Förhoppningen är att direktivet ska ge Europas 28 miljoner plattformsarbetare tydligare, tryggare och bättre villkor.

Gigarbetare. EU har förhandlat fram ett plattformsdirektiv. Oklart hur det påverkar den svenska arbetsmarknaden.

Ett historiskt avtal. Det upprepades ett otal antal gånger när EU efter mer än två års förhandlande enades om ett plattformsdirektiv. Till sist sa 25 av EU:s 27 medlemsländer ”ja” till det föreslagna direktivet när unionens arbetsmarknadsministrar var samlade i Bryssel. Frankrike och Tyskland röstade fortsatt emot respektive lade ned sin röst.

Förhoppningen är att direktivet ska ge Europas 28 miljoner plattformsarbetare – eller gigarbetare som de också kallas, och som arbetar som taxiförare, matbud med mera via digitala plattformar som Uber och Wolt – tydligare, tryggare och bättre villkor. Redan nästa år beräknar kommissionen att det finns 43 miljoner gigarbetare i EU.

Stridsfråga

Striden har stått om tolkningen av arbetstagarbegreppet. Vem ska anses egenföretagare och vem anställd med rätt till sjuklön, semester, pensionsavsättningar med mera?

EU-kommissionen menar att cirka 5,5 miljoner av dagens 28 miljoner gigarbetare är felklassificerade och har rätt till en anställning och de sociala trygghetssystemen.

Vad betyder då direktivet för svenska förhållanden?

När EU:s arbetsmarknadsministrar samlades i Bryssel välkomnade Sveriges Johan Pehrson i sitt korta anförande att direktivet tar hänsyn till svenska kollektivavtal.

Enligt ett tidigare direktivförslag skulle plattformsarbetaren garanteras anställning om två av fem kriterier uppfylldes; bevisbördan att påvisa motsatsen låg hos uppdragsgivaren.

Nu har kriterierna tagits bort och i stället ska medlemsländerna själva bestämma vilka krav som ska gälla för anställning. Rätten till anställning är inte längre lika självklar utan beroende av respektive medlemsstats välvilja. En urvattning av direktivet anser vissa, bland dem Europafacket.

Från svenskt fackligt håll finns en oro för att arbetstagarbegreppet nu kan komma att omtolkas. Men mycket pekar på att tolkningen av arbetstagarbegreppet kommer att lämnas orört.

Både svenska socialdemokrater och fack har varit emot direktivet. Precis som med minimilönedirektivet anser man att frågan är nationell, ska skötas av arbetsmarknadens parter och regleras med kollektivavtal. Problemet är att facken knappt lyckats sluta några kollektivavtal.

”Bra balans”

Via mejl svarar biträdande Arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) att hon tror plattformsdirektivet är bra för svensk arbetsmarknad:

Gigekonomins flexibilitet har många fördelar men fördelarna ska inte komma på bekostnad av arbetstagarnas rättigheter. Regeringen anser att efter flera förhandlingar har nu texten en bra balans mellan att skydda arbetstagare och ge klarhet för plattformsföretagen.

Vilken roll kollektivavtal kan komma att spela när plattformsdirektivet ska tillämpas i Sverige är oklart:

I direktivet finns en bestämmelse om möjlighet att avvika från vissa bestämmelser genom kollektivavtal. Denna bestämmelse kommer vara en del som nu kommer att utvärderas närmare inom ramen för ett svenskt genomförande.

Vilken funktion arbetsmarknadens parter kommer få vid tillämpningen av plattformsdirektivet är inte heller klart.

Arbetsmarknadens parter har varit ett viktigt expertstöd under förhandlingarna. Nu väntar först översättning av direktivet, det formella antagandet och sedan ett genomförande, skriver Paulina Brandberg.

”Obskyra plattformsbolag”

Sirin Celik, utredare på Transport, bevakar plattformsfrågan. Bland annat har hon deltagit i EU-projektet Don’t GIG Up, Never!, som avslutades i somras.

– Då insåg jag hur många obskyra plattformsbolag det finns, hur många affärslösningar riskkapitalister finansierar.

Kommer Transport utifrån projektet ta sig an gigarbete på ett nytt sätt?

– Det tror jag inte. Vi har en stabil hållning, att företagen ska ta arbetsgivaransvar och teckna kollektivavtal.

Nu har EU-länderna kommit överens om ett plattformsdirektiv. Blir gigarbetarnas villkor bättre tror du?

– Vi får se vad som händer.

Men Sirin har förhoppningar.

– Det som är intressant och som jag tror kan innebära förbättringar för arbetstagarna är det som handlar om algoritmisk arbetsledning.

Hon berättar närmare:

– Det handlar om arbetsgivarens övervakning och rätt att ta del av persondata. Algoritmer blir allt vanligare på arbetsmarknaden, och här saknas reglering.

Nu kommer algoritmisk arbetsledning för plattformsarbetare att regleras. Vilket Sirin Celik hoppas kan komma att omfatta hela arbetsmarknaden.

– Något som skulle vara väldigt bra för oss att få ta del av, vid till exempel våra förhandlingar om arbetsmiljö.