Hård dragkamp väntar om ”oljan” från skogen
Almedalen 2018. Rötter, grenar och andra restprodukter vid skogsavverkning, alltså biomassa, pekas ofta ut som en råvara som ska ersätta fossil olja i framtiden. Men hur långt räcker den egentligen om flyg, lastbilar och även industrin ska dela på samma råvara?
Kampen om biomassan är ett återkommande tema i Almedalens olika debattält. De flesta bedömarna är också överens om att skogen kommer att bli en av de viktigaste tillgångarna i omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Fast hinder finns. Svante Axelsson, regeringens nationella samordnare för ett fossilfritt Sverige, pekar på att motståndet mot biodrivmedel fortfarande är starkt i övriga EU. Många länder på kontinenten har ont om skog och åkermark för odling av energiskog. Där litar man mera till el och vindkraft.
Fast Axelsson tror ändå att Sverige kan fortsätta på den inslagna vägen – tillsammans med Finland, som också har mycket skog.
– Vi ska bli den första fossilfria välfärdsnationen! mullrade han på ett välbesökt seminarium på onsdagseftermiddagen.
Panelen som bestod av politiker, utredare och folk från skogsindustrin var överens om att skogen är en viktig spelare i klimatomställningen. Växande skog binder den koldioxid som nu bidrar till jordens uppvärmning (enligt en relativt enig forskarkår).
– Bygga hus i trä är ett snabbspår i klimatpolitiken, förkunnade miljöpartisten Emma Hult.
– Kruxet, kontrade Maria Wetterstrand, före detta språkrör i Miljöpartiet, är att flyget och en massa andra aktörer bygger sina framtidsplaner på att det finns stor tillgång på biomassa till ett konkurrenskraftigt pris.
– Vi måste försöka göra en beräkning av hur långt det kan räcka. Biomassan, globalt sett, kommer inte att räcka till allt. Inte om man vill värna den biologiska mångfalden i naturen också, vilket jag anser att vi måste.
Flera debattörer påpekade att biomassa måste komma från fler håll, exempelvis alger från havet och från grödor som odlas på ledig åkermark.
Karl-Henrik Sundström, vd och koncernchef i skogsbolaget Stora Enso, betonade att transporterna är en viktig fråga för skogsindustrin. Till skillnad från andra näringar står själva transporten för en stor del av kostnaden, runt 35–40 procent.
Han kritiserade regeringen för saktfärdighet när det gäller att tillåta längre och tyngre fordon.
– Nu har vi fått 74 ton. Men hur många 74-tonsbilar finns det? Är det fyra i hela landet? Samtidigt öppnar finnarna för 94 ton. Det skapar problem, stora problem. Vi konkurrerar på samma marknad.
Majoriteten av panelen ansåg att ”marknaden” blir den spelare som avgör var skogens biomassa till slut hamnar. Och då måste det ingå att klara ut äganderätten, hävdade flera röster. I dag är det dispyt om vilken ersättning skogsägare ska få när marken skyddas från avverkning.
Svante Axelsson sa:
– Det räcker inte med att äga skog, man måste vara klok skogsägare också. Det är för många som inte ägnar sig åt aktivt skogsbruk.
– Jag är inte orolig för att det blir dragkamp om biomassan, jag oroar mig mer för investeringarna. Att vi inte får fram tillräckligt med satsningar på att få fram bästa möjliga tekniska lösningar.
