Terrorhot och arbetsliv
Arbetsmiljö. Säkerhetspolisen höjde den 17 augusti terrorhotnivån till fyra på den femgradiga skalan. Hotet för terrordåd bedöms nu som högt i landet. På flygplatser, kärnkraftverk, i gallerior, kollektivtrafiken och hamnar har säkerhetsrutinerna skärpts.
För flera av Transports yrkesgrupper har den höjda hotnivån påverkat rutinerna och vardagen på arbetet. Det handlar om arbetet med att ”förebygga och förhindra terrordåd som statsminister Ulf Kristersson (M) talade om på presskonferensen i samband med att Säkerhetspolisen (Säpo) för första gången på sju år identifierat Sverige som ett prioriterat mål för terrorattentat.
Men även om statsministern uppmanat alla att ”leva som vanligt” märks och syns den ökade hotbilden på flera sätt. Ökad närvaro av ordningsvakter, säkerhetspersonal och polis är på flera håll påtaglig.
Flyg skyddsobjekt
Statliga Swedavia äger och driver tio flygplatser i landet. Bolaget vill, eller kan, inte gå in på detaljer på hur säkerhetsrutinerna ändras på grund av det höjda terrorhotet. Av säkerhetsskäl. Men betonar att säkerheten alltid är prioriterad på flygplatserna.
– Våra flygplatser är skyddsobjekt och vi följer alltid utvecklingen i nära samarbete med polisen, Säpo och andra berörda myndigheter. Eventuella åtgärder i det här läget samordnas självfallet med dem. Vi kommenterar aldrig detaljer runt vårt säkerhetsarbete, säger Ellen Laurin, pressansvarig hos Swedavia.
Men de ökade hoten mot Sverige påverkar ändå arbetet:
– En sak som man som resenär skulle kunna notera är en ökad närvaro av säkerhetspersonal, säger Ellen Laurin.
Däremot kommer det inte dagsläget att bli längre väntetider vid utresa från flygplatser, eller vid gränskontroller, enligt säkerhetspolisens bedömning.
Kollektivtrafiken ”sårbar”
I måndags, den 21 augusti, meddelade regeringen att säkerheten i kollektivtrafiken ska skärpas.
Storstockholms lokaltrafik (SL) har uppmanat resenärer att vara vaksamma och slå larm om något verkar misstänkt, eller avviker från det normala.
I likhet med landets styrande har SL-ledningens uppmaning om ”vaksamhet” väckt fler frågor. Vad betyder det och när är det läge att slå larm egentligen när något eller någon verkar konstig i huvudstadens tunnelbana?
– Det kan vara en person som rör sig på ett märkligt sätt längs plattformen utan att verka vara på väg att kliva på tågen. Det gäller även övergivna föremål, som väskor eller liknande, säger Claes Keisu, presskommunikatör på SL, till Lokaltidningen Mitti.
SL har tidigare höjt beredskapen och instruerat ordningsvakter, trygghetspersonal och övriga anställda att vara uppmärksamma på ”risker kopplade till terrorhot”.
Men att öka tryggheten genom att återinföra tågvärdar på pendeltågen är inte aktuellt. Fackförbundet Seko förlorade i våras striden om att behålla tågvärdarna, en het fråga när nytt kollektivavtal skulle tecknas. Det slutade med att förbundsledningen tog över i förhandlingarnas slutskede.
Den höjda terrorhotnivån – där kollektivtrafiken pekas ut som sårbar– har åter fått frågan om tågvärdar att hamna i fokus. En av värdarnas funktioner ombord på pendeltågen var just att ha översikt över resenärerna och att informera.
Men det ansvariga regionrådet för kollektivtrafik i Stockholmsregionen, Anton Fendert (MP), menar att säkerhetsfrågan kan lösas på annat vis:
– Vi har alltid en grundläggande beredskap, och vi har gjort ytterligare en rad insatser efter rådande läge. Vi har höjt närvaron av ordningsvakter och trygghetsvärdar och har ett tätt samarbete med polisen och andra berörda myndigheter, säger han till Aftonbladet.
På uppdrag av regeringen ska Trafikverket och Transportstyrelsen se över säkerheten i tåg- och kollektivtrafiken. Utredningen ska redovisas senast den 31 januari nästa år.
Försämrat säkerhetsläge
Flera ansvariga aktörer inom olika områden har redan tidigare valt att höja säkerheten i landet. Under några månader efter terrorattacken i Paris i november 2016 höjde Säpo också hotnivån till en fyra. För andra fungerade terrordådet på Drottninggatan 2017 som ett larm om att det krävdes förändrade rutiner.
Det förändrade säkerhetsläget till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina gjorde att vaksamheten vid flera skyddsklassade objekt skärptes förra året. Dit hör landets tre kärnkraftverk. Både Ringhals och Forsmark införde då läget ”skärpt uppmärksamhet”, rapporterade TT.
”Säkerhetspolisen kan konstatera att det säkerhetspolitiska läget i Europa allvarligt försämrats, en händelseutveckling som även påverkar Sveriges säkerhet. Hotbilden mot Sverige har breddats och fördjupats och är såväl militär som civil”, skriver pressekreteraren Gabriel Wenstedt i en kommentar, till nyhetsbyrån.
Sveriges tredje kärnkraftverk, Oskarshamn, ville inte kommentera läget till TT, men svarade att de följer myndigheters rekommendationer.
”Ingen nyhet”
Säpo har efter höjning av hotnivån inte gått ut med rekommendationer om att ställa in konserter, matcher, mässor eller andra evenemang som samlar stora folksamlingar.
Dagens förändrade säkerhetsläge har gjort att Skandinaviens största nöjespark, Liseberg, vidtagit flera åtgärder.
– Vi liksom alla offentliga platser i Sverige påverkas så klart av den här förändrade riskbedömningen, men det här kom inte som en nyhet, utan vi har diskuterat den här frågan sedan tidigt i somras då vi höjde vår vaksamhet i parken, säger kommunikationschef Mårten Westlund till Göteborgs-Posten.
Lisebergs kommunikationschef uppger för tidningen att nöjesparken är en Sveriges mest välbevakade offentliga platser.
– Vi har ett välutvecklat skalskydd, vi har ett etablerat säkerhetsarbete, vi har ordningsvakter, både civila och uniformerade, och vi har övervakningskameror och rutiner för att hantera olika scenarion, säger han.
Fler ordningsvakter
Flera stora köpcentrum och gallerior har stärkt övervakningen.
Både Mall of Scandinavia i Solna och Täby centrum har ökat bemanningen. Båda anläggningarna har också i sociala medier felaktigt pekats ut som platser där terrorattentat varit planerade att utföras, men det har tillbakavisats som rykten. Däremot har Säpo gått ut med att planerade våldsaktioner i landet har kunnat stoppas utan att specificera var och vilka som eventuellt skulle ligga bakom.
Nordstan i Göteborg kommer att vidta extra säkerhetsåtgärder till följd av den förhöjda terrorhotnivån. Patrik Ripadal, säkerhetschef på Nordstan, kan inte vidare gå in på vilka åtgärder det är men skriver till Göteborgs-Posten: ”Vi följer utvecklingen och anpassar våra åtgärder efter det” i ett mejl, via gallerians kommunikationsavdelning.
Hamnar skärper säkerheten
Flera hamnar skärper sin säkerhet till följd av den förhöjda terrorhotnivån. Det visar en rundringning till de största svenska hamnarna som SR Ekot gjort.
Hamnar är skyddsobjekt. Som sådant styrs Skandinaviens största hamn, Göteborgs hamn, av både terrorlagstiftning under sjöfartslagen och hamnskyddslagen. Det innebär att Nationella Operativa Avdelningen (Noa) i samråd med Transportstyrelsen ytterst är ansvariga för att bestämma om nivån på terrorhotet.
– Vi som hamn har redan vidtagit åtgärder som vi gjort egna riskanalyser på i samband med att Ukrainakrisen bröt ut. Jag kan inte gå in på detaljer men vi har gjort vissa förändringar i vår säkerhet, säger Thomas Fransson till Göteborgs-Posten.
Göteborgs hamn krävde redan tidigare säkerhetskontroll av samtliga som ska ta sig in på hamnområdet. Det senaste året har det skett ett tiotal aktioner av aktivister i hamnen, de flesta utanför energihamnen som har extra starkt säkerhetsskydd. Ingen demonstrant har vid dessa aktioner kunnat tränga igenom skalskyddet, uppger hamnens säkerhetschef.
