Hungrig.se hade uppställningsplats för sina bilar utanför Transports avdelning i Kristianstad. Fordonet på bilden är numera sålt till en privatperson.
Close
Hungrig.se hade uppställningsplats för sina bilar utanför Transports avdelning i Kristianstad. Fordonet på bilden är numera sålt till en privatperson.
Close

Skattesmäll efter samgående– Foodora krävs på 21 miljoner

Matbud. Förra året gick Foodora samman med konkurrenten Restaurangonline, ett bolag som enligt Skatteverket tricksat med luftfakturor, bulvaner och svart betalning för närmare 277 000 matleveranser. Nu krävs Foodora på de 21 miljoner i obetalda skatter och avgifter som partnern skulle ha betalat.

 

En av huvudmännen i Restaurangonline uppger att skattebeslutet ska överklagas. Foodora frånsäger sig allt ansvar:

– Detta rör historiska händelser. Skatterevisionen hade påbörjats innan förvärvet av Restaurangonline 2019. Ärendet hanteras av Restaurangonline och skulden regleras av de gamla ägarna av bolaget, skriver Johanna Lindell på Foodoras pressenhet i ett kort mejlsvar.

Redan sommaren 2018 skrev Transportarbetaren om matbud som blivit blåsta på lön och ersättningar.

De hade jobbat för underleverantörer till Restaurangonline, där Samir Bachkami och Marcus Gullin var huvudmän. Matbeställningarna gjordes genom e-tjänsten Hungrig.se.

Restaurangonline startades 2012, men verksamheten med nätbeställning och hemkörning av krogmat tog rejäl fart 2017. Året efter, 2018, var omsättningen uppe i närmare 76 miljoner kronor.

Under de två åren utförde företaget över 607 000 matleveranser. 2019 påbörjades sedan samgåendet, fusionen, med Foodora.

Enligt Skatteverkets utredning körde Restaurangonline ut mat med egen personal. Bud som var anställda i dotterbolaget Hungry Delivery.

Men i bokföringen hävdar Restaurangonline att man också anlitat ett 30-tal underleverantörer.

Skatteverket har granskat sex av underleverantörerna. Sex bolag som uppges ha utfört närmare 246 000 hemleveranser under 2017 och 2018.

Skatteutredarna har grävt djupt och myndighetens slutsats är att de sex underleverantörerna inte utfört några matleveranser alls. Det är i själva verket sex bolag på fallrepet som använts för att tvätta pengar. Pengar som sannolikt gått till svarta löner till bud som Skatteverket anser jobbat direkt hos Restaurangonline.

Självfakturering

Verkets utredning och upptaxeringsbeslut är på 150 sidor. Här beskrivs ingående ett affärsupplägg som för tankarna till grov ekonomisk brottslighet.

Restaurangonline tillämpade ”självfakturering” för de anlitade underentreprenörerna. Det vill säga det är inte bolagen själva som skrivit fakturorna för utförda uppdrag, utan de har knåpats ihop av Restaurangonline. Fakturorna har sedan försetts med signatur.

Skatteverket har granskat penningflöden och transaktioner. Pengarna som betalats ut från Restaurangonline till de sex underentreprenörerna har slussats vidare till andra bolag i Sverige, till företag i länder som Turkiet och Dubai. Stora belopp har gått till privatpersoner och till bilinköp i Tyskland.

Av de tiotals miljoner kronor som gått från Restaurangonline till de sex bolagen är det bara mindre summor som har redovisats som löneutbetalningar.

Enligt Skatteverket är företrädarna i de sex granskade bolagen målvakter. Personer som kliver in i konkursmässiga bolag. Bland företrädare finns personer som utvandrat från Sverige och som saknar adress.

Tillbakavisar

Restaurangonline tillbakavisar alla uppgifter om fiffel, luftfakturor och svarta löner. Företaget hävdar att de sex anlitade entreprenörerna visst utfört leveranserna, med egna bud.

Skatteverket kontrar med att det inte finns några kostnadsposter som tyder på att de utpekade bolagen rekryterat bud, ordnat fram fordon och byggt upp distributionsverksamhet. Dessutom i flera städer samtidigt. I ett fall påbörjades den påstådda matutkörningen redan dagen innan avtalet med Restaurangonline tecknats.

Vem bygger upp en stor budrörelse i förväg, redan innan kontraktet är klart, undrar Skatteverket.

Under perioden 2017 till 2019 har Restaurangonline annonserat efter mängder av matbud, men det är aldrig någon av de sex underleverantörerna som söker folk i platsannonserna.

När Restaurangonline utför leveranser i egen regi, eller med andra underleverantör, finns det detaljerade namnuppgifter på buden i Restaurangonlines datasystem. När det handlar om bud som uppges jobba för de sex granskade bolag finns det bara förnamn eller initialer.

Fyra förare

Av de 246 000 leveranserna 2017 och 2018 så har bara fyra förare kunnat identifieras. Två av dem utförde bara en körning var. Ett av buden var Marcus Gullin, en av huvudmännen i Restaurangonline.

Skatteverket fick kontakt med en av de fyra förarna, en man som uppges ha utfört drygt 1 300 leveranser i Malmö. Han uppger att han körde för Hungrig.se, med eget fordon. Lönen var 50–60 kronor per leverans.

Mannen berättar att han fick ett till tre uppdrag per timme, men han kunde också få vänta i flera timmar utan att få något uppdrag. Budet fick inget anställningsavtal och inte klarhet i vem som var hans arbetsgivare.

Restaurangonline nekar hela tiden till oegentligheter och skyller eventuella misstag på tre utpekade ”kontaktpersoner”. En av dem är – eller var – barndomsvän med Restaurangonlines dåvarande huvudman och vd, Samir Bachkami.

Av allt att döma har de tre kontaktpersonerna haft en huvudroll när Restaurangonline byggt upp sin distribution. Men Skatteverket tror inte på att de verkat i de sex granskade bolagen – utan varit en sorts transportledare i Restaurangonline. Att ersättningen till dem betalats ut genom andra bolag har varit ett sätt att dölja upplägget, hävdar Skatteverket.

Fyra av de sex granskade bolagen har redovisat blygsamma intäkter, främst från taxiverksamhet. Inget av bolagen har redovisat löner som täcker de påstådda matleveranserna. Inget av bolagen hade heller redovisat moms när Skatteverket inledde sin granskning.

Miljonkrav

Skatteverket kräver nu 21 miljoner kronor i obetalda skatter och avgifter, inklusive ränta. Plus närmare 2,4 miljoner i skattetillägg, en sorts straffavgift.

Kravet riktas formellt mot Restaurangonline, som enligt Skatteverket var den egentliga arbetsgivaren för buden hos de sex underleverantörerna.

Fast nu finns ju inte Restaurangonline längre. Efter fusioneringen får Foodora ärva skatteskulden, enligt Skatteverket.

Foodora hävdar att skattekravet handlar om förfluten tid, innan fusioneringen.

– Ett bolag blir inte av med en skatteskuld bara för att man fusionerar. Så enkelt är det inte att fuska, säger en källa på Skatteverket.

Konkurser

Alla sex underleverantörsbolagen är numera försatta i konkurs. I fem av dem fanns på sluttampen företrädare, målvakter, med kopplingar till en stor taxihärva i Malmö.

I en slutkläm skriver Skatteverket att ingen av de sex underleverantörerna haft möjlighet att utföra de tjänster som faktureras. Med tillägget:

”Självfakturorna är enbart upprättade för att kunna ge Er (Restaurangonline) avdrag för ingående moms, samt ge underlag för kostnader, vilket möjliggör uttag av likvida medel. Skatteverkets uppfattning är att de uttagna medlen använts till att betala oredovisade löner antingen till personal som utfört leveranserna eller till övriga inblandade personer.”

Transportarbetaren har ställt ett flertal frågor till Foodora, men bara fått ett kort mejlsvar.

Vi har också sökt Marcus Gullin och Samir Bachkami, utan framgång.

I en intervju för Radio Sjuhärad säger Marcus Gullin att allt ansvar ligger hos de granskade underleverantörerna. Och att Restaurangonline gjorde vad man kunde för att kontrollera anlitade bolag.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

När schysta villkor används som reklam

Ledare. Shyssta villkor och kollektivavtal och en qr-kod med Ansök nu som lovar en genomsnittslön på 180 kronor per timme. Det budskapet har Foodoras rosa mopedboxar haft. En sanning med modifikation.

”Tyvärr är det vanligt att ingen betalar skatt och sociala avgifter för rumänska förare”, säger fackförbundet SLT:s ordförande Elena ”Nina” Frandes.

”Utvecklingen för rumänska förare är inte ljus”

Åkeri. Bemanningsföretag används för att ducka skatten och förarna får betala. Ett företag som hade tioårskontrakt med sin enda svenska kund påstod sig sakna fast driftställe och betalade 570 procent av ersättningen som skattefritt traktamente. – Det är rumäner som exploaterar andra rumäner, säger fackkämpen Elena Frandes.

Microsofts serverhallar i Gävle

Arbetare avvisade efter kontroll på Microsoft

Arbetsmiljö. Vid en stor kontroll av Microsofts byggen av datahallar utanför Gävle fann gränspolisen åtta personer som arbetade olagligt i landet. Kontrollens syfte var att säkerställa att svenska lagar och regler följs av den amerikanska techjätten, tidigare kritiserad för att ignorera svensk arbetsrätt.

Patrik Persson håller demokratiskola för miljöarb etarna avdelning 12, Malmö. Valet 2026

”Vi har kämpat oss till vår rösträtt”

Val 2026. Det mörknar i vår omvärld. Vi fick inte vår allmänna rösträtt i Sverige till skänks, den erövrades genom kamp. Det betonar Transports Malmöavdelning 12 som i början av valåret bjudit in sina förtroendevalda medlemmar till flera demokratiskolor.

Man i hängmatta – semester

Efter förhandlingar: Två veckors extra ledighet

Fackligt arbete. Chaufförer vid åkeriet upptäckte att arbetsgivaren brutit mot kollektivavtalet. Transports ombudsman från Stockholmsavdelningen har nu förhandlat fram två veckors betald ”semester” för 31 anställda.

Konkurs för Mjölbyåkeri – femtiotal anställda berörs

Åkeri. Fågelsta Transport försattes förra veckan i konkurs på egen begäran. Konkursförvaltaren har tills vidare tagit över driften men risken är stor att åkeriet helt avvecklas – all trafik är i dagsläget ställd.

Säkraste vägen till jobb

Utbildning. Inget gymnasieprogram ger så god chans till jobb efter examen som transport. Simon Van de Moosdijk är en av dem som redan hade fast jobb när han tog studenten 2025.

Eric Donell, förbundsordförande i Riksförbundet Attention. Foto: Susanne Kronholm

”Personer med funktionsnedsättning straffas”

Politik. Den 1 oktober 2025 skärpte regeringen reglerna för aktivitetsstöd till personer som går arbetsmarknadsutbildningar, praktiserar eller arbetstränar för att komma i jobb. "Personer med funktionsnedsättningar straffas för att samhället inte förmår ge rätt stöd."

SAS beviljar miljonlån till flygbolaget Braathens

Flyg. Turerna har varit många kring flygbolaget Braathens (BRA). Nu träder SAS in och beviljar ett lån på 50 miljoner kronor för att det svenska regionala flygbolaget Braathens regional airways ska kunna fortsätta sin verksamhet.

Tre p-vakter på uppdrag i centrala Stockholm.

Avarn krävs på 3,5 miljoner efter misstänkt fusk

Bevakning. Säkerhetsbolaget Avarn misstänks ha lurat Stockholms stad på totalt 2,7 miljoner kronor. Bolaget har debiterat staden för parkeringsövervakning som aldrig utförts och trafikkontoret har polisanmält Avarn för misstänkt bedrägeri.

LO: Så ska arbetstiden kortas

Arbetstid. LO vill sänka arbetstiden för alla landets arbetare. Och det ska göras förhandlingsvägen – centralt. På tisdagen presenterades förslaget från en enig LO-styrelse.

Förbud mot backande sopbilar väcker ilska bland villaägare

Miljö. Ingen fungerande vändplan, skymmande grönska, trånga kurvor och felparkerade bilar gör att sopbilen behöver backa för att kunna hämta avfall vid några fastigheter i Solna, utanför Stockholm. Kommunen har därför anvisat en hämtplats, vilket retat upp villaägarna.

Hallå där!

Ninni Westerlund

…utbildningsansvarig vid Assistancekåren, som i samarbete med Vreta utbildningscentrum utanför Linköping tagit fram en gymnasieutbildning till bärgare.

Amazons chefer utfrågade av EU-parlamentet

Kollektivavtal. Nej, några kollektivavtal lär Amazon inte förhandla om i Europa. Det framkom när deras chefer frågades ut i EU-parlamentet. Och några svar på ledamöternas frågor blev det i princip inte.

Transport stämmer åkeri: ”Vägrade ge information”

Arbetsrätt. Det var åkeriet i Kungsbacka som kallade till förhandling inför anlitande av bemanningsbolag utan kollektivavtal. Men när Transports förhandlare ville ha information om de anställdas villkor tog det stopp. Nu har facket stämt åkeriföretaget i Arbetsdomstolen.