”Jag tycker att vi borde ägna oss åt en mer aktiv finanspolitik där man spenderar mer pengar under dåliga tider”, säger LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö.

Ekonomi. Först inflationskris med stigande räntor som följd. Nu lågkonjunktur och ökande arbetslöshet. Sverige går igenom tuffa tider. LO:s nya chefsekonom Torbjörn Hållö vill se en stat som satsar på att få hjulen att snurra och en svensk Riksbank som blir mer självständig gentemot Europeiska centralbanken.

Den som kliver av på tågstationen i Stockholm och går Vasagatan uppåt når snart Norra bantorget. En bronsstaty av August Palm välkomnar utanför LO-borgen. Ända sedan 1940-talet har LO haft egna ekonomer. Mest kända av dem är nog Rudolf Meidner, Gösta Rehn och P-O Edin.

Torbjörn Hållö är sedan några månader ny chefsekonom på LO och då han ska välja sin favorit bland de LO-ekonomer som jobbat där förr väljer han Lars Elmsäter. Han jobbade som prognosmakare på LO i drygt två decennier.

– Han var en tydlig person och en bra människa. Han var duktig på att göra prognos och skapade ett renommé om att LO:s ekonomiska prognoser är mer träffsäkra än nästan alla andras.

Högt rankade

Så har det fortsatt. Torbjörn Hållö lyfter fram nuvarande prognosmakarna Fredrik Söderqvist och Niklas Blomqvists förmåga att göra prognoser. Och att LO-ekonomerna fortfarande är högt rankade när statliga Konjunkturinstitutet granskar vilka som lyckats träffa rätt.

– Lars bidrog till nyckeln, för träffsäkra prognoser är att sätta en stark kultur av att prognoser är just prognoser. Vi tittar inte åt något håll för att göra någon glad.

Är det en känga mot andra ekonomer?

– Jag tänker att det finns ett antal aktörer som använder prognosen för att antingen få media eller för att påstå saker och ting som gynnar egna intressen. Jag tror att ibland har arbetsgivarsidan haft en tendens att vara pessimistisk inför avtalsrörelser för att motivera lägre krav. Men det varierar över tid och jag tror att de ekonomer som finns på arbetsgivarsidan i dag är lite mer självständiga och sakliga än de som funnits historiskt. Men vi får se.

Inflationskris

Efter Rysslands invasion av Ukraina inleddes en inflationskris som ledde till höga räntor, och därefter hamnade Sverige i en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet. Många gånger har LO:s och Svenskt Näringslivs ekonomer varit eniga om att politikerna behöver satsa och att räntan behöver sänkas för att Sverige ska ta sig ur krisen.

– Där finns det olika vägar att välja och de vägar man väljer får olika konsekvenser. Jag tycker till exempel att det är en god idé att höja barnbidragen eftersom det är ett effektivt sätt att få hjulen att snurra och för att det är träffsäkert och gynnsamt för fackförbundens medlemmar och fördelningspolitiskt effektivt. Arbetsgivarsidan tycker kanske att det är bättre att sänka arbetsgivaravgifter eller skatter för någon grupp, men målet kan till och med vara detsamma.

I september presenterade regeringen sin höstbudget. I den sänks skatten för de flesta och mest för dem med höga inkomster. Torbjörn Hållö tycker att det finns delar av budgeten som är bra, som att regeringen valt att släppa lite på överskottsmålet och satsa mer. Samtidigt ifrågasätter han varför regeringen satsar på dem som tjänar allra mest.

– Man gör en specifik skattesänkning för dem som tjänar 65 000 eller mer och framför allt på dem som tjänar ungefär två miljoner kronor om året. Om man nu vill sänka skatten så hade det varit bättre med ett allmänt grundavdrag som inkluderar arbetslösa, sjuka och pensionärer och ger lika mycket till alla grupper.

Förändrad a-kassa

Under nästa år väntar förändringar av a-kassan. Kort förklarat innebär det att de som tjänar en bit över 30 000 kronor i månaden kommer att få lite mer i början, och sedan går nedtrappningen lite fortare.

– Det är framför allt våra LO-grupper som får ett sämre skydd. Inte minst inom transportsektorn där många ligger under 30 000 kronor i månaden. De får kanske en marginell höjning i början men under medellång arbetslöshet tappar man i skydd. Jag ser det som ett löftesbrott från Sverigedemokraterna. Innan de tillträdde lovade de att man inte skulle tillåta en försämring av a-kassan, och nu släppte man det.

Sverige har en arbetslöshet runt åtta procent, av dem är ungefär hälften födda utomlands och därför ser Hållö arbetslösheten delvis som en integrationsproblematik. Men inte som hela förklaringen. Under det senaste året har arbetslösheten stigit med 30 000 personer.

– Jag tror att vi är lite skadade av 1990-talskrisen då arbetslösheten gick upp från två till tolv procent. Arbetslösheten har inte stigit mycket i förhållande till det, men om man jämför med övriga Europa så står arbetslösheten stilla eller har sjunkit. Det indikerar att någonting är fel. Som jag ser det är det fel på den svenska penningpolitiken, Riksbankens ränta är på tok för hög sett till svenska förhållanden.

Är inflationskrisen över?

– Absolut. Det var tidigt tydligt att det var en energikris som rullade genom hela systemet. Nu har vi rullat igenom det och har en inflation på en procent och allt det här hade hänt oavsett om Riksbanken höjt räntan så mycket som de gjorde eller inte.

Du är väldigt kritisk mot Riksbanken. Anser du att man bör se över deras oberoende?

– Vi har en besvärlig situation runt Riksbanken och förtroendet för dem har sjunkit. Vi har haft en folkomröstning och svenska folket sa tydligt nej till att vara med i euron. Argumentet var att vi ska ha en självständig penningpolitik. Men Riksbankens penningpolitik dikteras i allt väsentligt av Europeiska centralbanken. Jag menar att det finns utrymme för Riksbanken att bedriva en mer självständig penningpolitik som tar hänsyn till att vi har högre skuldsättning och en annan lönebildningsmodell.

– Jag tycker också att vi borde ägna oss åt en mer aktiv finanspolitik där man spenderar mer pengar under dåliga tider, men för att göra det behöver Riksbanken ta ett steg tillbaka och inte gå aggressivt framåt vare sig uppåt eller neråt, säger Torbjörn Hållö.