Det kontantlösa samhället närmar sig

Fokus: Framtiden. Kontanterna minskar. Värdetransportörerna fruktar för jobbet. Men hur ser Riksbanken på sedlarnas framtid?

Gabriela Guibourg, Riksbanken
Foto: John Antonsson

För varje år som går minskar kontanterna som är i omlopp i samhället. Och kontanterna minskar fort. 2007 var det 109 miljarder kronor i omlopp. Förra året var motsvarande siffra 57 miljarder. Den myndighet som ger ut dem är Riksbanken. Transportarbetaren träffaren Gabriela Guibourg som är chef för analys och policy på Riksbanken.

– Vi ser att de minskar snabbt. Det är något som i allra högsta grad har drivits av efterfrågan. Allmänheten vill inte längre betala med kontanter. Det finns även vissa problem på utbudssidan eftersom det är svårt att få tag i kontanter på vissa ställen i landet, säger Gabriela Guibourg.

Exakt när kontanterna är borta vet alltså ingen. Det finns flera kvalificerade gissningar som cirkulerar. Med allt från att hälften av handlarna slutat ta kontanter till 2025 till att Sverige är helt kontantlöst 2030.

– Att säga något exakt datum är lite vanskligt. Det är också en av anledningarna till att politikerna intresserar sig för frågorna och prioriterar utredningen för att försöka hitta sätt att bromsa utvecklingen i några år, säger Gabriela Guibourg.

Den utredning Guibourg hänvisar till är ett delbetänkande i en stor parlamentarisk Riksbanksutredning. Den del som handlar om kontanterna har skyndats på och ska enligt uppgifter presenteras i sommar, något exakt datum är inte klart.

– Man ser antagligen att det inte går att vända utvecklingen helt, vi har gått för långt i digitaliseringen av samhället. Det är för det mesta någonting som är bra. Men det finns grupper, i delar av landet, som kan komma i kläm, säger Guibourg.

Ur ett större perspektiv. Vilka problem finns med att tillgången till kontanter minskar?

– Att det går för snabbt för några grupper. Till exempel på vissa delar av glesbygden, det är där som staten kanske kan tänka sig att kliva in så att alla kan hänga med i utvecklingen.

När jag har talat med företrädare värdetransportbranschen ger de gärna bilden att det är bankerna som driver på utvecklingen. Men du menar att det framför allt är efterfrågan som driver på?

– Jag menar att bankerna kanske har minskat tillgången lite för snabbt, men det har också att göra med att kunderna inte efterfrågar tjänsterna lika mycket som förr.

– 97 procent av handlarna accepterar fortfarande kontanter och ändå används de inte. Det är ett tecken på att individerna själva väljer andra sätt att betala. Det är bara att gå till sig själv för att se hur det fungerar nu.

Det finns väl ingenting som pekar på att utvecklingen ska brytas?

– Som jag ser det nu: nej. Den här parlamentariska utredningen skulle kunna komma med förslag som gör att man kan bromsa det lite. Men jag tror inte att det går att vända tillbaka.

Riksbanken utreder just nu möjligheter att införa en e-krona. Exakt vad det ska vara och hur det ska se ut är inte klart ännu.

– Kontanter från Riksbanken har varit landets enda legala betalningsmedel som är statligt garanterade och helt kreditriskfria. De kommer att försvinna inom en överskådlig tid. Då är frågan om vi behöver fortsätta uppfylla vår roll att förse allmänheten med kontanter, men då i den formen som verkar vara lämpligare i det digitala samhället. Det vill säga digitala kontanter.

Kommer det kräva uppkoppling?

– Vi funderar på olika lösningar. De behöver åtminstone tillgång till energi för din mobil. Men skulle det bli verklighet måste vi också fundera på en plan i en situation av kris och ha beredskap med en offlinefunktionalitet. Cybersäkerhet är en stor fråga i det digitala samhället. Samhället måste fundera på alternativa sätt att genomföra transaktioner vid en allvarlig kris.

Delar du bilden att Sverige är världsunikt i den takt kontanterna har minskat?

– Visst, Sverige ligger långt framme men är inte stor skillnad. Resten följer förr eller senare med. De nordiska länderna och även länder i norra Europa, som Nederländerna, ligger också långt fram. Gemensamt är att det är små länder med en homogen befolkning som är ganska it-kunniga. I Sverige har vi en banksektor som sedan många år samarbetar för att introducera teknologiska innovationer. Vilket gör att innovationer införs och fort accepteras av allmänheten. Det har gjort att vi ligger långt fram i utvecklingen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Diagram reallönesänkning. Grafik: Christina Ahlund

Så mycket mindre är din lön värd

Ekonomi. Lönerna urholkas av kraftiga prishöjningar. Om ett halvår löper flera av Transports stora kollektivavtal ut. Tankbilschauffören Özgür Günez tycker att facket ska ställa höga krav i nästa avtalsrörelse. Inte minst för att det kan locka nya medlemmar.

Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor, som har arbetat tillfälligt i Sverige och som fyllt 68 år, har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Facket misstänker att distributionsbolaget systematiskt kallat in tidningsbud för att börja jobba tidigare och sluta senare – utan att betala för extratiden. Foto: Lilly Hallberg

Misstänkt fusk med löner på VTD

Tidningsbud. Start- och stopptider som ändrats kan betyda att Göteborgsregionens tidningsbud sammanlagt gått miste om miljonbelopp i lön. "Någon har tagit bort 40 000 kronor för en medlem. Jag vill veta vem", säger Peter Åkesson, ombudsman med ansvar för tidningsdistributörsavtalet.

Förarbristen
Taxihållplatsen vid Centralstationen

Taxiförbundet: 7 000 förare saknas

Taxi. Branschorganisationen Taxiförbundet säger att det saknas 7 000 taxiförare i landet. Mest akut är bristen i storstäderna.

Rastplats

”Goda villkor ger fler lastbilsförare”

Åkeri. Det är brist på lastbilsförare. 6 400 chaufförer behöver anställas det närmaste året och 50 000 på tio års sikt visar en ny rapport. Företagen efterlyser fler utbildningsplatser.

5 tycker till om förarbristen

Enkät. Hur lockar man fler till chaufförsyrket? Transportarbetaren har frågat fem yrkesförare.

Jessica Andersson ska göra samma jobb på kortare tid. Foto: Lilly Hallberg

Samma runda – lägre lön efter VTD:s omläggning

Tidningsbud. Jessica Andersson på Kungsbackafilialen har 27 år i yrket. – Jag älskar det här jobbet, vill inte jobba med något annat. Men jag förstår dem som lämnar nu, säger hon.

Taxi Stockholms kontor på Luntmakargatan i Stockholm. Foto: Christina Ahlund

Taxi Stockholm lämnar Taxiförbundet

Taxi. Ett av Sveriges största taxiföretag lämnar branschorganisationen Taxiförbundet. – Vi i Taxi Stockholm pratar om god taxitradition. Då kan vi inte vara med i ett branschförbund där vi är det enda stora bolaget med kollektivavtal, säger Dimitrios Nikopoulos, ordförande för Taxi Stockholm.

Mildare regler för äldre som söker sjukersättning

Sjukförsäkring. (UPPDATERAD) Flygplanslastare, lastbilschaufförer, miljöarbetare… Transports medlemmar har tunga jobb och alla klarar inte av att arbeta fram till pensionen. Vid månadsskiftet infördes mildare regler för personer som fyllt 61 år och ansöker om sjukersättning, tidigare förtidspension.

Möte tidningsbudssektionen i Göteborg 15 september 2022

Fortsatt kamp mot hyvling

Tidningsbud. För jävligt – och djupt sorgligt. Men omöjligt att stoppa? Sista dagen för att skriva på de nya anställningskontrakten för VTD höll tidningsbudssektionen möte. För de flesta bud i Göteborgsregionen innebär ny lägre sysselsättningsgrad ett lönetapp på ett par tusen i månaden.

Vad gör jag om soporna brinner?

Miljö. Lasten börjar brinna i sopbilen. Vad gör jag? – Det är inte jättevanligt men det händer då och då, säger brandingenjör Anders Palm vid Storstockholms brandförsvar. Han ger några råd.

Bra miljöval – nu med schysta villkor

Distribution. Schampo och tvättmedel kan vara märkta med Naturskyddsföreningens Bra miljöval. Mindre känt är att märkningen även finns för transporter. I de nya kraven för lokala godstransporter ställs också krav på sociala villkor.

Yrkesförarens dag
Hyllade yrkesförare: Henrik Klefberg, Rikard Wedh, Rolf Eriksson, Björn Gustavsson, Rolf Eriksson och Pontus Isaksson. Foto: Lilly Hallberg

Förarna firas på sin dag

Åkeri. ”Bra att facket är ute och visar upp sig. Och vi är värda det!” sa lastbilschauffören Rikard Wedh som just fått en kaffe i avdelning 6-mugg på Rasta Värmland på Yrkesförarens dag.

Arbetsförmedlingen Malmö

Ska vi vara rädda att förlora jobben?

Ekonomi. Skenande energipriser. Hög inflation. Stigande räntor. Nu varnar Konjunktur­institutet (KI) också för en stundande lågkonjunktur. Är det dags att bli rädd för att förlora jobbet?

Kultur
Lars Sjölund vid utställningen på Transports kongress i Örebro. Foto: Lilly Hallberg

Vyer från sopbilen

Utställning. Stillheten och skönheten träffar rakt i hjärtat, berättar med skärpa om arbetsliv i renhållningens tjänst ur nya perspektiv. Ett urval av Lars Sjölunds bilder och texter finns nu samlade i boken ”Frihet och förakt”.

Fredag 9/9 är Yrkesförarens dag!

Transport. De får Sverige att rulla varje dag, året runt. Ser till så att såväl människor som gods kommer fram. Den 9 september är det dags att uppmärksamma alla landets yrkesförare på deras egen dag.

Facket: Hyvla inte i vårt namn, VTD!

Tidningsbud. Minskad tid med nya organisationen innebär ekonomisk katastrof för många bud. VTD beskriver förändringen i Göteborgsregionen som ordnad tack vare centrala förhandlingar med facket. Transports centrala ombudsmän beskriver distributionsbolaget som lämpligt studieobjekt för forskare av människohat.