Visselblåsare. Illustration: Shutterstock
Close
En ny lag syftar till att öka skyddet för anställda som slår larm om allvarliga missförhållanden på jobbet.
Close

Ny lag ska stärka skyddet för visselblåsare

Lagstiftning. Den som slår larm om missförhållanden på jobbet ska få ett starkare skydd mot repressalier. Det är syftet med en ny visselblåsarlag. Privata arbetsgivare med minst 50 anställda ska ta fram särskilda rapporteringssystem för att skydda visselblåsares identitet.

Visselblåsarlagen införs i två steg för offentligt och privat anställda. Det innebär:

  • För offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda och privata företag med minst 250 anställda trädde lagen i kraft redan den 17 juli 2022.
  • För privata företag med mellan 50 och 249 anställda gäller lagen från och med den 17 december 2023.

Då ska företag och organisationer ha skapat tydliga rutiner för att hantera rapporter om oegentligheter på arbetsplatsen. De ska även ha infört särskilda kanaler, som gör det möjligt för medarbetarna att slå larm. Rapporteringen kan utformas på olika sätt och exempelvis ske via digitala formulär som skickas via krypterade länkar.

Visselblåsare ska också, i större utsträckning, skyddas från att drabbas av olika former av repressalier, såsom hot, mobbning, förflyttning, utköp eller uppsägning. Men skyddet gäller inte bara anställda utan även tidigare anställda, personer som hjälper eller stöder visselblåsaren, praktikanter med flera. Arbetsgivare får alltså inte hindra eller försöka hindra den som vill rapportera om något.

Skydda visselblåsaren

Larmen ska kunna ske både skriftligt och muntligt till särskilt utsedda personer i företaget. Lagen syftar till att det ska vara en eller ett fåtal oberoende personer som ska kunna starta utredningar, utan att tala med överordnade personer. Allt för att skydda visselblåsarens identitet.

Rapporteringen kan skötas internt eller externt med utomstående konsult.

Lagen anger också bestämda tidsramar för hur arbetsgivare ska agera. Visselblåsaren har rätt att få en bekräftelse inom en vecka, samt uppföljning och återkoppling inom tre månader. Drar det ut längre på tiden, utan någon reaktion från företaget, kan visselblåsaren först vända sig till en myndighet och sedan gå ut offentligt, exempelvis via media.

Ett generellt tips är att vända sig till sitt fackförbund för att få stöd.

Traditionellt har anställda, som jobbar inom offentliga sektorn, använt sig av sin meddelarfrihet för att berätta om oegentligheter. Privatanställda har bundits mer av lojalitet mot sin arbetsgivare.

Jurist Jessica Berlin LO-TCO Rättsskydd. Foto: LO-TCO Rättsskydd.

Kommer lagen att bidra till att fler privatanställda vågar rapportera om missförhållanden på jobbet?

– Lagen ger en tydlig signal till arbetsgivare om att ta rapporterande personer på allvar och hantera informationen som kommer. Personligen tror jag att fler personer inom privat verksamhet kommer att larma om så behövs, säger Jessica Berlin på fackens juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd.

Om ett internt eller externt system för rapportering är att föredra beror helt på vilken typ av organisation det gäller, menar Jessica Berlin.

– Många gånger kan det vara gynnsamt att låta en extern byrå hantera informationen.

Rapporterna ska hanteras av oberoende personer på företagen. Vilka är mest lämpliga, HR-chefer, GDPR-ansvariga eller andra?

– Ingen anställd är oberoende, alla har en lojalitetsplikt. Det viktiga är att den som ges uppdraget kan agera utan att få direktiv i en annan riktning. Här vilar ett stort ansvar på arbetsgivaren att tydligt definiera oberoendet hos de utsedda, säger Jessica Berlin.

Risk att bestraffas

Finns ändå risken att privatanställda anklagas för illojalitet, att ha förbrukat sitt förtroende och bestraffas på olika sätt?

– Den risken finns absolut. Noteras bör att lagen inte ger arbetstagare rätt att slå larm, men om de larmar finns nu ett skydd mot repressalier. Någon definition av repressalier ges inte i lagen, men man får förmoda att det betyder någon form av bestraffning eller hämndaktion.

– För att lagens skydd ska gälla krävs att repressalieåtgärden har vidtagits på grund av larmet. Det kan vara svårt för en anställd att bevisa, konstaterar Jessica Berlin.

Hon tillägger att bevisregeln följer samma mönster som i diskrimineringslagen.

– Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier kan visa omständigheter som ger anledning att anta att det är så, så ska arbetsgivaren visa att sådana repressalier inte har vidtagits.

Mottagaren av rapporten ska kunna lyfta frågan till en högre nivå i företaget. Hur går det om företagets vd eller ledning är inblandad?

– Visselblåsaren kan använda en extern rapporteringskanal om förtroendet för den interna är lågt. Skyddet för den som rapporterar är detsamma och inga andra krav finns än att personen har haft fog att tro, att det som rapporterats är ett allvarligt missförhållande av allmänintresse. Arbetstagaren bör vända sig till sitt fackförbund, Arbetsmiljöverket eller någon annan tillsynsmyndighet för råd.

Känner du till något fall om visselblåsning i privata sektorn som prövats i domstol?

– Ja, jag driver nu ett mål i Uppsala tingsrätt om en läkare som vi menar har utsatts för repressalier efter att ha larmat om allvarliga missförhållanden. Huvudförhandlingen sker i oktober.

Det är arbetsgivarens uppgift att tydligt informera om hur visselblåsningen ska gå till, betonar Jessica Berlin.

En anställd som utsätts för repressalier efter visselblåsning ska kunna få skadestånd. Bedömer du det som svårt?

– Det svåra är att bevisa att repressalien har ett direkt orsakssamband med visselblåsningen. Som alltid handlar det om vilken dokumentation man har.

Skandaler skadar

Fackförbund med minst 50 anställda omfattas också av lagen från och med den 17 december. Jessica Berlin tror generellt att facken kommer att leva upp till lagkraven.

– Alla förbund är medvetna om att skandaler och andra oegentligheter skadar förbundens verksamhet oerhört. Och branscher som bygger på förtroende har all anledning att snabbt agera på interna larm, säger hon.

Sofie Rehnström är jurist på LO. Hon har en mörkare syn och tror inte att den nya visselblåsarlagen kommer göra att fler privatanställda törs visselblåsa.

– Det är otroligt svårt för en anställd som överväger att rapportera, och även för en jurist, att kunna bedöma om man har skydd av lagen eller inte. Ett flertal juridiska bedömningar ska göras och det är svårt att veta vad som krävs för att de ska vara uppfyllda. Jag tror det kommer att gå till på det sätt som det alltid gjort, medlemmen går till facket och facket får ta tag i frågan.

Sofie Rehnström mildrar något:

– Möjligen kan lagen få verkan så småningom när det finns mer praxis. Då kommer det att bli lättare att göra en bedömning.

Kontakta Transportarbetaren

Upplever du – som jobbar inom Transportarbetareförbundets yrkesområden – att du blivit utsatt för repressalier och bestraffningar efter att du slagit larm till någon ansvarig person på din arbetsplats om allvarliga missförhållanden? Kanske blev du omplacerad, utfryst eller uppsagd? Kanske fick du ingen lönehöjning eller valde att säga upp dig?

Kontakta gärna reportern Justina Öster via justina.oster@transportarbetaren. se eller ring 010-480 33 04.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Foodorabud. Foto: John Antonsson

Oklart vad nya EU-reglerna innebär för svenska gigarbetare

Gigarbetare. EU har förhandlat fram ett plattformsdirektiv. Oklart hur det påverkar den svenska arbetsmarknaden.

EU-flagga

Inget avtal för EU:s 28 miljoner plattformsarbetare

Politik. EU säger nej igen till bättre villkor för Europas plattformsarbetare. Transport vill att LO agerar.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

1945 invigdes Riksväg 6, ”Rikssexan” i folkmun, och 1962 bytte vägen namn till E3:an. Först 1992 blev det E20. Foto: Pernilla Ahlsén

Transport: Bra att rusta – men inte tillräckligt

Infrastruktur. Transport välkomnar Trafikverkets fokus på att långsiktigt effektivisera och modernisera eftersatt vägunderhåll. Men i sitt remissvar lyfter förbundet också att de planerade satsningarna som föreslås inte är tillräckliga.

Medlare utsedda om kabinavtal

Fackligt arbete. Sedan några månader har Transport börjat registrerat nya medlemmar som jobbar som kabinpersonal. Nu har Medlingsinstitutet utsett medlare mellan Transport och Svensk Flygbranschen.

Fängelsedom för smuggling överklagad

Rättsfall. I slutet av april dömdes en hamnarbetare, tillsammans med två andra män, för brott kopplade till kokainsmuggling via Helsingborgs hamn. Alla tre har nu överklagat tingsrättens domar till hovrätten.

Hallå där!
Anders Palmqvist från Transport avd 12 tar ekomot LOs Kulturpris från Susanna Gideonsson, avgående LO-ordförande. Foto: Lars Forsstedt

Anders Palmqvist

… på Transports Malmöavdelning 12 som på LO:s kongress fick ta emot ett av årets kulturpris för arbetet med arbetsplatsbibliotek och boklådor på medlemmarnas arbetsplatser. Hur var det?

Johan Lindholm, ordförande LO. Foto: LO.

Johan Lindholm är ny ordförande för LO

LO-kongress. Byggnads ordförande Johan Lindholm är ny LO-ordförande. Han valdes av enig kongress efter det att valbredningens kandidat drog tillbaka sin kandidatur dagen innan LO-kongressen startade.

Mer extremväder i form av översvämningar, värmeböljor, stormar och jordskred är att vänta i klimatkrisens spår. Förberedelser pågår på olika håll i samhället, men hur rustar sig landets åkerier?

Planerar åkerierna för extremväder?

Åkeri. Snökaos med lastbilar som fastnar i långa motorvägsköer, köldsmockor och värmeböljor, översvämningar, jordskred och stormar. Mer extremväder är att vänta på grund av klimatkrisen. Hur rustar sig transportföretagen för att möta hårdare väder?

”Jag tycker om ge service och har stor respekt för äldre och funktionshindrade personer”, säger Serpil Tumer.

Serpil skolade om sig till omsorgschaufför

Taxi. Serpil Tumer har jobbat som frisör, städerska, undersköterska, barnskötare och på dagverksamhet för funktionshindrade barn. Arbetsförmedlingen tipsade om en utbildning och nu har hon både taxiförarlegitimation och jobb – inom serviceresor.

Kabinpersonal på Norwegian, AAP Aviation och Eurowings har startat klubbar inom Transport.

Kabinpersonal har startat tre nya klubbar

Flyg. Tre nya klubbar har bildats sedan ett antal kabinanställda, flygvärdinnor och flygvärdar, lämnade fackförbundet Unionen och gick över till Transportarbetareförbundet. De nya medlemmarna jobbar vid flygbolagen AAP Aviation, Eurowings och Norwegian.

Teslas verkstad i Segeltorp. Foto: Lilly Hallberg

Tesla-konflikten utökas

Konflikt. Den andra maj varslade Unionen om en sympatiblockad mot Tesla. Knappt två veckor efter det meddelade Seko att de utökar brevbärar-blockaden mot företaget.

Emil Bärtas fick vänta i veckor på ett friande blodprov – under tiden var han avstängd från jobbet utan lön.

Veckors väntan på friande blodprov

Åkeri. Lastbilschauffören Emil Bärtas stoppades av polis som misstänkte drograttfylla. Trots att urinprovet var negativt fick han tillbaka körkortet först tre veckor senare och kunde återgå till jobbet. Både Emil och facket är i dag kritiska till processen.

Sedlar

Miljoner till taxichaufförer efter lönekoll

Taxi. Drygt 2 miljoner kronor i lönetillägg för en rad taximedlemmar i Transport och nästan 1,3 miljoner i skadestånd till förbundet. Det blev resultatet när facket kollade upp lönerna och förhandlade med arbetsgivarna på tre olika taxibolag i landet.

Lars Mikaelsson är Transports förbundssekreterare sedan 2017. Foto: Pernilla Ahlsén

LO-kongress i fyra dagar

LO-kongress. Under pingsthelgen ska 350 kongressombud från hela landet och från alla medlemsförbund inom LO fatta beslut om 280 motioner och välja ny ledning inom LO. Transport är representerade med 15 kongressombud och har skrivit ett tiotal motioner till kongressen.

”Skyddsombuden ska utses av fackförbunden”

Arbetsmiljö. Svenskt Näringsliv kritiserar Arbetsmiljöverkets rapport om skyddsombud. Men Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig är nöjd med att myndigheten, som han säger, ”skött sitt uppdrag” och slagit fast att arbetsmiljölagen gäller och att skyddsombud ska utses av facket.

Pim van Dorpel, HRF. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Kocken Pim van Dorpel föreslås leda LO

Facket. Valberedningen är klar med sitt förslag till ny ledning för LO. Pim van Dorpel föreslås bli ordförande. Han är i dag HRF:s vice ordförande.