Däckverkstaden på bilden har ingenting med artikelns innehåll att göra. Men däckverkstäder är en riskbransch för kriminalitet och exploatering av människor.

Fiffel & båg. Kriminaliteten i arbetslivet breder ut sig. Det visar en rapport från åtta myndigheter som samarbetar mot brottslighet i arbetslivet. – Tyvärr så har det inte blivit bättre, tvärtemot ser vi en ökning. Samtidigt så fokuserar vi mer på problemen, så vi upptäcker mer som vi inte har sett innan, säger Conny Svensson på Skatteverket.

För fackets företrädare är problemen vardag. Peter Åkesson är ombudsman för Transport i Göteborg. I samma vecka som myndigheterna lämnat sin lägesrapport ger han en egen till Transportarbetaren.

Åkesson har just fått veta att en person verksam i ett etablerat kriminellt gäng börjat jobba på en arbetsplats som hanterar farliga material. Men oftast stöter han på kriminella upplägg i branscher som hanterar pengar.

– Det är så här: i alla branscher där det går att omsätta pengar finns den. Vi ser det i gummibranschen. Där det går att sno däck och sälja dem vidare. Vi ser det på rekondfirmor, där folk betalar cash.

Åkesson konstaterar att kontantbranscherna ofta anställer med bidragsjobb. Eller arbetskraftsinvandrare.

Så här kan det fungera, berättar Peter Åkesson, med ett exempel från verkligheten:

En kille från Kurdistan får jobb i Sverige på en däckfirma. Hans svenska kontakter har också kurdiska rötter. Arbetsgivaren har kollektivavtal och det ser bra ut på pappret. Men. Det är ju så dyrt med skatter och avgifter i Sverige, säger någon på firman. Så nu måste killen betala 2 500 kronor i månaden till en person på arbetsplatsen, för att få jobbet. Dessutom har en person på firman spanat in en dator, och den måste killen från Kurdistan också köpa.

Killen tror att han ska få bygga ett nytt liv i Sverige. Så han går med på villkoren. Sedan tar däcksäsongen slut och han står utan jobb. Han blir förbannad och kontaktar facket. Då kallar Peter Åkesson till förhandling.

Det visar sig att killarna som tog betalt fanns på någon slags mittenpositioner i företaget. Men de fick betala tillbaka varenda krona. Sedan fick företaget underteckna ett protokoll där avdelningen får 100 000 kronor i skadestånd.

– Ofta är det människor i beroendeställning som utnyttjas av sina landsmän på ett vidrigt sätt.

Utnyttjas

På Migrationsverket är man medvetna om att flera människor som kommer till Sverige utnyttjas och även utsätts för brott i det svenska arbetslivet, berättar Frida Lee Frei som jobbar som nationell samordnare för Migrationsverkets uppdrag om att motverka arbetslivskriminalitet. Den som kommer som arbetskraftsinvandrare inom en så kallad riskbransch är ofta utsatt.

– De är i ett land där de kanske inte kan språket. Har inte koll på hur myndigheterna fungerar och välfärden och arbetslivet är uppbyggt. Det bidrar till utsattheten. Det kan också finnas kulturella skillnader i hur man förhåller sig till myndigheterna.

– På andra sidan finns det svenska arbetsgivare och bolag som väljer att utnyttja dessa människors utsatthet och systematiskt exploaterar människor och bedriver brottslighet mot den här gruppen, vilket är det verkliga problemet.

Skatteverket har möjlighet att följa historiken för kort- och swishbetalningar. På företagen vet man om risken att åka dit, men chansar. Som i de gamla kontantbranscherna.

Skatteverket kan upptäcka upplägg där anställda tvingas betala tillbaka kontant eller med Swish från sin lön, berättar Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket.

– Vi har sett att på pappret får man rätt betalning som anställd. Men när vi gör revision och tittar på personerna runtom ser vi att pengarna rinner tillbaka från den som är anställd.

”Bromskloss”

Åtta myndigheter samverkar mot arbetslivskriminalitet runt om i landet och Conny Svensson beskriver det själv som att Skatteverket är den stora bromsklossen.

– Vi är ju det största problemet eftersom vi har den starkaste sekretessen. Vi kan inte berätta om ett tips om misstänkt svartarbete för de andra myndigheterna.

– Det är så illa så att om vi är på väg ut med Arbetsmiljöverket på en inspektion och vet att inspektören är på väg till fel adress, så kan vi inte säga vart vi borde åka. För då bryter vi sekretessen.

I slutet av januari tillkännagav riksdagens högermajoritet att de är beredda att ta bort sekretesshindren som finns mellan myndigheterna. Sedan tidigare pågår en statlig utredning, och dessutom har den nya ministern med ansvar för arbetslivskriminalitet Johan Danielsson (S) också sagt att han vill ta bort hindren.

Till saken hör att frågan har utretts förr och stött på hinder på vägen. Conny Svensson säger:

– Att ta bort sekretesshindren handlar inte om att det ska vara öppna spjäll, vi kan komma åt stora delar av problemen med ganska blygsamma förändringar, säger han.

Kontakta polisen

Migrationsverket rekommenderar att människor som far illa på arbetet, utnyttjas och exploateras, i första hand tar kontakt med polisen då det är deras uppgift att utreda brott. Om Migrationsverket får information om att en person kan ha utsatts för brott tar Migrationsverket själva kontakt med polisen och kan senare komma att ompröva personens rätt till uppehållstillstånd om det visar sig att tillståndet utfärdats på felaktiga grunder. Från fackligt håll beskrivs den med arbetstillstånd ofta som rättslös, men det behöver inte alltid vara så, säger Frida Lee Frei på Migrationsverket.

– Vi förstår att de befinner sig i en beroendeställning mot arbetsgivaren och Migrationsverket. Därför kanske de inte vill ”tjalla” på sin arbetsgivare. Då de är rädda att det sätter dem i en svår situation. Men det är inte så att de bara blir av med rätten att vara i Sverige om det uppkommer brott hos arbetsgivaren, utan det är en fråga som Migrationsverket behöver pröva. Om man medverkar i en utredning kan man få rätt till tillfälligt uppehållstillstånd för just det syftet, vilket Migrationsverket prövar säger Frida Lee Frei.