Illustration avtalsrörelsen taxi
Avtalsrörelsen

Taxi – en sjuk bransch

Taxiförare. Ständigt nattarbete från klockan 18 till 06, fem dagar i veckan. En arbetsvecka på 60 timmar. Betalningen är rakt ackord, procentlön. Foraförsäkringar finns. För chaufförer som betalar dem själva genom lägre lön.

Platsannons på Arlandaremoten
Platsannons på taxifiket Remoten vid Arlanda.  Foto: Jan Lindkvist

Platsannonsen till höger satt på taxifiket Remoten vid Arlanda flygplats i höstas. En spegel av en bransch som väcker mycket debatt.

– Jag kommer från Fastighetsanställdas förbund, från städsektorn, och trodde jag sett det mesta. Men taxi är värre! Branschen är ju helt jävla sjuk!

Annica Collstam är ny ombudsman på Transports Stockholmsavdelning. Hon började i maj 2019 och fick hand om flera avtalsområden, bland annat taxi.

När vi träffas skakar hon på huvudet. Inte uppgivet. Utan av ilska och frustration. För varje dag som går får hon nya vittnesmål från förare och åkare. Som styrker bilden av att taxi inte är som andra yrken.

Om några månader ska förarnas kollektivavtal omförhandlas under den stora avtalsrörelse som omfattar 1,5 miljoner LO-medlemmar. Är det något hon vill ändra på?

– Nu sticker jag väl ut hakan, men ackordet, procentlönen, måste bort. Människor ska inte avlönas på det sättet! Vi måste få slut på kaoset i branschen.

– Fast här i Stockholm är det största problemet att så många förare står utanför facket och att många företag saknar kollektivavtal.

Annica Collstam jobbade 15 år på Fastighets – ett fack som tog fajter mot städfirmor som satt i system att utnyttja nysvenskar och migrantarbetare. Hon ser klara paralleller i taxibranschen, men upplever ändå att städföretagen på något vis var renhårigare. Kom facket och krävde avtal eller rätt lön till anställda, blev det ofta så.

Rena 1800-talet

I taxi råder villkor som närmast liknar 1800-tal, anser hon. Förare som jobbar upp till sju dagar i veckan och 14 timmar långa pass. Förare som inte vågar kräva rätt lön, trots att det finns kollektivavtal. Företag utan avtal erbjuder ibland arbetsmarknadsförsäkringar, Fora. Fast då ingår att chaufförerna bekostar dem själva – genom en lägre procentlön.

Just nu går hon en match mot flera taxiföretag som systematiskt betalar ut semesterersättningen med den vanliga lönen i slutet av varje månad.

– Åkarna hävdar att förarna vill ha det så. För att ha råd att pröjsa räkningarna. Men jag säger ändå bestämt nej. Vad ska chaufförerna sedan leva av under semestern? Lönerna är över lag dåliga, lägre än i städbranschen. Ska man skratta eller gråta?

Annica Collstam
Annica Collstam började som ombudsman på Transports Stockholmsavdelning i maj i fjol. ”Vi måste få slut på kaoset.” Foto: Jan Lindkvist

Annica Collstam börjar så smått få grepp om villkoren för taxichaufförerna i Stockholm. Det är en delad stad. Ett par stora aktörer, som Samtrans, har kollektivavtal och kör bara samhällsbetalda resor. Där borde förarna – efter förra avtalsrörelsen – ha fast månadslön. Inte procent på inkört belopp.

Men Samtrans sprattlar emot. Hävdar att företaget måste konkurrera med andra bolag, som inte har avtal och krav på månadslön, eftersom de kommunala upphandlarna inte krävt detta.

Cabonline, koncernen som tidigare hette Fågelviksgruppen, är fortfarande ett stort problem för facket. Taxi Kurir, och de övriga beställningscentralerna som ingår i Cabonline, har inte gått med på att enhetsansluta åkarna till kollektivavtalet eller till arbetsgivarorganisationen.

Annica Collstam säger:

– Det innebär att vi måste söka upp vart och ett av de hundratals åkerierna och kräva hängavtal. Och avtal vill de bara ha när de ansöker om bidragsanställningar eller om att få ta in migrantarbetare från länder utanför EU. Blir det nobben på ansökningarna, backar de direkt om hängavtal.

”Livegna”

I december hade Cabonline besiktning av samtliga fordon i ett stort parkeringsgarage i Sollentuna. Collstam och avdelningens regionala skyddsombud, Björn Nilcrants, var där och träffade åkare och chaufförer.

– Flera av de större åkarna var väldigt kritiska mot villkoren och beskriver sig som livegna under beställningscentralen. Min första tanke var att de är knäppa, men efter hand har jag insett att åkarna har rätt.

– De har väldigt lite att säga till om och lånar ofta pengar av beställningscentralen, för att kunna köpa taxibilar. De blir skuldsatta och hamnar i en beroendeställning.

I taxiförarnas kollektivavtal finns en skrivning som öppnar för rakt ackord, procentlön. Skulle det inkörda beloppet bli lågt finns en garantilön på cirka 120 kronor i timmen. (Beloppet varierar något beroende var i landet man jobbar.)

En granskning som Transportarbetareförbundet arbetar med visar att många chaufförer kör in så lite att de har rätt till garantilön. Ändå är det vanligt att den inte betalas ut. Det gäller särskilt i Stockholm.

Annica Collstam säger:

– Sedan jag började i maj har jag haft en enda påringning om garantilön. Det var en åkare på Taxi Stockholm som undrade om han verkligen var tvungen att betala ut de 2 000 kronor som fattades för en chaufför. En förare som var nyanställd och inte kört in så mycket. Svaret var självklart. Pengarna ska ut, det är ju därför garantilönen finns.

Avreglering

1990 avreglerades taxibranschen i Sverige och det blev i princip fritt fram att starta företag och sätta nya taxifordon i trafik. Det ledde till en stor ökning av bilar, främst i Stockholm, Göteborg och Mälardalen.

I andra regioner, med mindre passagerarunderlag, har taxiföretag i stället tvingats lägga ner och det är i många fall svårt att få tag i en taxi för privatresenärer. Här har de återkommande kommunala upphandlingarna av färdtjänst och skolskjuts drivit på i negativ riktning.

Utvecklingen har också gjort att villkoren för chaufförerna varierar stort. I december sökte ett taxiföretag i Norrbotten chaufförer till Kiruna. Den utlovade ingångslönen var 33 000 kronor. Plus fri bostad.

Olov Wiklund är ombudsman på Transports Luleavdelning:

– 33 000?! Jo, det är nog vad man måste betala om man vill få arbetskraft i Kiruna, där gruvlönerna har stor påverkan. Fast jag tvivlar nog på att den taxilönen gäller normal arbetsvecka.

– Tyvärr har vi haft en jättecirkus runt de samhällsbetalda körningarna i hela Norrbotten. Etablerade företag har tappat kontrakt på hemmaplan, och vunnit nya på andra orter.

Delseger

I de förra avtalsförhandlingarna, våren 2017, vann Transport en delseger i slaget om den omdiskuterade procentlönen. Förare som kör ”upphandlad trafik” ska ha fast lön, inte procent. Kravet gäller vid offentliga upphandlingar som påbörjats efter den 1 december 2017.

Hur har det fungerat i praktiken?

Mats Andersson är lokalombudsman i Linköping och har själv kört taxi.

– I Östergötland har nästan alla företag specialiserat sig. Antingen kör man samhällsbetalt eller privatresor. Ett företag har blandad trafik. Där är det procentlön på det privata och fast timlön för de upphandlade uppdragen.

– Får man önska något i avtalsrörelsen är det förstås att få bort procentlönen, tiden är nog mogen för det.

Lennart Sköld, ombudsman i Uddevalla, jobbar med taxi lokalt och har dessutom varit förbundets taxiansvarige på central nivå. Han ser flera orosmoln på taxihimlen.

I Taxi Göteborg har åkarna precis drivit igenom att bolaget ska upphöra med enhetsanslutningen till arbetsgivarorganisationen Biltrafikens arbetsgivareförbund. I fortsättningen kommer åkarna – och förarna – inte automatiskt bli bundna av kollektivavtal, som de varit tidigare.

En del andra bolag, som Taxi Stockholm, har kvar enhetsanslutningen.

Hur många taxiförare i Sverige har fått fast månadsbetalning, tack vare avtalet 2017?

– Jag vågar inte svara, säger Lennart Sköld.

 

Läs mer!

”Procentlönen måste bort!”

Färdtjänstförare kämpar vidare för eget avtal

”Procentlönen är en orättvis löneform”

Taxitelefonist – ett låglönejobb

Transport vill ha lika löner i hela Sverige

”Taxiförarna vill ha procentlönen kvar”

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Sven Bertilsson:
    11 februari, 2021

    Har kört taxi tidigare i 23år. Och lönen är skrämmande dålig. Man klarar sig inte på den. Jobbet som sådant är helt ok. Men dock inte lönen. Vi lever på 2000talet. Så marknadsanpassade löner måste vara ett krav.

Lästips:

Lastbilar på rastplats. Foto: Justina Öster

Fler yrkesförare kan återfå tung behörighet

Åkeri. Transportstyrelsen ändrar kraven för körkort och diabetes. Behandlad sjukdom behöver inte längre stoppa körkort för lastbil eller taxilegg. Samtidigt pågår en utredning som kan öppna för fler undantag när det gäller synfältsbortfall. Men för dem som medicinerar mot epilepsi har ännu ingen öppning aviserats.

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Avslaget och uppgjort på LO:s kongress

Ordförandeord. Tack för det här året. Det har som alla vet varit ett märkligt år med pandemi, restriktioner både hit och dit. Precis när man trodde att det började lätta kom nästa omgång. Nu hoppas jag bara att 2022 ska bli ett år där vi kan ha verksamhet, på ett så vanligt sätt som möjligt.

Skolbussföraren Shabaz Jamal, ombudsman Lone Olsson och uppsökaren Jon Wall på parkeringsplatsen utanför Vellinge taxi.

”Utan avtal ingen klisterlapp”

Taxiprojektet. Regn, rusk och grillad korv. Skolbussföraren Shabaz Jamal skakar hand med ombudsman Lone Olsson. Men alla blir inte lika glada när Transports Malmögäng dyker upp för att märka bilar. Med kollektivavtal.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.