LO-ekonomer varnar för hård åtstramning
Ekonomi. Svensk ekonomi fortsätter att krympa nästa år. För att komma ur den hemmasnickrade lågkonjunkturen krävs en annan politik än den förda, framhöll LO:s ekonomer som på tisdagen presenterade sin prognos för ekonomin.
Hushållens konsumtion utgör det i särklass största sänket i svensk ekonomi, heter det i LO-prognosen Ekonomiska utsikter: Det tredje kvartalet i år var det femte på raken med fallande hushållskonsumtion – inte sedan krisen på 1990-talet har minskningen varit så långvarig.
– Vi är nu på väg in i det sjätte kvartalet med minskad konsumtion. Den höga inflationen har ätit upp löneökningarna, sa Fredrik Söderqvist, en av ekonomerna bakom prognosen.
Det höga ränteläget är en huvudförklaring till hushållens dämpade köpkraft. LO:s ekonomer har länge argumenterat att den nuvarande inflationen inte drivs av efterfrågan utan av utbud.
Pandemi, krig och prischocker har präglat de senaste årens utbud. Men medan många företag har gjort stora vinster har de svenska hushållen till stor del fått ta konsekvensen av den utbudsdrivna inflationen. Och mot den hjälper inte höjd styrränta, enligt prognosförfattarna.
– Bilden är splittrad när det gäller efterfrågan. När det gäller den inhemska har vi haft en negativ tillväxt i år, men nettoexporten väger upp och exportindustrin har gått oväntat bra. Det gäller till exempel verkstadsindustrin, sa Fredrik Söderqvist på presentationen.
– Ränteläget gör att bostadsbygget kollapsar, där är vi på 90-tals nivåer igen. Vi tror att sysselsättningsnivån ligger kvar på ungefär samma nivå nästa år, men att arbetslösheten stiger upp mot 8,5 procent eftersom antalet personer i arbetskraften ökar.
För stram politik mot hushåll
Utsikterna för 2024 beror på hur regeringen och Riksbanken agerar, enligt LO:s ekonomiska prognos: I kölvattnet av den höga inflationen har den ekonomiska politiken stramats åt, vilket bidragit till att föra Sverige in i den pågående lågkonjunkturen.
Riksbanken har gjort felaktiga avvägningar och bland annat underskattat den svenska räntekänsligheten, enligt LO-ekonomerna.
– Vi tycker att Riksbanken måste ta större realekonomisk hänsyn. Vi har haft tre år utan tillväxt, och det ser ut att fortsätta i början av nästa år. Räntan måste sänkas, men samtidigt är vi tydliga med att vi inte vill tillbaka till 0-ränta, sa Peter Gerlach.
”Skynda långsamt” är i stället honnörsord i sammanhanget för LO-ekonomerna som talade om olika aspekter i prognosen, förutom Peter Gerlach och Fredrik Söderqvist också Anna Almqvist.
De efterlyser en annan balans på lång sikt för penningpolitiken. För det pekade de tre ekonomerna ut fyra särskilt prioriterade områden:
- En upprustning av arbetsmarknadspolitiken, bland annat genom att stärka Arbetsförmedlingens kontroll- och sanktionsmöjligheter mot arbetsgivare som får anställningsstöd och satsning på förmedling i AF:s egen regi.
- Rädda bostadsbyggandet genom ett statligt kreditprogram.
- Stoppa nedskärningar i regioner och kommuner, bland annat genom tillfälligt höjda statsbidrag.
- Investera för industriomställning, bland annat ökade investeringar i transportinfrastrukturen som gör nya etableringar möjliga i hela landet.
Utgångspunkten för LO:s prognos har varit att inflationen fortsätter att falla, men att Riksbanken kommer att låta styrräntan ligga kvar på dagens höga nivå under det första halvåret 2024. Sedan kan det ändras om Riksbanken följer Europeiska Centralbanken, som väntas börja sänka räntan nästa år.
Inflationstakten har för hela 2023 varit fortsatt varit hög, men det beror till stor del på prisökningar under slutet av förra året. Det senaste halvåret har den underliggande inflationen legat i linje med inflationsmålet på 2 procent.
Men konsumentprisindex (KPI), som mäter hushållens faktiska kostnadsökningar, ligger fortfarande över inflationsmålet. Det beror till stor del på Riksbankens tidigare räntehöjningar.
I prognosen konstateras att den höga inflationen har slagit hårt mot LO-förbundens medlemmar som generellt sett har mindre ekonomiska marginaler än andra löntagare. Allt fler uppger att de har svårt att klara större engångsutgifter.
LO-ekonomerna betonar att det är viktigt att bekämpa inflation, men inte främst den privata konsumtionen som i allt lägre utsträckning är det som driver upp priserna.
Från och med det tredje kvartalet i år befinner sig Sverige officiellt i en lågkonjunktur. Hur lång och djup lågkonjunkturen blir beror på de penning- och finanspolitiska beslut som fattas nästa år, enligt LO:s ekonomer.
Prognosen Ekonomiska utsikter _ en hemmasnickrad lågkonjunktur finns att ladda ned från LO:s hemsida.
