Stefan Looström
Close
”Den låga lönen gör att många ser taxitelefonist som ett genomgångsjobb”, säger Stefan Looström, ordförande i taxitelefonisternas fackklubb på Samtrans i Stockholm.
Close
Avtalsrörelsen

Taxitelefonist – ett låglönejobb

Taxitelefonister. Högre lön. Fler lediga helger. Bättre ob. Det handlar om avtalskrav från taxitelefonisterna. En yrkesgrupp som ofta hamnar i skymundan när allt ljus riktas mot förarnas omdebatterade villkor.

– Lönenivån är det som diskuteras mest bland mina medlemmar. 25 000 till 26 000 kronor för heltid gör att många ser telefonist som ett genomgångsjobb, säger Stefan Looström. Han är ordförande i Transports fackklubb på Samtrans beställningscentral i Stockholm.

Efter tre år i yrket har taxitelefonister mindre än 25 000 kronor i grundlön. Jämfört med andra Transportgrupper är de lågavlönade. Får LO-förbunden igenom de gemensamma avtalskraven kan telefonisterna se fram mot en låglönesatsning. I praktiken ett påslag i kronor som ger lite mer i plånboken än de vanliga ”procenten”.

Stefan Looström berättar att Samtrans i huvudsak kör upphandlade samhällsbetalda resor, plus en och annan ”privat” resa. Exempelvis rullstolsburna turister på Stockholmsbesök.

Till växeln kommer två huvudkategorier av beställningar. Den ena är färdtjänst, den andra skol- och arbetsresor. Telefonister som tar båda får ett tillägg – något som gjort att merparten av de anställda ligger en bit över avtalets lägstalön.

– Fast lönen är ändå en jätteviktig fråga för många, särskilt de som jobbar deltid. De försöker ofta ta extrapass på helgerna och då blir höjd ob-ersättning extra viktigt, säger Looström.

Precis som många andra beställningscentraler har Samtrans inga egna förare eller bilar. De finns i stället hos anslutna åkare. Telefonisterna får in beställningar både digitalt och via telefon.

Stefan Looström säger:

– Skolskjuts och skolresor ska alltid beställas via nätet. Men en stor majoritet av färdtjänstkunderna ringer fortfarande. Servicen och det personliga bemötandet blir väldigt viktigt.

Samtrans bil
Samtrans växel ligger i Solna. Foto: Jan Lindkvist

På Samtrans ser klubben hur digitaliseringen ökar. Utvecklingen, förklarar han, går mot att alla anställda ska kunna allt.

Samtrans är numera uppköpt av trafikföretaget Nobina. Med nya ägare kom också nya affärsidéer.

– En hel del av dem är bra, säger Stefan Looström, som ändå ser en del problem som klubben måste jobba med.

– För telefonister finns alltid hotet om outsourcing. Att beställningscentralen flyttas någonstans där lönerna är lägre. Det är inget Samtrans pratar om nu, men det finns ändå i mitt bakhuvud. Så blir det i en bransch som helt bygger på lägsta pris.

Fackklubben satsar på rekrytering och utbildning för medlemmar och de förtroendevalda i styrelsen. På dagordningen finns små stridsfrågor – som att arbetsgivaren tog bort havremjölken ur kylskåpet. (Samtrans backade efter påstötningar från klubben.) Bland de större som medlemmarna vill lyfta i avtalsrörelsen finns själva portalparagrafen i kollektivavtalet. Arbetsgivarens ensidiga rätt att leda och fördela arbetet.

– Många medlemmar har svårt att acceptera att arbetsgivarna i praktiken bestämmer allting, säger Stefan Looström.

Ökad anställningstrygghet finns också på fackklubbens kravlista. Exempelvis genom kortare provanställning och slopande av den kritiserade anställningsformen allmän visstid.

Helena Gullmarstam
Helena Gullerstam  Foto: Justina Öster

Helena Gullmarstam är taxitelefonist i Norrtälje. Hon jobbar numera mest med administration, men hoppar även in i växeln.

– Digitaliseringen och datoriseringen ökar hela tiden. Min bild är att renodlade taxitelefonister bara finns kvar i storstäderna. På landsorten blir man trafikledare, med fler arbetsuppgifter. Bland annat att se till att det finns tillräckligt många bilar.

– När det gäller avtalet skulle jag säga att det viktigaste är ob-ersättningen. Den måste höjas.

I Lycksele har taxianställda ett udda problem, berättar taxiföraren Simon Johansson. Han ingår i Transports förhandlingsdelegation.

På natten finns inga telefonister i tjänst. Då ska kundsamtal och trafikdirigering skötas av den förare som bemannar nattbilen. Kommer det in många uppdrag är det nattförarens ansvar att ringa in fler chaufförer.

– Det kan bli jäkligt stressigt om det kommer samtal när man har kund i bilen. Passageraren blir inte alltid glad när jag måste stanna för att göra noteringar, samtidigt som taxametern tickar på.

– Sekretessen blir också ett bekymmer. Det kan komma färdtjänst- eller sjukresor med känsliga personuppgifter. Hela upplägget är tveksamt, men vi borde åtminstone ha telefonistlön på nätterna. Den är högre än chaufförslönen.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.