Claudio Skubla
Close
Claudio Skubla är förbundsdirektör i Svenska taxiförbundet. Han anser att taxi kan få en nyckelroll för att lösabilsamhällets trängsel- och klimatproblem.
Close
Avtalsrörelsen

”Taxiförarna vill ha procentlönen kvar”

Svenska Taxiförbundet. Svarttaxi med privatbilar och plattformsföretag som Uber. Det är de stora hoten mot den seriösa delen av taxibranschen, anser Claudio Skubla, förbundsdirektör på Svenska Taxiförbundet.

– En bransch som kan få en nyckelroll för att lösa trafikens klimatproblem, tillfogar han.

Svenska Taxiförbundet är en branschorganisation, inte en arbetsgivarpart, betonar Skubla. Därför vill han heller inte kommentera själva kollektivavtalet.

Vårt samtal handlar i stället om näringen, hur den utvecklats efter avregleringen för 30 år sedan. Jag visar en hemsnickrad platsannons från taxiremoten på Arlanda. Den indikerar 60 timmars arbetsvecka. På ett åkeri som beskriver sig som seriöst.

Han säger:

– Det framgår inte om det är arbete hela tiden från klockan 18 till 06. Men handlar det verkligen 60-timmarsvecka är det inte bra.

Transport ser annonsen som en spegel av branschen. Är det ett problem att många inom taxi jobbar mycket, till låg timlön?

– Taxiyrket är väsensskilt från andra jobb där du går till jobbet och förväntas jobba aktivt hela passet. I taxi är det långa väntetider. Det är så klart arbetstid, men en annan typ av arbetstid.

– Taxiförare har möjlighet att göraandra saker i bilen när det inte finns någon körning. Det är ett yrke med ett stort mått av frihet. Du kör kunder, men kan också sticka och handla eller träna under passets gång. De som vill ha nio-till-fem-jobb ska inte jobba inom taxi.

Procentlönen. Ett sjukt fenomen, tycker facket och många förare. Varför måste just taxiförare ha rakt ackord för att göra sitt jobb?

– Jag tror att procentlönen är viktig. Inte i glesbygden kanske, med en stor del färdtjänst. Där går det mycket väl att ha månadslön. Men vid högre andel privatkunder behövs procentlönen.

– Har du som förare hög fast grundlön, kan du lura åkaren och välja att inte köra så mycket under passet. Och ändå få garantilönen. Procentlönen är en morot, att jobba mer, tjäna mer. Min bild är att förarna vill ha kvar den.

Varför just i taxi, när rakt ackord är ovanligt på den övriga arbetsmarknaden?

– Jag kopplar det till att föraren är en slags säljare, en konsult. I de yrkena finns bonusar.

I EU är det i princip förbjudet att köra gods på rakt ackord? Ser du något problem med att gamla, sjuka och skolbarn körs på ackord i Sverige?

– Ja, det kan bli problem om upphandlingarna görs fel. Upphandlarna måste ta höjd för och förstå vad effekten blir om man pressar priserna för hårt och schemat blir för tajt. Det måste finnas utrymme för oförutsedda händelser. Det är människor vi kör.

– Det är svagheten i systemet. Att taxiföretagen är väldigt beroende av de samhällsbetalda körningarna, och lägger anbud efter det.

Vilka är branschens största problem, enligt Svenska Taxiförbundet?

– Problemen har egentligen varit desamma sedan 1970-talet. Svarttaxi. Snedvriden konkurrens. Företag som vill vara seriösa får det väldigt tufft. Kanske ännu mer i dag än tidigare. Digitaliseringen har gjort det lättare att gå under myndigheternas radar.

Svenska Taxiförbundet har länge kritiserat Uber och andra så kallade plattformsföretag. I en rapport anklagas Uber för systematiskt skattefusk. Claudio Skubla beskriver hur Ubers kunder, via app, beställer en resa till fast pris. Hela betalningen går till Uber i Holland, som behåller 25 procent. Pengar som sedan förs över till Bahamas.

Resten av betalningen, 75 procent, skickas tillbaka till Sverige. Till åkaren.

– Till ett konto som inte ens behöver finnas i Sverige. Det kan vara någon annan stans i världen, säger Skubla och lägger till att det uppgjorda priset på resan inte registrerares automatiskt i Uber-bilens taxameter.

– Det är upp till åkaren eller föraren att bestämma vilken summa som ska registreras i taxametern. Om något över huvud taget ska registreras.

Hösten 2018 kopplade Taxiförbundet in ett säkerhetsföretag som gjorde över 100 testresor med Uber. Företaget kollade vilken summa föraren knappade in i taxametern och kom fram till att det i snitt bara var 32 procent av totalbeloppet.

– Sju av tio inkörda kronor blev sannolikt aldrig beskattade. Varken i Sverige eller i något annat land.

Taxibranschen har länge slagits för att få redovisningscentraler, en lag som trädde i kraft 2017. Skatteverket specialgranskar taxi sedan många år och hittar fortfarande skattefusk, även i den traditionella delen av branschen. Hur ser Taxiförbundet på det?

– Visst, enskilda förare och åkare kan fortfarande fuska. Och det händer säkerligen att enstaka resor körs utan kvitto på fredag eller lördag kväll. Men det är enskilda förare som fifflar. Vi och de seriösa företagen försöker stävja det. Skillnaden mot plattformsföretagen är det storskaliga skatteundandragandet som sker i de bolagen.

Facket, Transport, anser att överetablering – för många bilar – är ett av grundproblemen i branschen. Skubla håller inte med:

– I storstäderna, framför allt Stockholm, kan det vara överetablering vissa tider på dygnet. I andra regioner har vi en underetablering. På en del orter finns taxi inte ens kvar.

Kan vi komma tillbaka till en situation där taxiförare var ett skapligt betalt statusjobb?

– Det går inte att backa bandet. De som drev på hårdast för att få till en avreglering var de offentliga upphandlarna, politiker. De ansåg att priserna skenade. Samtidigt som man inte fick bra service.

– Allting har inte blivit negativt heller, efter avregleringen. Vi har ett ökat antal fordon. Ur kundperspektiv har det definitivt blivit bättre. I vart fall i storstäderna. I glesbygden är det förstås problematisk, när all taxiservice försvinner.

Taxiförbundet vill se sänkta arbetsgivaravgifter och ett nytt ”ratt-avdrag” för konsumenter som åker taxi. Ungefär som rut-skatteavdrag för städning. Varför behövs ratt-avdrag?

– Många ser taxi som kostsamt. En lyxtjänst. Samtidigt vet vi att sänkt pris leder till att fler väljer taxi. Det har ju Uber bevisat. För att öka lönsamheten i branschen skulle priserna egentligen behöva höjas.

– Men det är svårt, det skulle leda till att ännu fler väljer plattformsföretagen eller svarttaxi. Därför vill vi i stället att samhället hjälper till genom att sänka kostnaderna.

Claudio Skubla ser stora möjligheter att utveckla taxi som ett komplement till kollektivtrafiken. Som matartrafik fram till busshållplatsen eller tågstationen.  Han pekar på länstrafiken i Kalmar som en föregångare:

– Där har man byggt ut kollektivtrafiken. I stället för en stor buss som går i kringelkrokar med ett fåtal passagerare har man skapat stombusslinjer. Och små fordon, taxi, som ”matar fram” passagerare till busshållplatserna.

– Samma sak har man gjort i Arboga kommun. Linjetrafik med bussar har ersatts med en möjlighet för invånarna att beställa taxi till ett fast pris, 32 kronor per resa. På det sättet femdubblade kommunen resandet med kollektivtrafik. Samtidigt som kostnaden för trafiken halverades.

Claudio Skubla tycker att staten bör sluta satsa på storskaliga vägprojekt inriktade på ökad privatbilism.

– Det handlar om att skapa ett system så att människor inte måste äga en bil.

– Använd i stället de statliga pengarna till en moderniserad utvidgad kollektivtrafik, som omfattar även taxi och hyrbilar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Carl Svensson:
    9 september, 2020

    Taxi är ett riktigt sorgebarn. Det finns säkert vissa anställda som vill ha provisionslön i dess nuvarande form. Men de absolut flesta vill ha en lön som går att leva på och där man vet ungefär hur stor grundlönen blir i kronor kommer bli under flera månader framöver.
    Med ett "normalt" lönesystem skulle arbetstidsreglerna kunna följas. Majoriteten av anstälda taxiförare arbetar betydligt mer än 40 timmar per vecka.
    Strukturerna består ofta av beställningscentraler ofta kallade taxiväxlar, som har anslutna taxiåkerier. Dessa åkerier har ofta anställda förare. Det är ägarna av beställningcentralen som bestämmer priserna, lägger anbud vid offentligupphandling mm. De anslutna åkerierna har oftast ingenting att säga till om. Det leder till att de anställda förarna är väldigt utsatta. Cabonline är den största och mest ökända aktören, med rätta.
    Problemen med svarttaxi har ökat pga teknikutvecklingen.
    Största problemet för seriös taxi kommer dock från branchen själv, med stöd från skattebetalarna och ett politiskt ointresse.

Lästips:

Nextjetflygplan

Nya avtal för flyget dröjer

Flyg. Redan i mitten av december inledde Transport förhandlingarna om nya avtal för markpersonalen inom flyget. Lönerna är ännu inte klara. Parterna skulle ha träffats under torsdagen, men mötet sköts upp till den 22 april.

I den fackliga förhandlingsdelegationen för taxi ingick fem yrkesaktiva förare. Gruppen hoppas att det nya avtalet blir startskottet för ett nödvändigt förändringsarbete i branschen. (Bilden är från ett av förhandlingsdelegationens digitala möten).

”Förändringarna måste komma underifrån”

Taxi. I den fackliga förhandlingsdelegationen för taxi ingick fem yrkesaktiva förare. Gruppen hoppas att det nya avtalet blir startskottet för ett nödvändigt förändringsarbete i branschen. (Bilden är från ett av förhandlingsdelegationens digitala möten).

Transportarbetarens logga

Arbetsmiljöverket kräver barriär i taxibilar

Covid. Arbetsmiljöverket kräver en barriär som håller förare och passagerare avskilda på ett taxiåkeri i Stockholm. Struntar företaget i reglerna blir det böter.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.

Namnet lever kvar i utbildningscentret, som ligger i Varbergs utkant. Åkeriet startade utbildning av yrkesförare redan i början av 1980-talet. Sedan mitten av 1990-talet driver C-R Utbildning trafikskola och, på entreprenad för kommunen, gymnasiets transportprogram.

Vad hände med C-R Johanssons åkeri?

Åkeri. Anrika C-R Johansson var ett av Hallands största, obundna åkerier med kunder som Arla och Posten. För jätten GDL skulle köpet av familjebolaget bli en förstärkning i Västsverige. Knappt tre år senare återstår en bråkdel. Och den sista mars fick ytterligare 13 anställda gå.

Las & rätt
Enigt i LO i juni förra året. Dåvarande ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, IF Metalls Marie Nilsson och Kommunals Tobias Baudin på presskonferens där las-utredningen totalsågades.

Las – omstridd från start

Arbetsrätt. Förändrad, ”moderniserad”, arbetsrätt var ett krav från Centern och Liberalerna. Utan deras stöd hade Stefan Löfven inte kunnat bilda regering efter valet 2018. Januariavtalet mellan partierna innebär bland annat att turordningsreglerna i anställningsskyddet ses över.

Sofie Rehnström beskriver las som ett kommunicerande kärl: Varje förändring påverkar hela lagen och därmed nivån på anställningsskyddet. Som redan är försvagat enligt LO-juristen.

”Anställningsskyddet är redan försvagat”

Arbetsrätt. Sofie Rehnström beskriver las som ett kommunicerande kärl: Varje förändring påverkar hela lagen och därmed nivån på anställningsskyddet. Som redan är försvagat enligt LO-juristen.

Nedförsbacke mot Rättvik, där några av Hedemora Miljös spol- och slambilar är stationerade.

Fulspel i Dalarna

Renhållning. Slambilar med kraftiga överlass. Trycktankar som inte besiktigats enligt reglerna. Dålig med skyddsutrustning. Efter att Peter Söderström påtalat grava brister fick han sparken från Hedemora Miljö.

I den fackliga förhandlingsdelegationen för taxi ingick fem yrkesaktiva förare. Gruppen hoppas att det nya avtalet blir startskottet för ett nödvändigt förändringsarbete i branschen. (Bilden är från ett av förhandlingsdelegationens digitala möten).

”Förändringarna måste komma underifrån”

Taxi. I den fackliga förhandlingsdelegationen för taxi ingick fem yrkesaktiva förare. Gruppen hoppas att det nya avtalet blir startskottet för ett nödvändigt förändringsarbete i branschen. (Bilden är från ett av förhandlingsdelegationens digitala möten).

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Ny på jobbet – tänk på det här

Nyanställd. Ny arbetsplats i år? Det finns mycket att tänka på. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Kultur
Collage till Motordublar (film)

Motordubblar

Film. På engelska finns något som heter double feature. Två filmer som ses i följd. En riktigt bra double feature hänger ihop på något sätt. Filmerna för en slags dialog och ger varandra nya perspektiv. Här är tre motordubblar som passar lika fint ihop som popcorn och cola.