshinder. Däremot har ägaren bättrat på vägen, men inte tillräckligt enligt renhållare och skyddsombud.

Husägaren framhärdar. I en kommentar på transportarbetaren.se skriver han att tyngre fordon har backat på vägen utan problem. Han är också villig att flytta både husvagn och bil, som nu blockerar vändplanen, när sopbilen kommer.

”Inte husägarens sak”

Risken att backa på någon kallar fastighetsägaren ”trams” eftersom de få personer som bor i området är borta på dagtid. Han anser att renhållarna ska klara av att backa med backspeglar och backkamera. Och att det är miljöbolagets ansvar att utrusta sina fordon med ”god belysning”. Han summerar:

”Det är inte husägarens sak att flytta soporna till bilen. Det är bilen som ska till soporna”.

Bert Johansson kontrar med att det gått prestige i frågan. Kommunens miljöingenjör har följt med ut och inspekterat platsen och både Transport, miljöbolag och kommuningenjör har sammanträtt.

Så här enkelt kan farlig backning undvikas – sopkärl samlade vid en hämtplats. Vid villorna längs Allégatan i Arlöv måste renhållarna backa nästan 200 meter.
Så här enkelt kan farlig backning undvikas – sopkärl samlade vid en hämtplats. Vid villorna längs Allégatan i Arlöv måste renhållarna backa nästan 200 meter. Foto: Justina Öster

Alternativet, att renhållaren parkerar bilen och drar sopkärlet fram och åter på vägen, utesluter Bert Johansson.

– Sträckan är för lång och underlaget dåligt. Det blir en alldeles för stor ergonomisk belastning eftersom chauffören redan tvingas dra så många kärl på andra ställen. Det sliter hårt på kroppen.

Ett exempel på utökade sträckor där renhållarna tvingas dra kärlen finns vid redan nämnda Ängelholms havsbad. Fastigheterna gränsar till lockande sanddyner, hav och promenadstråk. Bakom staketen rör sig robotgräsklippare makligt över stora gräsytor och fastigheterna grupperar sig kring smala infarts­vägar från en större ”matarväg”, Klittervägen.

En husägare ilsknar till över att vi fotograferar och uppmanar skyddsombuden att åka tillbaka till Malmö och lösa sina egna problem. Fast i det här fallet är det Transports regionala skyddsombud i Helsingborg, Bujamin Ismaili, som i våras stoppade kärldragandet på småvägarna.

Då hade frågan redan dragits i långbänk sedan miljöföretaget Urbaser drog i nödbromsen 2016, för att förhindra olyckor. Kommunen svarade med att, via sitt bolag Nordvästra Skånes Renhållning (NSR), anvisa en plats för sopkärlen. Dit fick husägarna gå med sina sopor.

Det beslutet överklagades av fastighetsägarna och 2018 blev det i stället myndighetsnämnden i Ängelholm som hänvisade husägarna till lämningsplatsen. Trots att även länsstyrelsen gav kommunen rätt gav fastighetsägarna inte upp. Det handlar om ett naturskyddsområde och i nästa instans, mark- och miljödomstolen, segrade villaägarna.

Skyddsstoppet upphävdes

Tillbaka på ruta noll (fast backningen i alla fall är stoppad), beslutades nu att sophämtarna ska dra sopbehållarna fram och tillbaka till varje hus. Det var här Transport stoppade arbetet, men skyddsstoppet upphävdes igen av Arbetsmiljöverket. Myndigheten ansåg inte att arbetet utgjorde en ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa”.

Däremot måste bristerna ”identifieras och åtgärdas” för att förhindra skador och arbetssjukdomar. Bollen var tillbaka hos Urbaser.

– Företaget gjorde en ergonomisk undersökning. Den visade på hög kroppslig belastning och att Urbaser måste underlätta arbetet, säger regionala skyddsombudet Bujamin Ismaili.

Bert Johansson kan inte hålla irritationen tillbaka:

– Allt hade kunnat lösas jätteenkelt om villägarna bara velat dra ut kärlen. Men de är väl lite för fina för att skita ner sig.

Efter ännu ett möte med upphandlaren NSR, miljöbolaget, Transport och Arbetsmiljöverket hyser de regionala skyddsombuden ändå hopp om att frågan ska få ett slut. Lösningen stavas sopskåp vid den större ”matarvägen”.

– Det kommunala bolaget NSR hävdar fortfarande att de inte kan tvinga kunderna att själva gå med sina soppåsar till ett sopskåp. Men det anser vi, säger Bert Johansson.

Ytterst är det en juridisk tolkningsfråga av mark- och miljödomstolens tidigare beslut, tillägger han.

– Vi är i alla fall överens med Arbetsmiljöverket om att sopskåp vore bäst. De tar väl några månader att få på plats och flera villaägare har sagt ja. Om några fortfarande är emot? Då är vi tillbaka på ruta noll igen, suckar Bert Johansson.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Magnus Cardestål:
    24 december, 2024

    Har läst detta inlägg och tycker det är sånt Dravel!
    Jag har jobbat i byggbranschen hela mitt liv och det är inte så att det är felfritt men skador får vi oavsätt och nu mera har det blivit att ingen vill göra ett skit, bara ha en massa pengar och inte anstränga sig ett skit.
    Om man tycker det är jobbigt att dra en tunna så kanske man ska byta yrke till något lättare och sluta gnälla som tydligen alla yrkeskategorier verkar göra.

  2. Patrik Bengtsson:
    15 januari, 2024

    Vad har hänt sedan 2020?

Lästips:

Transportarbetarens logga

Branschöverenskommelse mellan Sobona och Transport

Avtal 2025. Den 14 april kom Transport överens om nya branschöverenskommelser med Sobona gällande bland annat arbetstagare inom civilflygområdet och miljöarbetare inom vatten och miljö. Ett tvåårigt avtal i nivå med Industrimärket, vilket är 6,4 procent.

Transportarbetarens logga

Birminghams renhållare strejkar och sopbergen växer

Miljö. Miljöarbetarna i Storbritanniens näst största stad, Birmingham, har strejkat i över en månad. Konflikten handlar om arbetsvillkor och sänkta löner. Under tiden fylls gatorna av sopor, nu cirka 17 000 ton, som drar till sig fåglar, råttor, kackerlackor och rävar.

Miljöarbetarnas avtal klart

Miljö Efter tre dagars förhandlingar lossnade det till slut och Transportarbetareförbundet och Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA) tecknade på onsdagen miljöarbetarnas nya, tvååriga avtal.

Branschöverenskommelse mellan Sobona och Transport

Avtal 2025. Den 14 april kom Transport överens om nya branschöverenskommelser med Sobona gällande bland annat arbetstagare inom civilflygområdet och miljöarbetare inom vatten och miljö. Ett tvåårigt avtal i nivå med Industrimärket, vilket är 6,4 procent.

LO:s man om makt och möjligheter

Politik. Johan Danielsson gör sin andra mandatperiod som ledamot av Europarlamentet: Kamp mot arbetslivskriminalitet och lönedumpning, obligatoriska sociala krav vid upphandlingar, nollvision om arbetsplatsolyckor. Och fungerande kontroll.

Avtal 2025

Förhandlingar för mackanställda har startat

Bensin- och garageavtalet. På måndagen började Transportarbetareförbundet och Motorbranschens Arbetsgivareförbund förhandla om ett nytt kollektivavtal för anställda vid bensinstationer. Totalt går över 3 700 personer på avtalet.

Birminghams renhållare strejkar och sopbergen växer

Miljö. Miljöarbetarna i Storbritanniens näst största stad, Birmingham, har strejkat i över en månad. Konflikten handlar om arbetsvillkor och sänkta löner. Under tiden fylls gatorna av sopor, nu cirka 17 000 ton, som drar till sig fåglar, råttor, kackerlackor och rävar.

Nya krav på sopsortering ändrar arbetsrutiner

Miljöarbete. Skärpta krav på sopsortering påverkar arbetet med hämtning av avfall. Och nya transporter har tillkommit, som när textilberg fraktas från Östersund till Södertälje.

Snabbkoll
Rättigheter och skyldigheter. Illustration: Mattias Käll

Håll koll på dina rättigheter – och skyldigheter

Anställd. Det kör ihop sig på jobbet och du vänder dig till facket. Får arbetsgivaren verkligen göra så här? Som anställda har vi många rättigheter – men också skyldigheter.

Kultur
Kiruna Folkets hus när verksamheten var i gång. Foto: Lars Sjölund

Farväl till Folkets hus?

Organisering. En gång arbetarrörelsens egen mötesplats, blomstrande och med central roll för folkbildningen. I dag på väg att försvinna. De senaste tjugo åren har vart tredje Folkets hus lagts ned.

Bemanning
Cevas Zalandolager i Brunna.

Transport stämmer företag för brott mot bemanningslag

Lager & terminal. En person jobbade som inhyrd på Cevas terminal i Stockholm i mer än två år. Då ska personen erbjudas tillsvidareanställning på arbetsstället eller två månadslöner. Det fick hen inte. Nu stämmer Transport företaget i tingsrätten.

Hamn- och stuveridelegationen 10 april 2025.

Låst läge i hamnförhandlingarna

Hamn- och stuveriavtalet. Förhandlingarna mellan Transport och Sveriges Hamnar hade efter två dagars intensivt förhandlande inte kommit något vart. Delegationerna träffades igen under fredagen men utan att nå fram till en överenskommelse.

Avtal 2025
väggklocka

Vad hände med arbetstidsförkortningen?

Arbetstid. Vi skrev om transportavtalet då det tecknades och nu har det kommit frågor om arbetstidsförkortning, Vart tog frågan vägen?

Så ser vanligaste mutbrotten ut

Kriminalitet. En man i 45-årsåldern som får underkänt vid uppkörning och försöker få trafikinspektören att ändra sig genom att erbjuda ett par 500-lappar. Det är något av ett typfall i fällande domar för mutbrott.