Öppet brev till Lars Lindgren

Lasse, jag skriver här ett öppet brev till dig, eftersom det är något som gnager i mig. I juni är det kongress, och du har ställt upp för omval. Det finns då något jag vill ha svar på.

Transport har de senaste åren försökt att satsa på nya metoder, i form av organiseringsarbete och medlemsrekrytering. Särskilt uppmärksammade har vi blivit för våra organiseringskampanjer, där flera andra förbund kikat på och inspirerats av vårt sätt att bygga facklig aktivitet på arbetsplatserna. Detta arbete var det från början du som drog i gång. Du hade rest mycket i egenskap av internationell sekreterare, och bland annat i USA sett arbetsmetoder som kanske skulle kunna vara till nytta för oss i Sverige. Du skickade i väg Lisa Björk, numera Kommunal, till USA på studieresa, för att hon skulle kunna ta hem idéerna kring organisering och utforma en modell för Transport. Ett sätt att motverka den rådande passiviteten i våra medlemsled, och få bort tänket att ett fackförbund är mer eller mindre ett försäkringsbolag.

Jag tycker att detta var ett alldeles strålande initiativ, även om metoderna kommit att utvecklas och slipas på och också fortsatt utvecklas och justeras. Det som då gör mig orolig, är ryktet om att organiseringsarbetet helt skulle komma att försvinna och läggas ned, om du kommer att sitta kvar som ordförande. Stämmer detta? Har du helt svängt? Våra organizers i avdelningarna får av sina arbetsledare nämligen höra just detta; om du sitter kvar som ordförande så kommer deras uppdrag att försvinna.

Jag frågar dig nu, Lasse, då jag tycker att detta är en viktig fråga för vårt förbund: Kommer du att avveckla organiseringsarbetet om du blir omvald?

Kamratligen,
Linda Svensson, avdelning 12 Malmö

Svar:
”Vi ska fortsätta att organisera!”

Tack för ditt brev. Det korta svaret på din konkreta fråga om organiseringsarbetet ska läggas ned ifall jag blir omvald till förbundsordförande är självfallet: Nej, det ska det inte. Men låt mig vara lite utförligare än så.

Du har helt rätt i din historiebeskrivning. Jag hade arbetet i USA tillsammans med Service employees international union (SEIU) i deras arbete med att organisera väktare. Anledningen till att min dåvarande chef Hans Wahlström skickade mig till USA var att Securitas etablerade sig där i början av 2000-talet.

Kulturkrocken mellan företaget och SEIU var i det närmaste total, och jag fick uppdraget att försöka medla fram en långsiktig lösning. Under 2003 lyckades jag förhandla fram ett avtal mellan SEIU och Securitas som medgav att fackförbundet fick rätt att organisera de anställda vid företaget. Detta avtal blev så småningom applicerat på andra bevakningsföretag och har i praktiken inneburit att SEIU ökat sitt medlemsantal inom bevakningsbranschen med över 75 000 nya medlemmar.

När avtalet skulle omsättas i verkligheten såg jag hur SEIU genomförde organiseringsarbetet, och jag insåg att det skulle vi kunna göra hemma i Sverige också. Förvisso kunde vi inte använda exakt samma metod eftersom vår tradition och arbetsmarknad är mycket mer utvecklad än den amerikanska.

När jag kom hem föreslog jag för den dåvarande förbundsledningen att vi skulle börja jobba mer målinriktat med vårt organiseringsarbete. Våra förberedelser tog relativt lång tid i anspråk, men så är den demokratiska processen.

I slutet av 00-talet började vi så smått arbetet med det så kallade organizer-projektet. Verksamheten ökade successivt och på kongressen 2012 behandlades två motioner i ämnet. Kongressen beslutade att arbetet nu skulle vara en del av förbundets ordinarie verksamhet. Förbundsstyrelsen var dock bestämd på att det inte var lämpligt att kongressen beslutade i vilken form arbetet skulle bedrivas, vilket också blev beslutat.

Med anledning av ovanstående måste jag konstatera att arbetsledarna du nämner i ditt brev uppenbarligen inte har förstått att organiseringsarbetet är beslutat av kongressen och jag varken kan, vill eller har för avsikt att ta bort denna del av förbundets verksamhet. Tvärtom vill jag utveckla den eftersom jag fortfarande tror på idén som sådan. Jag anser att tiden är inne för att utvärdera, se över och utveckla arbetet ytterligare i samklang med avdelningarna.

Med vänlig hälsning,
Lars Lindgren, förbundsordförande