Det kontantlösa samhället närmar sig

Fokus: Framtiden. Kontanterna minskar. Värdetransportörerna fruktar för jobbet. Men hur ser Riksbanken på sedlarnas framtid?

Gabriela Guibourg, Riksbanken
Foto: John Antonsson

För varje år som går minskar kontanterna som är i omlopp i samhället. Och kontanterna minskar fort. 2007 var det 109 miljarder kronor i omlopp. Förra året var motsvarande siffra 57 miljarder. Den myndighet som ger ut dem är Riksbanken. Transportarbetaren träffaren Gabriela Guibourg som är chef för analys och policy på Riksbanken.

– Vi ser att de minskar snabbt. Det är något som i allra högsta grad har drivits av efterfrågan. Allmänheten vill inte längre betala med kontanter. Det finns även vissa problem på utbudssidan eftersom det är svårt att få tag i kontanter på vissa ställen i landet, säger Gabriela Guibourg.

Exakt när kontanterna är borta vet alltså ingen. Det finns flera kvalificerade gissningar som cirkulerar. Med allt från att hälften av handlarna slutat ta kontanter till 2025 till att Sverige är helt kontantlöst 2030.

– Att säga något exakt datum är lite vanskligt. Det är också en av anledningarna till att politikerna intresserar sig för frågorna och prioriterar utredningen för att försöka hitta sätt att bromsa utvecklingen i några år, säger Gabriela Guibourg.

Den utredning Guibourg hänvisar till är ett delbetänkande i en stor parlamentarisk Riksbanksutredning. Den del som handlar om kontanterna har skyndats på och ska enligt uppgifter presenteras i sommar, något exakt datum är inte klart.

– Man ser antagligen att det inte går att vända utvecklingen helt, vi har gått för långt i digitaliseringen av samhället. Det är för det mesta någonting som är bra. Men det finns grupper, i delar av landet, som kan komma i kläm, säger Guibourg.

Ur ett större perspektiv. Vilka problem finns med att tillgången till kontanter minskar?

– Att det går för snabbt för några grupper. Till exempel på vissa delar av glesbygden, det är där som staten kanske kan tänka sig att kliva in så att alla kan hänga med i utvecklingen.

När jag har talat med företrädare värdetransportbranschen ger de gärna bilden att det är bankerna som driver på utvecklingen. Men du menar att det framför allt är efterfrågan som driver på?

– Jag menar att bankerna kanske har minskat tillgången lite för snabbt, men det har också att göra med att kunderna inte efterfrågar tjänsterna lika mycket som förr.

– 97 procent av handlarna accepterar fortfarande kontanter och ändå används de inte. Det är ett tecken på att individerna själva väljer andra sätt att betala. Det är bara att gå till sig själv för att se hur det fungerar nu.

Det finns väl ingenting som pekar på att utvecklingen ska brytas?

– Som jag ser det nu: nej. Den här parlamentariska utredningen skulle kunna komma med förslag som gör att man kan bromsa det lite. Men jag tror inte att det går att vända tillbaka.

Riksbanken utreder just nu möjligheter att införa en e-krona. Exakt vad det ska vara och hur det ska se ut är inte klart ännu.

– Kontanter från Riksbanken har varit landets enda legala betalningsmedel som är statligt garanterade och helt kreditriskfria. De kommer att försvinna inom en överskådlig tid. Då är frågan om vi behöver fortsätta uppfylla vår roll att förse allmänheten med kontanter, men då i den formen som verkar vara lämpligare i det digitala samhället. Det vill säga digitala kontanter.

Kommer det kräva uppkoppling?

– Vi funderar på olika lösningar. De behöver åtminstone tillgång till energi för din mobil. Men skulle det bli verklighet måste vi också fundera på en plan i en situation av kris och ha beredskap med en offlinefunktionalitet. Cybersäkerhet är en stor fråga i det digitala samhället. Samhället måste fundera på alternativa sätt att genomföra transaktioner vid en allvarlig kris.

Delar du bilden att Sverige är världsunikt i den takt kontanterna har minskat?

– Visst, Sverige ligger långt framme men är inte stor skillnad. Resten följer förr eller senare med. De nordiska länderna och även länder i norra Europa, som Nederländerna, ligger också långt fram. Gemensamt är att det är små länder med en homogen befolkning som är ganska it-kunniga. I Sverige har vi en banksektor som sedan många år samarbetar för att introducera teknologiska innovationer. Vilket gör att innovationer införs och fort accepteras av allmänheten. Det har gjort att vi ligger långt fram i utvecklingen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Illustration till Snabbkoll om ekonomi i kristider.

5 tips när pengarna tryter

Ekonomi i kristider. Uppsagd? Permitterad? Oändliga sjuk- och vab-dagar? Många får lönespecifikationer som är tunnare än vanligt. Här är några tips som kan hjälpa ekonomin att gå runt.

Transportarbetarens logga

Tre värdetransporter rånades i fjol

Bevakning. Värdetransportrånens tid är förbi. I början på 2000-talet begicks uppåt 60 rån på ett år. Siffran för förra året är 3.

Transportarbetarens logga

Värdebolaget Loomis får kritik från facket

Värdehantering. Loomis vägrar lämna ut viktig information till de fackliga ledamöter som ingår i värdebolagets företagsråd, ett så kallat European works council. – Vi har stora problem med Loomis. Företaget uppfyller inte avtalet vi tecknat, säger rådets ordförande Enrique Rial Gonzalez.

HF driver tvist till Europadomstolen

Arbetsrätt. I våras förlorade Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet en tvist i Arbetsdomstolen. I domen bekräftas att Transports avtal, som är det först tecknade, är det som alltid har företräde. Nu tar HF frågan vidare till Europadomstolen. Det oroar Transport.

Cabotagefusk blir dyrare

Åkeri. Nyligen friades DHL i hovrätten i en tvist om beställaransvar. Knäckfrågan handlade om hur cabotagetransporter ska definieras. I dag presenterade regeringen flera förslag på lagskärpningar. Bland annat högre böter.

Terminalarbetare död i arbetsplatsolycka

Arbetsolycka. En kvinna i 60-årsåldern omkom på måndagen efter en klämolycka vid Aditro Logistics terminal utanför Borås. "Det är djupt tragiskt. Alla våra tankar går till vår medlems familj", säger Björn Lindgren, regionalt skyddsombud på Transport.

LAS

”Utbildning i nya LAS inte en rättighet”

LAS. Rätt till betald utbildning var den stora gåvan till arbetstagarna när parterna presenterade sitt förslag om förändrat anställningsskydd. Men i regeringens utredares förslag har det bantats ned till en post i statens budget.

Farlig trötthet utbrett problem

Åkeri. Europas yrkesförare kör ofta trötta. En tredjedel av lastbilsförarna har någon gång under det senaste året somnat vid ratten. Det visar en stor studie av den Europeiska Transportfacket, som kopplar ihop tröttheten med dåliga arbetsvillkor.

Transport stämmer Euromaster

Lön. Flera gummiarbetare har inte fått den övertidsersättning de har rätt till, anser facket. Som nu stämmer däckkedjan Euromaster i Arbetsdomstolen.

las

”Totalt missat tryggheten på jobbet”

Arbetsrätt. Bättre omställningsstöd. Till priset av förlorad trygghet på jobbet. Kritiken från flera LO-förbund var stark efter att regeringen lagt fram vad man kallar ”den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid.”

I Gamleby har Nilsbuss hyrt in sig i en gammal fabrikslokal. Bilarna får stå ute. Chaufförerna har fått ett litet fönsterlöst krypin som lunch- och fikarum. Foto: Jan Lindkvist

”Nilsbuss lurar både förarna och länstrafiken”

Färdtjänst. Problemen fortsätter för färdtjänstförarna på Nilsbuss. Företaget tillämpar ett eget flextidssystem som gör att arbetstider och raster ändras godtyckligt. – Vi blir blåsta på massor av timmar varje månad. Vi har också allvarliga brister på fordonen, säger uppretade förare i Gamleby, Västervik och Emmaboda.

Utställning värd en omväg

Arbetare. ”När arbetsdagen är över känner jag mig stolt och trött. När jag vet att jag har orkat göra det jag ska, för det är en bedrift. Sex timmars arbetsdag vore kanon för oss som arbetar på lager.”

Hallå där!

Svante Backfält

… elev vid Nobelgymnasiet i Karlstad och bäst i Sverige på Transportföretagens yrkesprov.

Vägtransportfokus 2021

Klimatomställning i centrum

Åkeri. Omställningen från fossila till förnyelsebara bränslen gick som en röd tråd genom Elmia Vägtransportfokus.

Vägtransportfokus 2021

Sökes: 50 000 lastbilschaufförer

Åkeri. Behovet av yrkesförare är skriande. Hur ska kompetensen säkras och hur ska samarbetet se ut? Det var frågan för dagen när fack, skolelever, politiker, lärare och branschorganisationer möttes på Elmia.

Vägtransportfokus 2021

”Inget regelverk bättre än dess kontrollsystem”

Åkeri. Transports ordförande Tommy Wreeth betonade vikten av skarp och precis kontroll när mobilitetspakets regler införs – annars blir det verkningslöst. Och enigheten var stor i panelen när vägen till sundare konkurrens diskuterades.

Vägtransportfokus 2021

Samling på Elmia i dagarna två

Åkeri. Vi har följt digitala Vägtransportfokus på Elmia i Jönköping – branschens viktigaste aktörer har under två dagar bytt erfarenheter och och diskuterat framtid. Transport har medverkat på flera seminarier.

Fredagskö Svinesund. Foto: Lilly Hallberg

Olagliga transporter lika vanligt som 2015

Åkeri. Henrik Sternbergs nya cabotagestudie visar att olagliga inrikestransporter sannolikt fortsätter i ungefär samma omfattning som tidigare. Om de nya skärpta reglerna i det så kallade mobilitetspaket drivs igenom kommer det inte längre vara lönsamt för lågprisåkerier i öst att köra cabotage i Skandinavien.