;
Krönika

Marknaden har alltid rätt!

Davids krönika. Egentligen är det inte så konstigt. Det finns många val i livet och man tenderar förstås att välja det bästa. Bästa diskmedlet, bästa bostaden, bästa läkaren och bäst betalda jobbet. Detta är den fria marknadens enkla logik.

Hyresbostäder har exempelvis i dag en ”bruksvärdeshyra”. Varför? Det är väl bättre att marknaden släpps fri. Då kommer visserligen hyrorna att stiga till det dubbla för de flesta. Men samtidigt ökar bostadsbyggandet tills det finns så många bostäder att hyrorna börjar sjunka igen.

Detta kan ta några decennier, men det borde fungera. En del gnällspikar säger att hyresvärdarna bygger mindre då de får mer betalt ju färre bostäder det finns. Men då får folk ta ett eller två jobb till, som i USA, för att ha råd. Det tycker inte vi marknadsliberaler är så märkvärdigt!

Jobbar ja, vad är det som säger att man ska ha samma arbetsplats i evigheter? Det är en ny tid nu, där flexibilitet är prio ett. Bäst anpassningsförmåga måste premieras. Då kan inte anställningstid ha någon betydelse och lagen om anställningsskydd bör tas bort.

Äldre anställda och personer som bromsar produktionen genom sådant som fackligt arbete och skyddsarbete får kliva åt sidan. Allt för att den fria marknaden ska fungera fullt ut.

Inom landsvägstrafiken har det länge rått en positiv trend. Alliansregeringen såg till att nästan helt skrota systemet med trafikpoliser. Kontrollerna blev nära noll och det gynnade konkurrensen då utländska åkerier körde olagligt inrikes cabotage
i månader och år.

Bra för industrin, som fick varor transporterade för under dieselpriset, och bra för de utländska förarna, som fick förmånen att jobba i landet för ett par tusenlappar i månaden!

De som har mycket pengar har naturligtvis gjort något rätt. De har kanske satsat och vunnit på aktier eller har rika föräldrar som betalat deras utbildning. De har likt en flaska Yes på butikshyllan blivit utvalda av arbetsgivarna, eftersom de är mest lönsamma (och kanske också dryga).

Men dessa hindras ofta av skatter och pålagor för att andra, mindre innovativa personer ska få fri skola och sjukvård. Genom någon abrovink i början av nittonhundratalet fick de rösträtt trots högerns hårdnackade motstånd. Detta är inte helt rättvist då de ofta saknar de ekonomiska resurserna.

Skatterna måste också sänkas för de mest välbeställda. Så i höst är det jag som röstar på SD eller Alliansen! (Allt detta hade jag alltså sagt om jag varit en sann marknadsliberal!)

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Eddie Prüss:
    24 april, 2018

    Kan inte annat än hålla med. Tänk att så många potentiella S-väljare har köpt detta högerdravel. Dags för en valrörelse som både klargör vad aliansens/SDs retorik kommer leda till samt ett socaldemokratiskt parti som ännu tydligare driver arbetarrörelsens hjärtefrågor.

Lästips:

David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Davids krönika. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Johanna Bergsten (S)

Johanna Bergsten (S)

...42 år, jobbar som ombudsman i Timrå. Körde tidningar i 20-årsåldern och gick med i Transport efter en orättvis erfarenhet.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;