Sari Martikainen
Close
Sari Martikainen är värdetransportör och klubbordförande på Loomis. Hon hoppas att kontanter finns kvar som betalningsalternativ även i framtiden.
Close

Cash inte längre king

Fokus: Framtiden. För varje år tar plastkortet mark från sedlarna. Hur ser framtiden ut för den bransch som ska frakta pengarna?

Genom åren har Sari Martikainens kollegor blivit färre. Bara under det senaste halvåret har Loomis i Stockholm sagt upp personal två gånger. Ett 50-tal värdetransportörer har fått gå.

Företaget tjänar fortfarande bra med pengar. Men flödet av kontanter att transportera minskar hela tiden. För fem år sedan, 2013, fanns det kontanter värda 88 miljarder kronor i omlopp i Sverige. 2017 var motsvarande siffra 57 miljarder kronor.

Sari Martikainen är huvudskyddsombud och klubbordförande för Transport på Loomis i Stockholm. Hon är värdetransportör och kör kontanter, både sedlar och mynt, till och från serviceboxar och bankomater.

Jobbet är tungt. Fysiskt på grund av de tunga väskor hon måste bära. Psykiskt på grund av rånrisken, hon har själv varit med om flera. Trots problemen trivs hon bra på jobbet. Hon är inne på sitt 17:e år. Bäst: Det är omväxlingen och att få sköta sig själv.

Sari Martikainen har sett många, och stora, förändringar genom åren. För tio år sedan kom nya väskor som är säkrare, men väldigt tunga. Rånen har minskat kraftigt.

– För några år sedan hände det så ofta att vi blev avtrubbade. Folk orkade knappt skriva en tillbudsrapport när de varit med om ett rånförsök, säger hon.

Mindre kontanter i omlopp märks mest i att kollegorna blivit färre. Vissa lyft har också blivit lättare.

– Det är samma typ av myntsäckar i dag. Men det är färre mynt nu och sedan kontantutbytet är de lättare också.

– Även om det är färre sedlar också så märker vi inte av det i arbetsbelastningen. Vi har alltid att göra och det är väskan som väger mest, säger hon.

Det pågår just nu en stor riksbanksutredning. En del handlar om minskningen av kontanter. Ett delbetänkande i den frågan ska komma före sommaren. Många räknar med att det ska levereras politiska förslag som förändrar förutsättningarna för branschen.

Det är just politiken som behöver komma med lösningar, tror Sari Martikainen. Hon är själv politiskt aktiv i hemkommunen Enköping och kallas ibland för Kontant-Sari av partikamrater.

– Jag hoppas verkligen att politikerna tar tag i det här. Jag tycker att kort är bra, men jag vill att vi ska ha alternativ att välja mellan. Hemma i Enköping har ett lokalt fik gått över till kontantfritt. Så nu kan tiggarna inte gå in dit och köpa en kopp kaffe. Många hamnar utanför.

Stefan H Johansson jobbar på samma företag som Sari Martikainen. Han är marknads- och försäljningschef på Loomis Sverige. Enligt honom finns jobbet som värdetransportör kvar om tio år.

– Jag tror det innerligt. I synnerhet efter den senaste tidens diskussion där politiker och till och med Riksbanken gett uttryck för att det kanske har gått lite för fort. Sverige är väldigt sårbart i händelse av ofred och framför allt mot hackerattacker.

Loomis Sverige är en del av Loomis, ett av världens största värdetransportföretag. I många länder växer bolaget. I Sverige minskar hela tiden antalet anställda.

– Det är en direkt konsekvens av att merparten av bankerna blivit kontantlösa. De har gått från att vara vår största kundgrupp till att vara väldigt marginaliserade, vilket är synd.

Loomis är ett nischat företag som bara gör en sak. Ser du att det kan komma till ytterligare arbetsuppgifter för era anställda, för att ni ska kunna behålla personal och tjäna pengar?

– Vi tittar hela tiden på hur vi ska bredda vår tjänsteportfölj. En del i vår strategi är att upprätta ett innovationscenter i Stockholm för att behandla den typen av frågor.

Var tror du att ni är om tio år?

– Förr kunde man göra tioårsplaner. I dag förändras världen så fort att det inte går. Jag tror inte vi kommer att se så stora förändringar att vi far omkring med robotar eller så. Det kommer att krävas ett professionellt handlag från våra medarbetare, i det här jobbet krävs fingertoppskänsla.

– Det är klart man har suttit på kammaren och funderat om framtiden emellanåt. Men jag tycker att det förs en mer balanserad debatt där fler kommer till tals. Kontanter är än så länge det enda statliga betalningsmedlet och så tror jag det kommer fortsätta vara. Det har gjort att jag känner en större tillförsikt inför framtiden.

Nokas vd: ”Vi har en plan fram till 2021”

Fokus: Framtiden. Nokas värdehantering är den mindre aktören i branschen för värdetransporter. Vd:n Kalle Boumedienne tror att kontanterna blir kvar. Men ska det gå att tjäna pengar på dem krävs politiska lösningar.

Kalle Boumedienne
Kalle Boumedienne är vd för Nokas Värdehantering. Företaget har minskat omsättningen och halverat antalet anställda, men är sedan några år lönsamt igen.   Foto: John Antonsson

Han berättar att bolaget har sett en nedgång på kontantmarknaden under hans fem år som chef. Det är ett av skälen till att mer än hälften av personalen har fått gå.

– Jag tillhör dem som tror att det alltid kommer att finnas kontanter. Nu börjar riskerna med ett kontantfritt samhälle diskuteras. Hur mycket kontanter behöver vi för att kunna hantera krissituationer? frågar sig Kalle Boumedienne.

Han tror att Nokas värdehantering kommer att fortsätta vara lönsam en period:

– Där ser jag att Nokas har en jättefördel. Vi är en koncern som gör olika saker. Jag tror att någon form av samarbete mellan de olika bolagen gör att vi hittar en lönsam nivå. Vi kan till exempel dela lokaler och göra annat som ger kostnadsbesparingar.

Går det att tänka sig en framtid där man jobbar förmiddag som värdetransportör och eftermiddag som rondväktare?

– Jag har tänkt att vi ska börja diskutera en framtid där vi hjälper varandra på olika sätt mellan bolagen. Men exakt hur det kommer att se ut vill jag inte spekulera i nu.

Var är ni och branschen om fem år?

– Fortsätter det i samma takt som nu blir det svårt för oss att ha lönsamhet långsiktigt. Men om det kommer fram förslag om kontantkrav eller andra lösningar, som gör att minskningen av kontanter stannar av, kan vi kanske fortsätta. Som det ser ut nu har vi en plan fram till 2021 men lönsamheten blir lägre.

Och med det minskar personalen?

– Ja, i vår del i värdet. Men Nokas som företag växer ju. Värdetransportörerna blir färre, men det kommer gå att hitta jobb inom koncernen, säger Kalle Boumedienne.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Egon tar över i de offentliga rummen

Krönika. Känner ni till radioprogrammet Spanarna? En programledare och tre så kallade spanare försöker avläsa trender i vår vardag och kommer med visioner för framtiden. Här kommer min spaning.

Det senaste inom bevakning visades upp på mässan Skydd.

Hela samhällets säkerhet i fokus

Bevakning. Nordens största mötesplats för säkerhetsbranschen har öppnat på Stockholmsmässan i Älvsjö. Totalförsvar och samhällssäkerhet är i fokus på mässan Skydd.

Transportarbetarens logga

Tre värdetransporter rånades i fjol

Bevakning. Värdetransportrånens tid är förbi. I början på 2000-talet begicks uppåt 60 rån på ett år. Siffran för förra året är 3.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Tidningsbuden drabbas hårt av Tidöpartiernas höjda försörjningskrav för migrantarbetare. Bilden är en arkivbild.

”Försörjningskravet blir moment 22”

Migrantarbetare. En rundringning till några av Transports avdelningar tyder på att Transportarbetareförbundet kommer att få fler ärenden som gäller migranter 2024, när deras nuvarande arbetstillstånd löper ut.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Taxibilar vid Stockholms Centralstation och Azeem Yousaf på tidningsbudsfilialen.

Två migrantarbetare vittnar

Arbetsvillkor. ”Majid” och Azeem lämnade Pakistan för Sverige – i tron att arbetsvillkoren var bättre här. Med höjt inkomstkrav för migrantarbetare tvingades Majid säga upp sig och börja köra taxi. Tio, elva timmar per dag. Azeem skadade sig i jobbet, men är kvar som tidningsbud.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Premo: ”Vi vill samverka med facket”

Migrantarbetare. Premo välkomnar att tidningen tar upp de förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring. – Tyvärr är det lite för sent eftersom förändringen redan trätt i kraft, säger Premos HR-chef Maria Björnefur och vd Jan Persson.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Transports avtalssekreterare Peter Winstén. Foto: Pernilla Ahlsén

”Bäst vore behovsprövad arbetskraftsinvandring”

Migrantarbetare. Transport ser höjningen av inkomstkravet som rimlig: Arbetskraftsinvandringen måste vara reglerad. Men beklagar samtidigt att den nya nivån införts utan övergångsperiod. Konsekvensen blir att tusentals som redan bor och arbetar i landet drabbas.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Migrantarbetare. Den 1 november mer än fördubblade regeringen inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare. Några övergångsregler finns inte. Den som tjänar under 27 360 kronor i månaden riskerar både att förlora arbetet och att utvisas. Transportarbetaren har pratat med två migrantarbetare, arbetsgivare och Transport.

Fysioterapeuten Lotta Melander guidar Patric Örnfjärd genom övningarna på yogamattan.

Stroken blev en vändpunkt i livet

Hälsa. Att vara sann mot sig själv, kan det vara läkande? För strokedrabbade Patric Örnfjärd är svaret ett självklart ja. Han övar på Basal Kroppskännedom. I dag är han tacksam för sin stroke, för genom den har han fått träffa sig själv i en bättre version.