Klimat. (UPPDATERAD) Regeringen inför ett nytt tillfälligt stöd för inköp av lätta ellastbilar, som efterfrågats av transportbranschen. Små och medelstora åkerier som satsar på tunga miljölastbilar ska också kunna få utökat ekonomiskt stöd. Syftet är att skynda på omställningen till eldrivna fordon.

Ett åkeri som köper en lätt ellastbil ska kunna få som mest 50 000 kronor i statligt stöd per bil. Stödet går att söka från och med den 13 februari 2024, men blir inte bestående. Klimatpremien kommer att trappas ner successivt för att helt fasas ut i slutet av 2025.

Det framgår av ett pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet.

När det gäller tunga miljölastbilar införs ett differentierat stöd, baserat på företagets storlek (mindre företag ska kunna få mer än stora), och ett höjt maxbelopp. Det kan uppgå till som mest 25 procent av inköpspriset och är en höjning från tidigare 20 procent.

Klimatpremien riktar sig inte bara till företag utan även till kommuner och regioner som tänker köpa in miljölastbilar och eldrivna arbetsmaskiner.

Stöd till tunga fordon

Statligt stöd kommer att kunna sökas för:

• Tunga lastbilar med en totalvikt på över 3,5 ton, fordon som drivs enbart av bioetanol, fordonsgas eller elektrisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa.
• Lastbilar som drivs av en kombination av bränslena ovan, exempelvis laddhybrider som drivs av el, plus bioetanol eller fordonsgas.

De nya stöden innebär att fler kan byta ut sina fossildrivna lastbilar till eldrivna fordon, förklarar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i pressmeddelandet.

– Genom att bredda klimatpremien till lätta ellastbilar och differentiera stödbeloppen för tunga fordon skapas bättre förutsättningar för en omställning och elektrifiering av fordonsflottan.

– För de tunga fordon som har särskilda svårigheter att ställa om till eldrivet kommer fossilfria drivmedel som biogas att spela en viktig roll, tillägger hon.

Varenda krona välkommen

Fredrik Svensson är hållbarhetsansvarig på branchorganisationen Sveriges Åkeriföretag (SÅ) med omkring 5 000 medlemsföretag . Han välkomnar förändringarna, inte minst klimatstödet till lätta lastbilar.

– Klimatpremie har ju funnits tidigare men då uteslutit lätta lastbilar, det är viktigt och bra att de nu får stöd, säger han.

Premien blir som högst 50 000 kronor för ett åkeri som köper in en ellastbil. Räcker det för att skynda på omställningen till fossilfria transporter?

– Det är klart att ytterligare stöd kunde ha skyndat på elektrifieringen mer, men 50 000 är ändå en rimlig nivå som minskar kostnadsskillnaden gentemot en dieseldriven bil.

För tunga miljölastbilar införs ett differentierat stöd och ett höjt maxbelopp på som mest 25 procent av inköpspriset. Vad anser Sveriges Åkeriföretag om det?

– Vi är är positiva till att små- och medelstora företag genom differentieringen kommer att kunna få stöd för en högre andel av merkostnaden.

Med merkostnad menar Fredrik Svensson alltså den högre kostnaden för att köpa in en miljölastbil jämfört med en dieseldriven. Differentieringen innebär att små och medelstora företag kan få högre ersättning än stora och är ett EU-krav.

Positiva till höjt maxbelopp

SÅ välkomnar också höjningen av maxbeloppet från 20 till 25 procent av inköpspriset.

– Det är väldigt positivt, regeringen har verkligen lyssnat på remissinstanserna där vi fanns med. Att även biogasdrivna bilar kommer att få stöd är också bra.

25 procent låter inte så mycket?

– Det är ändå en skillnad i rätt riktning. Varenda krona branschen kan få för att skynda på omställningen är välkommen.

Jämfört med en diesellastbil är en ellastbil en betydligt större investering, och kostar i runda slängar två, tre gånger mer än en diseldriven, påpekar Fredrik Svensson.

– Så ytterligare fem procent är ändå mycket pengar.

Stort intresse för ellastbilar

Hur är intresset för ellastbilar bland SÅ:s medlemsföretag?

– Väldigt stort, men det handlar om en stor systemförändring där alla olika delar behöver komma på plats så att fler klarar av att köpa ellastbilar. Många frågor återstår att lösa, som exempelvis laddinfrastruktur och ifall kunderna är beredda att betala. De måste vara med på tåget, åkerierna kan inte ta alla extra kostnader.

Samtidigt förbättrar eldrivna lastbilar arbetsmiljön för chaufförerna, tillägger Fredrik Svensson.

– Många förare är väldigt nöjda, bilarna går tystare och det är mindre vibrationer i hytten.

Nya EU-regler för stöd

Förändringarna sker efter att rapporten Förslag som leder till Transportsektorns klimatomställning varit ute på remissrunda och berörda instanser fått tycka till. Utredningen är gjord av den statliga myndigheten Trafikanalys och ger förslag på styrmedel som kan skynda på transportsektorns omställning till fossilfria drivmedel.

Påpekas kan att den sänkta energiskatten på diesel och bensin, liksom den sänkta reduktionsplikten (inblandningen av biodrivmedel i diesel och bensin) till EU:s miniminivå inte finns med som underlag i utredningen av hur Sverige ska nå klimatmålen. Trafikanalys utgår från de förhållanden och styrmedel som gällde fram till den första mars 2022.

Förra året trädde också EU:s nya regler för statsstöd i kraft och Sveriges klimatpremie/ekonomiska stöd ska anpassas efter de bestämmelserna. En ny EU-förordning från årsskiftet innebär även att åkerier ska kunna söka stöd för att köpa in lastbilar som drivs på fordonsgas.

Långa handläggningstider

Ansökan om stöd ska göras elektroniskt till Energimyndigheten, som på sin webbsida förvarnar om långa handläggningstider. Ansökningarna behandlas löpande vartefter de kommer in. Fredrik Svensson på Sveriges Åkeriföretag har inte hört något från åkerierna om långa handläggningstider för stöden.

– Men om de är långa är det klart att det är olyckligt. Det är angeläget att handläggningen går så fort som möjligt, säger han.