Avtal. Fack och arbetsgivare inom industrin har enats om ett nytt avtal. Uppgörelsen gäller i 29 månader. Lönerna höjs i två omgångar. Med 3 procent från den 1 november 2020. Och med 2,4 procent från den 1 april 2022.
Transports ordförande Tommy Wreeth anser att uppgörelsen blev acceptabel:
– Fast inte helt bra. Det finns flera positiva delar utifrån det svåra läge vi befinner oss i. Tyvärr går löntagarna miste om retroaktiva pengar för de sju månader som gått sedan de gamla avtalen skulle ha löpt ut.
– Vi hade önskat ett kortare avtal. Utgångskravet i LO-samordningen var ju ett ettårigt avtal och 3 procent i löneökningar. I nuläget är det svårt att bedöma värdet av ett långt avtal. Sista året är i vart fall uppsägningsbart.
Industriarbetarna får alltså inga retroaktiva pengar för de sju månader som gått sedan de gamla treåriga kollektivavtalen ursprungligen skulle ha löpt ut den sista mars 2020. Det gör att det nya 29-månadersavtalet motsvarar 1,8 procent i årlig löneuppräkningstakt – utslaget på 36 månader.
Uppgörelsen innehåller också en låglönesatsning, i form av ett ”knä”. Alla som tjänar under 26 100 kronor i månaden får en lönehöjning i kronor – i stället för procent. Det ger mer i plånboken än ”procentuppräkningen”, som övriga får.
För låglönegrupperna räknas lönen nu upp med 783 kronor från den 1 november. Och med ytterligare 626 kronor i april 2022.
Majoriteten av LO-styrelsen beslutade redan på lördagsnatten att det nya 29-månadersavtalet ska bli normerande för övriga förbund, när de fortsätter förhandla med sina motparter. Under de senaste decennierna har industrins avtal fått en starkt normerande effekt, även när LO-styrelsen inte accepterat det som ”märke”.
Tommy Wreeth, som ingår i LO:s styrelse, avvaktade med att ta ställning tills frågan diskuterats på ett extrainsatt förbundsstyrelsemöte under söndagen.
Hur kommer Transport att ställa sig? Vilken normerande effekt får det?
Tommy Wreeth säger:
– Vi kommer att respektera industrins uppgörelse och se den som norm när det handlar om avtalsperiodens längd och löneökningarna. I övrigt så driver vi från och med nu vår egen avtalsrörelse.
I en kommentar efter förbundsstyrelsens möte skrev Transports ordförande Tommy Wreeth också:
”Låglönesatsningen är okej och viktig även för oss, särskilt för taxiavtalen och för ingångslönerna i del av våra övriga avtal. Låglönesatsning är också en solidaritetsfråga gentemot övriga LO.”
Tommy Wreeth konstaterar att industrins parter på sluttampen diskuterade en summa på 3 000 kronor som skulle betalas ut som ett engångsbelopp för de gångna sju månaderna då arbetstagarna blev utan lönelyft. Fast nu blir det ingen kompensation.
– Det finns nackdelar med engångsbelopp. De betalas bara ut vid ett tillfälle och påverkar inte lönenivån framgent. Till slut stod engångsbelopp mot låglönesatsning i industrifackens förhandlingar. I mina ögon blev det här på lång sikt en bättre lösning.
– Vi kommer givetvis försöka ta upp frågan om retroaktiv ersättning i våra egna avtalsförhandlingar ändå, men min bedömning är att kravet kommer bli mycket svårt att få igenom.
Förutom att begära kompensation för förlängningen av avtalen ska Transport även driva frågor som är kopplade till den omdebatterade lagen om anställningsskydd i den kommande avtalsrörelsen.
– Det handlar exempelvis om arbetsgivarnas missbruk av visstidsanställningar som staplas på varandra, och ofrivillig deltid, säger Wreeth.
Internationellt. Nu är det obligatoriskt att ha ett covidpass för att jobba i Italien. Det är hamnarbetarna som går i täten för protesterna mot det och under passets första dag var hamnarna fulla av möten och demonstrationer.
Bevakning. Svenska Transportarbetareförbundet och branschorganisationen Säkerhetsföretagen gör gemensam sak och kräver att regeringen stoppar förslaget om att ta bort Säkerhetspolisens kontroller av vissa medarbetare.
… tidningsbud i Trollhättan, och huvudskyddsombud på Västsvensk tidningsdistribution (VTD), som jobbar som vanligt nu på lördag den 9 oktober, Tidningsbudens dag.
Miljöarbetare. Två sophämtare i Säffle med många års erfarenhet av yrket fick inte behålla sina jobb när kommunen tog över sophämtningen från en entreprenör. – Det är fruktansvärt dåligt att de ratar kompetent personal, säger en av de drabbade, PO Sakariasson.
Matbud. Cykelbuden som jobbar för Foodora har kollektivavtal. De bilburna buden är anställda i ett annat bolag där de kör egna bilar och enbart får provisionslön.
Arbetsmiljö. Förra året dog färre lastbilschaufförer i tjänsten än 2019. Men det är inget trendbrott. Chaufförer är fortfarande en yrkesgrupp som är mycket hårt drabbad av dödsolyckor.
Arbetsmiljö. I få fall leder arbetsplatsolyckor med dödlig utgång till att företag bötfälls. I minst 43 av 55 fall av dödsolyckor under 2018 har ingen arbetsgivare alls kunnat ställas till svars. Det visar en granskning som tidningen Arbetet gjort.
Arbetsmiljö. I snitt inträffar tre olyckor per dag med truckar. Det gör truckförare till en av de allra värst skadedrabbade yrkesgrupperna. År 2019 skedde 1 163 olyckor där truckar var inblandade. Det visar siffror från Arbetsmiljöverkets databas.
Kultur. Drygt 70 LO-medlemmar sökte till LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Men bara tio fick plats. I vår blir det en ny kurs. De som inte fick plats förra gången har förtur.
Terminal. Terminalarbetaren Lennart Karlsson jobbar ständig natt. IF Metall har tecknat avtal om 34 timmars arbete per vecka för nattarbetare, men i Transport gäller 40. – Det känns orättvist att det är så stor skillnad, säger han.
Terminal. Transports avtalsansvariga håller med. En minut komp per timme mellan klockan 22 och 06 är inte så mycket. Men frågan har lyfts och de tror att fler kommer att ställa krav på mer ledig tid i kommande avtalsförhandlingar.
Bevakning. ”Rånarna hotade mig med automatvapen och sa åt mig att gå ner på knä. När jag satt ner på knä sparkade de mig i ansiktet.” Väktare och ordningsvakter hör till de yrkesgrupper som löper störst risk att utsättas för hot och våld, visar en ny rapport.