Arbetsledaren Göran Ellby på miljöföretaget Urbaser visar en av alla småvägar vid Ängelholms havsbad. Förr tvingades sophämtarna backa på en lång rad småvägar in till villorna. Regionala skyddsombuden Bert Johansson och Bujamin Ismaili diskuterar de nya problemen med ökad kroppslig belastning när miljöarbetarna i stället drar sopkärlen långa sträckor.
Close
Arbetsledaren Göran Ellby på miljöföretaget Urbaser visar en av alla småvägar vid Ängelholms havsbad. Förr tvingades sophämtarna backa på en lång rad småvägar in till villorna. Regionala skyddsombuden Bert Johansson och Bujamin Ismaili diskuterar de nya problemen med ökad kroppslig belastning när miljöarbetarna i stället drar sopkärlen långa sträckor.
Close
Farlig arbetsmiljö

Backa med sopbil tär på psyket

Miljöarbetare. Problemen med tillbud, allvarliga olyckor och dödsfall har stötts och blötts i åratal. Ändå lever sophämtarnas värsta gissel kvar: Att tvingas backa på smala vägar och i trånga bostadsområden. Där skolbarn, fotgängare och cyklister plötsligt kan dyka upp.

Nu går vi in i den mörka årstiden och renhållarnas problem med dålig sikt och bristande belysning ökar. I synnerhet när arbetarna tvingas backa långa sträckor.

Problem vid sophämtning kan i många fall lösas ganska enkelt. Ändå fastnar åtgärderna i tidstuggande papperskvarnar och bollas mellan miljöarbetarna, renhållningsbolagen, facket, fastighetsägarna, upphandlande kommuner och Arbetsmiljöverket. En miljöarbetare vittnar:

– Ingen gör något hur mycket man än rapporterar. Vi har haft ett ärende i fyra år men ingen bryr sig. Några tunnor har vi vägrat ta. Kommunen hävdar att vi måste hämta alla kärl tills ärendet är klart, men det finns inget slutdatum.

En branschkollega berättar om rädslan för att backa på småvägarna vid Ängelholms havsbad:

– Här rör sig mycket folk, barn och cyklar. Värst är det på våren och sommaren, vid första solglimten. Då blir det fullt direkt.

På denna plats slog miljöföretaget Urbaser larm redan hösten 2016 och varnade för riskerna med att backa. Det handlar om stora fyrfacksbilar, 2,6 meter breda, som ska köra på småvägar som mäter cirka 3 meter (i bredd).

Backningen stoppades, men fastnade i en härva av överklaganden. Resultatet är hittills att miljöarbetarna tvingas dra fler kärl längre sträckor. I en redan tung bransch kantad av förslitnings- och arbetsskador.

Vi återkommer till Ängelholm.

Att olyckor med sopbilar är ”alltför vanliga” och också leder till dödsfall slår IVL Svenska Miljöinstitutets fast på sin webbplats (hamtaavfall.ivl.se). Under 1994–2004 inträffade 171 olyckor med backande sopbilar, enligt statistik från Vägverket. Flera av dem skedde i bostadsområden med smala återvänds­gränder, som saknade vändplats.

Risken att råka ut för arbetsolyckor är också större för renhållare än anställda i välkända riskbranscher som bygg- och träindustrin, enligt webbplatsen. (Läs mer om olycksstatistik här.)

Har fått nog

På Transports Malmöavdelning har de regionala skyddsombuden, Bert Johansson och Anders Palmqvist, fått nog. De tar nu krafttag mot den oro och stress att köra på någon, som backningen innebär. Att värna om arbetarnas psykosociala hälsa ingår också i arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar, enligt en av Arbetsmiljöverkets nyare föreskrifter.

– Myndigheten har i flera beslut sagt att backning inte är ett körsätt. Vi måste få bättre koll på hur många olyckor som sker när sophämtarna ändå tvingas backa, säger Bert Johansson med ett förflutet som miljöarbetare.

Anders Palmqvist fyller på med att arbetsmiljöarbetet måste få större tyngd på renhållningsbolagen.

Vi är på rull genom Skåne och har stannat vid ”en gammal surdeg”. En 70–100 meters grusväg som löper fram till en fastighet på landsbygden, utanför Skurup. Vägen är bara 3,20 meter bred, visar Bert Johansson. Han väger på hälen i den lösa vägkanten och säger att den inte har bärighet för en tung sopbil.

– Chauffören kan köra av vägen om han eller hon backar.

Regionala skyddsombudet Bert Johansson stoppade en farlig backning med sopbil utanför Skurup. Förra villaägaren drog upp sin soptunna till en säkrare väg. Den nya vägrar.
Regionala skyddsombudet Bert Johansson stoppade en farlig backning med sopbil utanför Skurup. Förra villaägaren drog upp sin soptunna till en säkrare väg. Den nya vägrar. Foto: Justina Öster

Därför har Bert Johansson stoppat hämtningen av sopor. Skyddsstoppet för att värna renhållarnas liv och hälsa är anmält till Arbetsmiljöverket, men myndigheten kommer inte att ingripa. Orsaken är att Transport och bolaget Suez är överens om en lösning: Husägaren ska dra upp sitt kärl till den större vägen, som den förre ägaren gjorde. Kruxet är att den nya vägrar.

Han är i 50-årsåldern och har, enligt Bert Johansson, inga rörelse- eller funktionshinder. Däremot har ägaren bättrat på vägen, men inte tillräckligt enligt renhållare och skyddsombud.

Husägaren framhärdar. I en kommentar på transportarbetaren.se skriver han att tyngre fordon har backat på vägen utan problem. Han är också villig att flytta både husvagn och bil, som nu blockerar vändplanen, när sopbilen kommer.

”Inte husägarens sak”

Risken att backa på någon kallar fastighetsägaren ”trams” eftersom de få personer som bor i området är borta på dagtid. Han anser att renhållarna ska klara av att backa med backspeglar och backkamera. Och att det är miljöbolagets ansvar att utrusta sina fordon med ”god belysning”. Han summerar:

”Det är inte husägarens sak att flytta soporna till bilen. Det är bilen som ska till soporna”.

Bert Johansson kontrar med att det gått prestige i frågan. Kommunens miljöingenjör har följt med ut och inspekterat platsen och både Transport, miljöbolag och kommuningenjör har sammanträtt.

Så här enkelt kan farlig backning undvikas – sopkärl samlade vid en hämtplats. Vid villorna längs Allégatan i Arlöv måste renhållarna backa nästan 200 meter.
Så här enkelt kan farlig backning undvikas – sopkärl samlade vid en hämtplats. Vid villorna längs Allégatan i Arlöv måste renhållarna backa nästan 200 meter. Foto: Justina Öster

Alternativet, att renhållaren parkerar bilen och drar sopkärlet fram och åter på vägen, utesluter Bert Johansson.

– Sträckan är för lång och underlaget dåligt. Det blir en alldeles för stor ergonomisk belastning eftersom chauffören redan tvingas dra så många kärl på andra ställen. Det sliter hårt på kroppen.

Ett exempel på utökade sträckor där renhållarna tvingas dra kärlen finns vid redan nämnda Ängelholms havsbad. Fastigheterna gränsar till lockande sanddyner, hav och promenadstråk. Bakom staketen rör sig robotgräsklippare makligt över stora gräsytor och fastigheterna grupperar sig kring smala infarts­vägar från en större ”matarväg”, Klittervägen.

En husägare ilsknar till över att vi fotograferar och uppmanar skyddsombuden att åka tillbaka till Malmö och lösa sina egna problem. Fast i det här fallet är det Transports regionala skyddsombud i Helsingborg, Bujamin Ismaili, som i våras stoppade kärldragandet på småvägarna.

Då hade frågan redan dragits i långbänk sedan miljöföretaget Urbaser drog i nödbromsen 2016, för att förhindra olyckor. Kommunen svarade med att, via sitt bolag Nordvästra Skånes Renhållning (NSR), anvisa en plats för sopkärlen. Dit fick husägarna gå med sina sopor.

Det beslutet överklagades av fastighetsägarna och 2018 blev det i stället myndighetsnämnden i Ängelholm som hänvisade husägarna till lämningsplatsen. Trots att även länsstyrelsen gav kommunen rätt gav fastighetsägarna inte upp. Det handlar om ett naturskyddsområde och i nästa instans, mark- och miljödomstolen, segrade villaägarna.

Skyddsstoppet upphävdes

Tillbaka på ruta noll (fast backningen i alla fall är stoppad), beslutades nu att sophämtarna ska dra sopbehållarna fram och tillbaka till varje hus. Det var här Transport stoppade arbetet, men skyddsstoppet upphävdes igen av Arbetsmiljöverket. Myndigheten ansåg inte att arbetet utgjorde en ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa”.

Däremot måste bristerna ”identifieras och åtgärdas” för att förhindra skador och arbetssjukdomar. Bollen var tillbaka hos Urbaser.

– Företaget gjorde en ergonomisk undersökning. Den visade på hög kroppslig belastning och att Urbaser måste underlätta arbetet, säger regionala skyddsombudet Bujamin Ismaili.

Bert Johansson kan inte hålla irritationen tillbaka:

– Allt hade kunnat lösas jätteenkelt om villägarna bara velat dra ut kärlen. Men de är väl lite för fina för att skita ner sig.

Efter ännu ett möte med upphandlaren NSR, miljöbolaget, Transport och Arbetsmiljöverket hyser de regionala skyddsombuden ändå hopp om att frågan ska få ett slut. Lösningen stavas sopskåp vid den större ”matarvägen”.

– Det kommunala bolaget NSR hävdar fortfarande att de inte kan tvinga kunderna att själva gå med sina soppåsar till ett sopskåp. Men det anser vi, säger Bert Johansson.

Ytterst är det en juridisk tolkningsfråga av mark- och miljödomstolens tidigare beslut, tillägger han.

– Vi är i alla fall överens med Arbetsmiljöverket om att sopskåp vore bäst. De tar väl några månader att få på plats och flera villaägare har sagt ja. Om några fortfarande är emot? Då är vi tillbaka på ruta noll igen, suckar Bert Johansson.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Stora löneklyftor i kommunal renhållning

Miljöarbete. Individuella löner har gjort att det skiljer över 4 000 kronor i lön för miljöarbetarna på det kommunala bolaget Karlstads Energi. Transports ombudsman Mikael Ladman är kritisk.

Transportarbetarens logga

Krav på plexiglas och stopp för passagerare i taxi-framsätet

Taxi. Plexiglas och stopp för framsätesåkning vid sjukresor. Efter ökad smittspridning och påtryckningar från Transport följer Region Västernorrland i Stockholms spår och ökar corona-säkerheten för både taxiförare och passagerare.

Transportarbetarens logga

Syrebrist kan ha orsakat ny dödsolycka på fartyg

Arbetsmiljö. Den 25 mars omkom en 33-årig besättningsman ombord på ett fartyg som låg för ankar strax utanför Södertälje Hamn. Misstankar finns om att mannen, som var från Kap Verde, klättrat ner i ett utrymme där lasten, flis, hade förbrukat syret.

Vad händer med mobilitetspaketet?

Åkeri. Tunga röster som jobbar för schystare villkor på landets vägar träffades under torsdagskvällen för ett direktsänt samtal.

Storbrand ödelade anrik gummiverkstad

Däck. I morse var branden på Malå Gummiverkstad en huvudnyhet i medierna. Transportprofilen Roger Oskarsson jobbade i 30 år på verkstaden, som nu är totalförstörd.

Avtal 2021
Nextjetflygplan

Nya avtal för flyget dröjer

Flyg. Redan i mitten av december inledde Transport förhandlingarna om nya avtal för markpersonalen inom flyget. Lönerna är ännu inte klara. Parterna skulle ha träffats under torsdagen, men mötet sköts upp till den 22 april.

Stora löneklyftor i kommunal renhållning

Miljöarbete. Individuella löner har gjort att det skiljer över 4 000 kronor i lön för miljöarbetarna på det kommunala bolaget Karlstads Energi. Transports ombudsman Mikael Ladman är kritisk.

Krav på plexiglas och stopp för passagerare i taxi-framsätet

Taxi. Plexiglas och stopp för framsätesåkning vid sjukresor. Efter ökad smittspridning och påtryckningar från Transport följer Region Västernorrland i Stockholms spår och ökar corona-säkerheten för både taxiförare och passagerare.

Många förare lurade – nu döms åkeriägaren till fängelse

Åkeri. Huvudmannen i de omskriva åkerierna Norrköping Transport NL och Direct Transport döms till två års fängelse och näringsförbud i fem år, för grova ekobrott. Två andra medlemmar i familjen döms samtidigt. I domen från Norrköpings tingsrätt pekas speditören DSV ut på ett föga smickrande sätt.

Syrebrist kan ha orsakat ny dödsolycka på fartyg

Arbetsmiljö. Den 25 mars omkom en 33-årig besättningsman ombord på ett fartyg som låg för ankar strax utanför Södertälje Hamn. Misstankar finns om att mannen, som var från Kap Verde, klättrat ner i ett utrymme där lasten, flis, hade förbrukat syret.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.

Namnet lever kvar i utbildningscentret, som ligger i Varbergs utkant. Åkeriet startade utbildning av yrkesförare redan i början av 1980-talet. Sedan mitten av 1990-talet driver C-R Utbildning trafikskola och, på entreprenad för kommunen, gymnasiets transportprogram.

Vad hände med C-R Johanssons åkeri?

Åkeri. Anrika C-R Johansson var ett av Hallands största, obundna åkerier med kunder som Arla och Posten. För jätten GDL skulle köpet av familjebolaget bli en förstärkning i Västsverige. Knappt tre år senare återstår en bråkdel. Och den sista mars fick ytterligare 13 anställda gå.