Det kontantlösa samhället närmar sig

Fokus: Framtiden. Kontanterna minskar. Värdetransportörerna fruktar för jobbet. Men hur ser Riksbanken på sedlarnas framtid?

Gabriela Guibourg, Riksbanken
Foto: John Antonsson

För varje år som går minskar kontanterna som är i omlopp i samhället. Och kontanterna minskar fort. 2007 var det 109 miljarder kronor i omlopp. Förra året var motsvarande siffra 57 miljarder. Den myndighet som ger ut dem är Riksbanken. Transportarbetaren träffaren Gabriela Guibourg som är chef för analys och policy på Riksbanken.

– Vi ser att de minskar snabbt. Det är något som i allra högsta grad har drivits av efterfrågan. Allmänheten vill inte längre betala med kontanter. Det finns även vissa problem på utbudssidan eftersom det är svårt att få tag i kontanter på vissa ställen i landet, säger Gabriela Guibourg.

Exakt när kontanterna är borta vet alltså ingen. Det finns flera kvalificerade gissningar som cirkulerar. Med allt från att hälften av handlarna slutat ta kontanter till 2025 till att Sverige är helt kontantlöst 2030.

– Att säga något exakt datum är lite vanskligt. Det är också en av anledningarna till att politikerna intresserar sig för frågorna och prioriterar utredningen för att försöka hitta sätt att bromsa utvecklingen i några år, säger Gabriela Guibourg.

Den utredning Guibourg hänvisar till är ett delbetänkande i en stor parlamentarisk Riksbanksutredning. Den del som handlar om kontanterna har skyndats på och ska enligt uppgifter presenteras i sommar, något exakt datum är inte klart.

– Man ser antagligen att det inte går att vända utvecklingen helt, vi har gått för långt i digitaliseringen av samhället. Det är för det mesta någonting som är bra. Men det finns grupper, i delar av landet, som kan komma i kläm, säger Guibourg.

Ur ett större perspektiv. Vilka problem finns med att tillgången till kontanter minskar?

– Att det går för snabbt för några grupper. Till exempel på vissa delar av glesbygden, det är där som staten kanske kan tänka sig att kliva in så att alla kan hänga med i utvecklingen.

När jag har talat med företrädare värdetransportbranschen ger de gärna bilden att det är bankerna som driver på utvecklingen. Men du menar att det framför allt är efterfrågan som driver på?

– Jag menar att bankerna kanske har minskat tillgången lite för snabbt, men det har också att göra med att kunderna inte efterfrågar tjänsterna lika mycket som förr.

– 97 procent av handlarna accepterar fortfarande kontanter och ändå används de inte. Det är ett tecken på att individerna själva väljer andra sätt att betala. Det är bara att gå till sig själv för att se hur det fungerar nu.

Det finns väl ingenting som pekar på att utvecklingen ska brytas?

– Som jag ser det nu: nej. Den här parlamentariska utredningen skulle kunna komma med förslag som gör att man kan bromsa det lite. Men jag tror inte att det går att vända tillbaka.

Riksbanken utreder just nu möjligheter att införa en e-krona. Exakt vad det ska vara och hur det ska se ut är inte klart ännu.

– Kontanter från Riksbanken har varit landets enda legala betalningsmedel som är statligt garanterade och helt kreditriskfria. De kommer att försvinna inom en överskådlig tid. Då är frågan om vi behöver fortsätta uppfylla vår roll att förse allmänheten med kontanter, men då i den formen som verkar vara lämpligare i det digitala samhället. Det vill säga digitala kontanter.

Kommer det kräva uppkoppling?

– Vi funderar på olika lösningar. De behöver åtminstone tillgång till energi för din mobil. Men skulle det bli verklighet måste vi också fundera på en plan i en situation av kris och ha beredskap med en offlinefunktionalitet. Cybersäkerhet är en stor fråga i det digitala samhället. Samhället måste fundera på alternativa sätt att genomföra transaktioner vid en allvarlig kris.

Delar du bilden att Sverige är världsunikt i den takt kontanterna har minskat?

– Visst, Sverige ligger långt framme men är inte stor skillnad. Resten följer förr eller senare med. De nordiska länderna och även länder i norra Europa, som Nederländerna, ligger också långt fram. Gemensamt är att det är små länder med en homogen befolkning som är ganska it-kunniga. I Sverige har vi en banksektor som sedan många år samarbetar för att introducera teknologiska innovationer. Vilket gör att innovationer införs och fort accepteras av allmänheten. Det har gjort att vi ligger långt fram i utvecklingen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Det senaste inom bevakning visades upp på mässan Skydd.

Hela samhällets säkerhet i fokus

Bevakning. Nordens största mötesplats för säkerhetsbranschen har öppnat på Stockholmsmässan i Älvsjö. Totalförsvar och samhällssäkerhet är i fokus på mässan Skydd.

Diagram reallönesänkning. Grafik: Christina Ahlund

Så mycket mindre är din lön värd

Ekonomi. Lönerna urholkas av kraftiga prishöjningar. Om ett halvår löper flera av Transports stora kollektivavtal ut. Tankbilschauffören Özgür Günez tycker att facket ska ställa höga krav i nästa avtalsrörelse. Inte minst för att det kan locka nya medlemmar.

Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Taxiunionens manifestation den 10 januari 2023.

Svar till förare: Nej – och tystnad

Taxi. Förare som kör för de stora taxiapparna har demonstrerat och strejkat för bättre villkor och högre ersättning. Nybildade organisationen Taxiunionen har krävt att bli accepterade som samtalspart. Men Uber meddelar i ett pressmeddelande att det inte är tal om några förändringar.

Toppa din pension

Medlemsförmån. Har du möjlighet att avsätta lite pengar varje månad i ett pensionsspar? I så fall har du som medlem i Transport ett erbjudande från Folksam att spara i Medlemsspar.

Månadens klubb

Klubb Örat får folk att lyssna

Fackklubb. Facket är till för alla – även döva eller personer med hörselnedsättning. På kongressen föddes idén om anpassning av språk och kommunikation. I dag finns nybildade Klubb Örat i Örebro, unik inte bara inom Transport utan hela LO-familjen.

1945 invigdes Riksväg 6, ”Rikssexan” i folkmun, och 1962 bytte vägen namn till E3:an. Först 1992 blev det E20. Foto: Pernilla Ahlsén

Fler konkurser inom transport

Ekonomi. Under januari månad 2023 ökade konkurserna i transportbranschen med 150 procent, jämfört med samma månad förra året, enligt statistik från företaget UC. Ökningen är stor men utgår från låga nivåer.

Med gig-jobbarnas egna bilder

Utställning. 17 arbetare, 105 foton. Bra och dåligt med plattformsarbete gestaltat av taxiförare, internetbaserade frilansare och bud i Stockholm. På Karolinska Institutet pågår för närvarande en utställning kopplad till en studie om gig-jobb och hälsa.

Regeringen backar om karens

Arbetsmarknad. Efter kritik mot att skrota utredningen om karensavdrag ändrar sig regeringen. Vissa yrkesgrupper kan undantas från karens och en andra karensdag självrisk ska inte utredas.

Fler tydliga rutiner i Oxelösunds hamn efter dödsfallet

Hamn. – Regelverket har inte ändrats efter dödsolyckan i Oxelösunds hamn. Men vi har tagit fram fler tydliga rutiner med en rad kontrollpunkter för att så långt som möjligt förhindra att något går fel, säger Transports regionala skyddsombud Roger Jönsson.

Svart på vitt: Så farlig är stressen

Arbetsmiljö. Mer än var tredje färdtjänstförare har varit inblandad i stressrelaterade trafikolyckor. Körtiderna är så pressade att fyra av tio sjukskrivit sig det senaste året för att orka. Det visar en enkätundersökning som Transports Linköpingsavdelning gjort bland anställda i bolag som kör servicetrafik i regionen.

Nedläggning av karensutredning – LO rasar

Arbetsmarknad. Utredningen om karensavdrag skrotas av den borgerliga regeringen. Avdraget slår hårdast mot dem som saknar möjlighet att arbeta hemma: Nio av tio medlemmar inom LO-förbunden.

20-åriga hamnarbetaren Nimas död togs upp i hovrätten

Hamn. Rutiner som inte kontrollerades ledde till att 20-åriga stuveriarbetaren Nima kvädes till döds på en kolbåt, hävdar åklagaren. Det systematiska arbetsmiljöarbetet var gott, kontrar försvaret när förhandlingarna om misstänkt arbetsmiljöbrott återupptogs och avslutades i Svea hovrätt.

”Stoppa all tung trafik på skolgårdar!”

Miljö. Nu får det vara nog! Efter tre allvarliga incidenter när barn var nära att bli påbackade la huvudskyddsombudet Peter Strålind i bromsen. Med stöd av miljöbolaget Prezero har han startat ett projekt för att stoppa all tung trafik på skolgårdar.

Åsas resa

Vägen till chaufförsyrket – Del 1

Blogg. Åsa har börjat en YKB-utbildning för att bli lastbilschaufför. Det här är hennes berättelse om hur det gå att som snart 50-årig journalist börja ratta tunga fordon. Läs del 1 av Åsas berättelse.

Tommy Wreeth är förbundsordförande för Transport.

Transport kräver 5,5 procent i ettårigt avtal

Avtal. Avtalskraven mellan Transport och Transportföretagen är överlämnade. Transport kräver ett ettårigt avtal med 5,5 procents löneökning, samt ett engångbelopp på 5 726 kronor.