Det handlar om balans också när det gäller att skapa de bästa förutsättningar för anställda i automationens tid – som redan är här, underströk Daron Acemuglo.

Ekonomi. Kunskap är makt också när det gäller automation och AI. Det var ett av budskapen från Nobelpristagaren Daron Acemuglo till fackföreningsrörelsen när han dagen efter prisutdelningen talade inför en fullsatt sal på ABF-huset i Stockholm.

Tankesmedjan Arena Idé bjöd efter Nobeldagen den 10 december in till en halvdagskonferens om morgondagens arbetsmarknad – om den tekniska omvandlingen som pågår, om automation och AI, och om fackens roll och den svenska modellen.

Bland talarna fanns en rad företrädare för fackförbund, forskare och politiker. Bland dem Transports utredare Jenny Wrangborg – medförfattare bland annat till rapporten Algoritmen som chef – och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

Huvudtalare var Daron Acemoglu, en av årets mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne – Nobelpriset i ekonomi i dagligt tal.

– Ojämlikheten ökar på grund av automation i många fall. Även om produktiviteten ökar sänks lönerna, någon verklig förbättring skapas inte, konstaterade Daron Acemoglu.

Han talade också om fackens betydelse – liksom arbetarrörelsens i stort – i den tekniska omvandling som pågår, och som i många fall redan är här. Ett konkret exempel är lagerarbetare som får sina order styrda av en röst i hörlurar.

Men det finns också möjligheter, framhöll Acemoglu, och de är större på en arbetsmarknad där den svenska modellen gäller:

– I anglosaxiska länder förhandlar facken om löner, allt annat – som ny teknik, automation och AI – får företagen sköta. Om facken däremot har inflytande över också sådant ger det makt, sa Daron Acemuglo.

– Men det gäller att införskaffa expertkunskap. Det går inte att förhandla om du inte vet vad du förhandlar om.

Daron Acemuglo betonade i sitt tal också att facken måste vara mer på, och villiga att kompromissa där det är möjligt:

– Arbetarrörelsen måste kunna identifiera fördelar som också gynnar företagen. Automation innebär inte slutet för arbetarrörelen.

Samtidigt som möjligheterna lyftes uttryckte också Daron Acemuglo farhågor, men sa att han kände större oro för demokratin som ju helt bygger på delaktighet.

– Den har redan skadats av automationen.

Möte med S-ledare

I det senare samtalet med Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, tidigare statsminister,  uttryckte han en syn på välfärdsbygge som hon delade. Hur viktiga sociala försäkringssystem än är så är det generellt bättre när lösningarna skapas i förhandlingar med ett brett deltagande, inte uppifrån.

– Vi är rätt avslappnade när det gäller ny teknik, inklusive automation, sa hon om de svenska förhållandena.

Magdalena Andersson berättade också att hon hört Daron Acemuglo tala för första gången för 30 år sedan och imponerats:

– Då handlade det om rätt nya saker, som internet och world wide webb…

– Det säger något om min ålder, skojade Nobelpristagaren, i dag professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), USA.

Andersson tog också upp den positiva inställning till ny teknik som länge varit grundläggande inom svensk arbetarrörelse, uttryckt av hennes företrädare som partiledare, Stefan Löfven:

– Han, som också varit förbundsordförande för de svenska metallarbetarna, sa att vi ska inte vara rädda för ny teknik. Vi ska vara rädda för gammal teknik.