Skulle du köra det här?
Åkeri. Den rumänske chauffören Vasile skadade ryggen när han försökte rädda en kollapsad lastsäkring. Företaget nekar till inblandning i skadan och säger att han är ute efter att hämnas. – Jag vet inte vad jag ska göra. Min läkare säger att jag inte får lyfta mer än två kilo. Jag kan inte lyfta min sexåriga son, säger Vasile.
Vasile (som egentligen heter något annat) körde för det svenska åkeriet Trans4you. Han var anställd av ett rumänskt bolag med samma ägare. Det här är hans version av vad som hände:
Vasile har sin bas i Skåne och kör gods från hamnarna i södra Sverige. Ofta för DFDS. Om helgerna bor han i hytten vid garaget i Lomma. Han och ett 20-tal andra kollegor delar kök och toalett. Han beskriver miljön som rökig och skitig.
– Vi behandlades som ohyra.
Enligt det anställningskontrakt han skickat till Transportarbetaren tjänar han ungefär 5 000 kronor i månaden som betalades ut från det rumänska bolaget. Sedan toppades lönen upp med ungefär 15 000 kronor i månaden, genom överföringar från privata konton.
En novemberdag 2019 åker Vasile till Göteborgs hamn för att hämta en trailer.
– Jag brukade i vanliga fall köra container. Då och då med annan last. Jag hade aldrig förr transporterat ett så stort och skrymmande gods.
Det var en metallkonstruktion som vägde 16 ton. Fastspänd med slitna spännband. Vilande på smala träbalkar. Den stack ut längst bak, utan varningsvimpel.
– Jag hade ingen utbildning för den typen av gods. Jag ansåg att det inte var säkert att köra med det. Utan att utsätta mig och mina medtrafikanter för livsfara.
Vasile tar bilder på godset och skickar dem till sin transportledare på Trans4you. Sedan ringer han.
– Transportledaren sa att om jag inte kör godset kommer Alexandrin (företagets vd) att tvinga mig att betala kostnaden för transporten. Efter ett bråk på telefonen börjar jag köra mot Lund.
Vasile berättar att han hinner ungefär 60 kilometer innan han stannar på en rastplats i Varberg. Han har sett att godset börjat kränga och spännbanden lossna. Några har gått sönder. Det visar sig att träbalkarna under en del av godset fallit bort och en bit av godset nu hänger löst i luften.
Chauffören tar fotografier och skickar dem till åkeriet.
– Jag bad dem att skicka någon som kunde säkra upp godset på rätt sätt. Men de sa att jag var tvungen att lösa det själv och köra godset till Lund i tid.
Vasile hoppar upp på trailern och försökte pressa in träbalkarna. Han kämpade i 20 minuter. När han kände en obehaglig värme på ryggen slutade han och ringde än en gång till transportledaren.
– Vi bråkade och jag försökte än en gång lösa problemet med mina två tomma händer. Till slut tar jag i med hela kroppen och trycker så hårt jag kan och får balken på plats. Jag får en häftig smärta i ryggen och faller ihop. Sedan stannar jag i 20–25 minuter utan att kunna röra mig.
Godset kom fram till Lund i tid.
Vasile berättar att han inte kan sova mer än en timme den natten. Dagen därpå tar han sig till en vårdcentral som ger honom värktabletter och han jobbar vidare. Han vill sjukskriva sig men skickas till Varberg för att hämta en container.
När helgen kommer är han tillbaka vid garaget i Lomma. Vasile ligger mest i hytten och har ont. En kollega ger honom medicin.
– Jag sa att jag var sjuk men fick veta att jag måste jobba. Företaget hade kontrakt på en transport och det fanns ingen backup till mig.
Vasile börjar köra på söndagen igen. Natten till måndagen kan han inte sova alls. Han promenerar från rastplatsen till vårdcentralen i Varberg och får smärtstillande tabletter. Han kör hela tisdagen och sedan faller han ihop på en rastplats vid 41:an nära Borås.
– En man som hittar mig på vägkanten ringer efter ambulans.
Vasile minns att han ser ambulansen komma. Sjukvårdarna ger honom en injektion och sedan minns han ingenting mer förrän han vaknar upp på akuten i Borås.
Läkaren konstaterar diskbråck och skriver de opioida läkemedlen Oxycontin och Oxynorm. Vasile blir sjukskriven i två veckor, han förbjuds också att köra när han medicinerar, enligt det läkarintyg han visar upp för Transportarbetaren.
Kort därpå hamnar Vasile och företagets vd Alexandrin Popescu i bråk.
Enligt Vasile blir arbetsgivaren arg för att chauffören inte kan jobba på två veckor. Och att Vasile kräver att företaget ska stå för akutnotan på 3 500 kronor.
Vasile säger att han sparkas omedelbart utan att få hämta sina ägodelar från lastbilen. och har inte jobbat för Trans4you sedan dess. Han flyttar hem till Rumänien och stod utan inkomst och sjukhusräkningar som hopar sig. Med en rygg som gör det svårt att ens sitta längre stunder.
En tid efter olyckan kontaktar Vasile det rumänska transportfacket för att få hjälp. Han har inte fått några pengar från företagets försäkringsbolag och vill att företaget ska betala för hans kostnader för sjukvård och medicin, samt förlorad arbetsinkomst.
Vasile vill också att han ska räknas som utstationerad arbetskraft och att företaget därför ska betala honom retroaktiv lön enligt de regler som gäller i utstationeringsdirektivet.
